• Anonym (V)

    Pojkvän vill ha en paus för att tänka på "oss". Snälla hjälp.

    Min pojkvän och jag har en trasslig historia, . Han har gått igenom mycket jobbigt i sitt liv på sistone, cancer i familjen m.m. Vi var ihop i 1,5 år, han gjorde slut med mig för att vi bråkade  pga mina svartsjukeproblem, något som inte är ett problem längre och som jag gått i terapi för.

    Efter 6 månader ifrån varandra började vi ses igen och blev på hans initativ ihop igen. Har nu varit ihop i ca 1 år. Han grubblar alltid mycket och vi har pratat fram och tillbaka om att skaffa barn i framtiden, en fråga han inte kan bestämma sig i. Han har ett barn sedan innan och det blev en katastrof när han skaffade barn - konflikter med exet och annat så förstås är han väldigt rädd att samma visa ska upprepa sig igen.

    Nu släppte han bomben att han behöver några dagar för att fundera på vad han vill och om det känns "rätt" mellan oss, trots att mycket är bra. Han behöver vara själv och är osäker. Har föreslagit parterapi och han säger att han ska fundera på det, att han inte är helt motsatt.

    Jag går sönder och kan knappt tänka. Finns det hopp att det löser sig för oss och att vi hittar tillbaka? Han var så kär i mig början och nu vet jag inte alls var jag har honom. Vi ska ses och prata onsdag nästa vecka och förmodligen inte höras något däremellan.

  • Svar på tråden Pojkvän vill ha en paus för att tänka på "oss". Snälla hjälp.
  • MammaTillDansband
    Anonym (V) skrev 2025-03-31 12:35:51 följande:
    Jag tror chansen att jag träffar nån lika fantastisk är obefintlig, tyvärr. Mitt enda hopp är om han landar i återförening.
    När du beskriver honom och er relation låter varken han eller relationen speciellt fantastisk i mina öron. Han är hänsynsfull, men en vel-pelle, och relationen är full av rädslor, tvekan, svartsjuka och drama. Vill du verkligen ha en sån vel-pelle och en sån relation? (Om en ofin fråga tillåts.)
  • Anonym (V)
    Lynx123 skrev 2025-03-31 13:38:01 följande:
    Nja för mig var det mer så att min partner verkade tro att allt var frid och fröjd, vilket det verkligen inte var ur mitt perspektiv, så jag ville gå fram så skonsamt som möjligt. På så sätt hann han förbereda sig mentalt för det som komma skulle.
    Ok. Hade du kommunicerat tydligt vad du inte var nöjd med? Varför trodde han allt var frid och fröjd?
  • Anonym (V)
    MammaTillDansband skrev 2025-03-31 13:49:00 följande:
    När du beskriver honom och er relation låter varken han eller relationen speciellt fantastisk i mina öron. Han är hänsynsfull, men en vel-pelle, och relationen är full av rädslor, tvekan, svartsjuka och drama. Vill du verkligen ha en sån vel-pelle och en sån relation? (Om en ofin fråga tillåts.)
    Det är ingen svarsjuka i relationen alls, det var en kris jag hade under kort tid. Tyvärr så förstörde det något och den tidigare harmonin var förstörd. Jag har aldrig upplevt personkemi på den här nivån.

    Han var ju bestämd med att driva relationen fram innan jag förstörde relationen så jag vet ju hur han KAN vara.
  • Anonym (V)
    vxx skrev 2025-03-31 13:44:18 följande:

    Har du möjlighet till individuell terapi eller samtal? Det är inte bra eller hälsosamt, att lägga så mycket av sin lycka hos en annan människa. Jag vet bara i mig själv, att jag aldrig skulle kunna långvarigt vara tillsammans med någon där så mycket av personens lycka hänger på huruvida jag känner för personen.


    Du verkar vara en fin person med mycket att ge men har ärligt känt mig stressad av att läsa dina svar, att det finns en stor osäkerhet kvar som nog inte kommer kunna läkas i en relation så velig och ostabil som denna uppenbarligen varit.

    Jag skulle rekommendera dig att kolla upp begreppet ?limerence?. 


    Jag är väldigt bekant med begreppet limerence och många andra begrepp, har studerat psykologi och jobbar även indirekt med det.

    Jag har mycket osäkerhet i mig och mer terapi hade säkert varit bra. Jag önskar bara så innerligt att han går med på parterapi, tror mycker av problemen är pga kommunikation som kan bli bättre mellan oss. Vi har mest fokuserat på att ha det trevligt och han har  tryckt unsan sina rässlor tills de växte sig för stora.
  • Anonym (Nils-Gunnar)

    Jag skrev dagbok under de första åren med min andra kärlek. Anteckningarna handlade mycket om hur jag kände mig, hur jag mådde, hur jag tänkte om min kvinna. Mycket handlade om tvivel, om hon verkligen var den rätta för mig.

    En dag påpekade hon att jag kanske odlade mina tvivel i den där dagboken, och att det kan göra att man fortsätter att tvivla, att tvivlet förstärks. Jag insåg att hon hade rätt och slutade genast med dagboken.

    Så småningom friade jag till henne, när vi varit ihop i kanske fem år. Och när vi väl gifte oss så fick jag en ny känsla i vårt förhållande. Jag hade bestämt mig, och jag fick en ny attityd i vårt förhållande. Jag började satsa mer på oss, och då växte också kärleken mellan oss.

    Jag tror att många par skulle leva lyckligare om de vaknar varje morgon och tänker på hur de skulle kunna göra livet lite trevligare för partnern. För om båda gör så, så måste ju graden av lycka stiga undan för undan.

  • Anonym (Emilie)
    Anonym (V) skrev 2025-03-31 12:35:51 följande:
    Jag tror chansen att jag träffar nån lika fantastisk är obefintlig, tyvärr. Mitt emda hopp är om han landar i återförening.
    Nej, det är långt ifrån ditt enda hopp! Världen är bokstavligen full av fantastiska människor. Det finns alla chanser för dig att träffa någon ny som vill det du vill, som inte velar, som älskar dig och sätter dig främst.

    Men det kommer inte att ske så länge du håller fast vid den här mannen. För oss som läser dina trådar är det glasklart från början att han inte vill ha den här relationen. Nu har han tagit första steget mot en separation. Han vet att du skulle bli förtvivlad om han sa det på en gång så istället väljer han att förbereda dig genom att säga att han ska "tänka på saken" en vecka. Sedan gör han slut.

    Då börjar ditt nya liv, tro mig. Det kan knappast bli sämre än detta. 
  • Anonym (Hmmm ...., ,)
    Anonym (Emilie) skrev 2025-03-31 17:45:59 följande:
    Nej, det är långt ifrån ditt enda hopp! Världen är bokstavligen full av fantastiska människor. Det finns alla chanser för dig att träffa någon ny som vill det du vill, som inte velar, som älskar dig och sätter dig främst.

    Men det kommer inte att ske så länge du håller fast vid den här mannen. För oss som läser dina trådar är det glasklart från början att han inte vill ha den här relationen. Nu har han tagit första steget mot en separation. Han vet att du skulle bli förtvivlad om han sa det på en gång så istället väljer han att förbereda dig genom att säga att han ska "tänka på saken" en vecka. Sedan gör han slut.

    Då börjar ditt nya liv, tro mig. Det kan knappast bli sämre än detta. 
    Tyvärr är jag benägen att hålla med om detta.
    Jag tror att han har gett ett ärligt försök en gång till men kommit fram till slutsatsen att det inte kommer bli bra. Du har enligt tidigare trådar gett hintar/frågat och som i  hans ögon kanske har känts som att tjatat om att få träffa hans barn igen. Han har hela tiden försäkrat dig att så kommer definitivt att ske men bara den dag det känns rätt och tryggt. Efter ett helt år har den dagen inte kommit och det kommer troligen aldrig ske.

    Jag tror att han känner sig lite stressad av dig och hur "på" du är, även om du inte uppfattar det så. Ni vill inte samma sak. Du är ung och kommer träffa någon där allt klickar, någon som bara vill ha Dig oavsett alla övriga problem som vi alla har i livet. 

    Hoppas såklart för din skull att jag har fel, men säger bara vad jag tror enligt allt du skrivit.
  • Anonym (V)
    Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2025-03-31 19:09:44 följande:
    Tyvärr är jag benägen att hålla med om detta.
    Jag tror att han har gett ett ärligt försök en gång till men kommit fram till slutsatsen att det inte kommer bli bra. Du har enligt tidigare trådar gett hintar/frågat och som i  hans ögon kanske har känts som att tjatat om att få träffa hans barn igen. Han har hela tiden försäkrat dig att så kommer definitivt att ske men bara den dag det känns rätt och tryggt. Efter ett helt år har den dagen inte kommit och det kommer troligen aldrig ske.

    Jag tror att han känner sig lite stressad av dig och hur "på" du är, även om du inte uppfattar det så. Ni vill inte samma sak. Du är ung och kommer träffa någon där allt klickar, någon som bara vill ha Dig oavsett alla övriga problem som vi alla har i livet. 

    Hoppas såklart för din skull att jag har fel, men säger bara vad jag tror enligt allt du skrivit.
    Du kan både ha fel och rätt, men oavsett vad det är jag tror inte att det är pga att jag varit "på" om saken även om jag inte helt säkert kan veta hyr han upplevt det. NÅGOT skaver ju det förstår jag.

    Jag har ältat saken i detta forum betydligt mer än jag tagit upp det IRL. Jag önskar han kunde kommunicera bättre om hur man skulle gå tillväga för att han ska känna sig trygg om det nu är tryggheten som är problemet. Han har sagt att han känner sig låst och att det gör honom stressad också. Han känner nog en inre press från sig själv att vilja saker han inte är redo för och det är ju knappast en bra grogrund för positiva känslor.
  • Anonym (V)

    Varför var han drivande i att bli ihop kan man undra? Jag tor inte han lurades alla fall utan att han genuint hpppades att vi skulle återfå flytet vi hade en gånd när han vågade mer. Tror säkert att der spökar hos honom hur det tog slut sist.

    Är en paus verkligen aldrig att man genuint vill få distans att fundera på saker?


    Anonym (Emilie) skrev 2025-03-31 17:45:59 följande:
    Nej, det är långt ifrån ditt enda hopp! Världen är bokstavligen full av fantastiska människor. Det finns alla chanser för dig att träffa någon ny som vill det du vill, som inte velar, som älskar dig och sätter dig främst.

    Men det kommer inte att ske så länge du håller fast vid den här mannen. För oss som läser dina trådar är det glasklart från början att han inte vill ha den här relationen. Nu har han tagit första steget mot en separation. Han vet att du skulle bli förtvivlad om han sa det på en gång så istället väljer han att förbereda dig genom att säga att han ska "tänka på saken" en vecka. Sedan gör han slut.

    Då börjar ditt nya liv, tro mig. Det kan knappast bli sämre än detta. 
  • Anonym (Hmmm ...., ,)
    Anonym (V) skrev 2025-03-31 19:40:40 följande:

    Varför var han drivande i att bli ihop kan man undra? Jag tor inte han lurades alla fall utan att han genuint hpppades att vi skulle återfå flytet vi hade en gånd när han vågade mer. Tror säkert att der spökar hos honom hur det tog slut sist.

    Är en paus verkligen aldrig att man genuint vill få distans att fundera på saker?


    Nej pausen är nog dels för att han vill kunna "andas" men främst för att di ska förstå att han är på väg bort. Jag är 50+ kvinna och ingen jag känt har haft paus och sedan fortsätt. Det är som lisa Nilssons låt "långsamt farväl".
Svar på tråden Pojkvän vill ha en paus för att tänka på "oss". Snälla hjälp.