Varför skolbibliotekarier? Det verkar så överdrivet!

Problemet här är väl inte någon deltidsanställd bibliotikarie, utan den här tendensen att tro att allt inom det offentliga görs fel och dyrt. Ofta uttalat av någon som inte ens är i närheten av att veta vad verksamheten går ut på.

Personer UTAN utbildning hävdar ofta att personen MED utbildning i olika sammanhang inte behövs.

Det finns redan skolsköterska och tillgång till kurator på skolorna.

Läsning av längre texter tränar andra saker än lyssning gör. Det är viktigt med god läskunnighet för att kunna ta till sig de andra skolämnena. 

Så det är inte några allmänt kulturella skäl att man ska läsa romaner som gör att läsning är viktigt.

Dessutom är det viktigt idag att kunna söka och värdera information. AI gör det ännu mera viktigt, för AI sammanställer info från nätet, men garanterar inte kvaliteten i det som den får fram.

Detta. 

Att vuxna föräldrar tycker det är onödigt med skolbibliotek till sina barn tycker jag är märkligt. Svenska ungdomar är dessutom allt sämre på att läsa, förstår inte skriven text i sammanhang, kan inte göra referat eller diskutera böcker i något djupare sammanhang. Både gymnasieskolor och universitet larmar om det. Skolbiblioteket på mitt barns skola har en stor roll där bibliotekarien står för en del av undervisningen. Informerar, högläsning, olika läsaktiviteter, tar fram böcker utifrån teman, läsnivå osv. Lärarna kan inte det och har miljoner andra saker att göra. Att gå till biblioteket blir dessutom en rolig och spännande aktivitet i sig istället för att allt sker i klassrummet. Skrämmande inställning. Och okunnigt. 

Så sant så.

Jag tänker ungefär likadant, att de som tror att en lärare kan hoppa in några timmar då och då och göra samma sak som en bibliotekarie har väldigt liten koll på vad en bibliotekarie gör och kan. 

Så här beskriver Linnéuniversitetet sin utbildning i Biblioteks- och informationsvetenskap: 

Utbildningen ger dig kunskap om hur kultur, information och kunskap förmedlas och organiseras i relation till olika typer av användare och i olika institutionella sammanhang. Betoningen ligger främst på bibliotek men som student introduceras du även till andra kunskapsintensiva och/eller kulturfo?rmedlande organisationer och institutioner, så som muséer och arkiv

Stort fokus läggs på bibliotekens samhällsuppdrag. Du kommer att få insikt i bibliotekariens professionella roll i att möta aktuella utmaningar som exempelvis samhällets digitalisering, demokratins hotade ställning, liksom barns och ungas minskade läsning.

Under programmet arbetar du med fyra o?vergripande problemomra?den som samtliga studeras i relation till aktuella samha?llsutmaningar:

1. Biblioteks- och informationsvetenskaplig teori och metod
2. Bibliotek samt andra kunskapsintensiva och/eller kulturförmedlande
organisationer, institutioners och professioners samhällsuppdrag
3. Kommunikation och förmedling av information, kunskap och kultur
4. Organisering av kunskap och dokument.

Programmet börjar med en grundläggande introduktion till biblioteks- och informationsvetenskap som forskningsområde, samt de professionella och organisatoriska fält som är relevanta för området. Du får också en översikt av politiska ramverk och diskurser som påverkar bibliotek och andra kulturförmedlande institutioner.

Under termin två fördjupas dessa kunskaper genom konkreta tillämpningar och teoretiska perspektiv inom kommunikation och förmedling av kultur och information. Denna termin avslutas med att du självständigt formulerar och genomför ett utvecklingsprojekt.

På termin tre skiftar fokus mot organisering av kunskap och information. Du breddar din förståelse genom kurser inom biblioteks- och informationsvetenskapliga teorier och metoder.

Programmet avslutas med ett examensarbete på 30 högskolepoäng.

Utbildningen präglas av en tydlig integration av teoretiska och praktiska inslag. Du får möjlighet att tillämpa analytiska verktyg och utveckla din teoretiska förståelse samtidigt som du förvärvar praktiska färdigheter som förbereder dig för kvalificerat arbete i bibliotekssektorn eller vidare forskarutbildning

Textmassan där uppe är masterprogrammet. Så här beskrivs grundutbildningen: 

Bibliotekarien organiserar och tillgängliggör information för olika typer av användare, till exempel skolelever, allmänhet, forskare och yrkesspecialister i näringsliv och organisationer.

Eftersom ett digitaliserat samhälle har medfört en stark ökning i mängden information har kraven på bibliotekarien ökat kraftigt. Dels kräver användning av de nya medierna en utökad teknisk kompetens, dels finns spännande pedagogiska utmaningar i att tillgodose olika användargruppers speciella önskemål och behov.

Under programmet arbetar du med fem breda problemområden, där det första handlar om biblioteken och dess användare i olika kontexter. Här analyseras informationsanvändarens sociokulturella villkor, professionella roller inom fältet samt olika fysiska och digitala strukturer med relevans för bibliotek och andra organisationer inom informationssektorn.

Det andra området berör kunskaps- och informationspraktiker utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Detta relaterar till såväl medie- och informationskunnnighet, informationskompetens som litteraturförmedling och läsfrämjande åtgärder.

Ett annat område som du möter är kunskapsorganisation, som rör processer och system för hur kunskap, information och dokument hanteras och organiseras. Exempel på sådana processer är katalogisering, klassifikation, indexering, metadata-uppmärkning och social taggning. Det fjärde området behandlar biblioteks- och informationsetik. Inom detta område studeras såväl yrkesetiska dilemman för bibliotekarier som informationsetik i allmänhet.

Som ett sista område arbetar du med vetenskapliga teorier och undersökningsmetoder som är relevanta för forskning inom ämnet samt utredningsarbete inom relevant yrkesverksamhet.

Men som inom de flesta teoretiska utbildningar, kommer ju "vad du kan" relaterat till en faktisk yrkesroll vara ungefär noll innan du praktiserat eller jobbat på din första arbetsplats. 

Håller inte alls med om detta. Jag var bättre på jobbet än den jag efterträdde när jag fick mitt första jobb. Hen hade jobbat där länge, men var outbildad och gjorde helt enkelt fel på flera sätt. Jag har också varit på en arbetsplats där biblioteket sköttes på timbasis av en person med annan utbildning. Det blev verkligen inte bra.