Är sossarnas förslag om folkomflyttning en bra idé?

Nej, tyvärr byggs det väldigt få bostäder idag, och det är ett direkt resultat av SD:s och regeringens misslyckade bostadspolitik. Förutom att det leder till att nästan inga nya lägenheter byggs, har deras politik dessutom drivit byggbranschen in i den djupaste krisen på 30 år, med stigande arbetslöshet bland byggarbetare som följd.

En viktig orsak till kraschen på bostadsmarknaden är att regeringen avvecklade det statliga investeringsstödet för hyresrätter och studentbostäder. Beslutet har inte bara stoppat många byggprojekt, utan också bidragit till att hyrorna i nyproduktion skjutit i höjden.

Du har tidigare "modererat" i tråden och kritiserat off-topic-inlägg. Nu gör du tyvärr själv samma misstag genom att gå off-topic.

Tråden handlar om Socialdemokraternas förslag för att minska dagens bostads- och skolsegregation. Frågor om andra aspekter av migration hör hemma i andra trådar.

Som en kort kommentar till det du tar upp vill jag ändå understryka att S, i likhet med en majoritet i riksdagen, anser att migrationspolitiken behöver vara stram under överskådlig tid. Man vill inte återgå till den tidigare mer generösa linjen och betonar istället att fokus ska ligga på integration.

Om du läser det jag tidigare skrivit framgår det tydligt att Socialdemokraterna vill att kommunerna ska bygga fler hyresrätter i väletablerade och mer välbeställda områden.

Tycker du att det är rimligt att redan utsatta områden ska bli mottagare av alla personer med sociala problem? Det finns många som bor i dessa områden och som sköter sig, följer regler och gör rätt för sig (här bor även svenskar).

Är det rättvist att just deras bostadsområde alltid ska bära den största bördan när det gäller att ta emot människor med stora utmaningar? Det tycker inte jag.

Nej, i så fall hade det varit minst lika relevant att diskutera utvandringsbidraget, men det avfärdade du som off topic.

Bostads- och skolintegrationen är betydligt sämre i Sverige än i länder som Tyskland och Danmark, till stor del som en följd av den politik Moderaterna drev igenom under 1990-talet.

Låt oss därför hålla fokus på frågan: Är det rätt att Socialdemokraterna föreslår åtgärder för att minska segregationen, eller har de partier som inte vill agera mot problemet rätt?

Det är uppenbart att du saknar argument, men måste du verkligen fylla tråden med rena lögner? Förslaget från S innehåller inte tvångsmetoder. Om du ändå vill delta i diskussionen, försök åtminstone hålla dig till verkligeheten och håll dig till sanningen.

Efter snart 30 år av moderat politik, som lett till kraftigt ökad bostads- och skolsegregation (bland annat genom EBO-lagen och införandet av marknadsskolan), är det förstås naivt att tro att det finns någon quick fix. Men man måste börja någonstans och de förslag som S har lagt fram är åtminstone steg i rätt riktning.

Sedan undrar jag varför du ens blandar in äganderätten i diskussionen? Det finns inga som helst förslag om att inskränka den. Om vi pratar om allmännyttan i resursstarka områden, som till exempel Danderyd, är risken knappast att den skulle bli för stor, utan snarare att den knappt existerar i dag.

Du skriver i tidigare inlägg att det är rätt att försöka minska segregationen. Men då vore det intressant att höra vilka åtgärder du tycker skulle vara bra? För hittills har varken M eller SD lagt fram några egna förslag alls.

Att lagstifta om vad som är ett rimligt inkomstkrav är inte någon inskränkning av äganderätten. Däremot är det ett sätt att motverka ekonomisk diskriminering och säkerställa en mer rättvis tillgång till bostäder.

I dag förekommer det att privata hyresvärdar ställer orimligt höga inkomstkrav, långt över vad som faktiskt krävs för att klara hyran. Resultatet blir att människor som i praktiken har god betalningsförmåga ändå nekas en bostad, ofta till förmån för mer välbeställda hushåll.

Genom att reglera inkomstkraven kan man förhindra att hyresvärdar använder dem som ett verktyg för att exkludera grupper de inte vill hyra ut till, trots att dessa utan problem skulle kunna fullgöra sina hyresåtaganden. Det handlar alltså inte om att ta ifrån fastighetsägaren rätten att skydda sig mot obetalda hyror, utan om att förhindra osakliga och oproportionerliga krav som skapar onödig utestängning från hyresmarknaden.

Fram till 1994 var det Invandrarverket (numera Migrationsverket) som ansvarade för att anvisa bostäder till flyktingar som beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Denna ordning innebar att flyktingmottagandet kunde fördelas mer jämnt över landet. På den tiden var den geografiska segregationen betydligt mindre, och det vi i dag kallar "utanförskapsområden" var inte alls lika framträdande.

1994 infördes EBO-lagen (lagen om eget boende) av den dåvarande borgerliga regeringen under ledning av Carl Bildt. Lagen gav nyanlända rätt att bosätta sig var de ville, även utanför kommuner med formellt flyktingmottagande, samtidigt som de hade rätt till oförminskade bidrag. I praktiken ledde detta till att många valde att bosätta sig i områden där det redan fanns ett etablerat kontaktnät och där hyrorna var lägre , ofta i socioekonomiskt utsatta områden, med ökad trångboddhet och press på lokalsamhället som följd.

Forskning från bland annat Delegationen mot segregation har visat att EBO-lagen resulterade i ökad bostadssegregation i Sverige. I kontrast till detta har länder som Tyskland fortsatt att fördela flyktingmottagandet geografiskt, vilket har lett till en jämnare integration och mindre koncentration av utsatthet.

Socialdemokraterna har alltid varit kritiska till EBO-lagen, och på senare år har även Moderaterna och Sverigedemokraterna anslutit sig till den kritiken. 2024 föreslog äntligen SD och regeringen att begränsa möjligheten till eget boende för nyanlända, något som alltså Socialdemokraterna alltid förespråkat.

Under åren 1992 - 1994, genomförde den moderatledda regeringen också en radikal skolreform som lade grunden för dagens friskolesystem och skolval. Den innebar att skolor började konkurrera om elever och att skolpengen började följa eleven. Denna marknadsmodell har fått omfattande kritik, inte minst internationellt.

OECD:s och PISA:s specialstudier av det svenska skolsystemet har pekat på att Sverige har en ovanligt hög skolsegregation, även i jämförelse med länder som har liknande invandring men andra skolsystem, exempelvis Tyskland. OECD:s analyser kopplar detta direkt till skolvalet och etableringen av vinstdrivande friskolor, som har förstärkt både den sociala och etniska uppdelningen mellan skolor.

Ja, Tyskland har betydligt mindre problem med bostads- och skolsegregation än Sverige, och det är ett bevis på att det faktiskt går att utforma samhällssystem som motverkar segregation även med hög invandring.

Samtidigt visar utvecklingen i Tyskland att lägre segregation i sig inte räcker för att stoppa högerextremism och intolerans. Sådana krafter närs också av andra faktorer, ekonomisk ojämlikhet, utbredd arbetslöshet i vissa områden, historik, politisk retorik som sprider misstro och inte minst av desinformation.