• Anonym (TS)

    Kvinna: tankar om anorgasmi vid sex

    Ni (få?) kvinnor som aldrig kommer vid sex, hur hanterar ni det mentalt och socialt?

    Jag är kvinna och 50 och tycker i perioder att det är så jobbigt att jag aldrig kommit/kommer vid sex. Detta är också blandat med sorg över att jag förut i livet inte brydde mig om min orgasm. Jag tyckte att jag var frigjord och sexuell ändå. Men i takt med att jag blir allt mer medveten om hur många kvinnor som faktiskt kommer, på olika sätt, så känner jag mig liksom snuvad på konfekten, eller lite fånig som trodde jag hade koll på läget.

    Jag har träffat flera män på sistone, och haft skönt sex med alla. Alla har kommit, utom jag. Jag har också träffat en man som gav mig yonimassage. De kvinnor han masserat har fått 2-4 orgasmer enligt honom. Han smekte mig i två timmar (!) men jag var inte ens nära orgasm (även om det var skönt).

    Jag kommer ibland med vibrator eller dusch (ibland lyckas det, ibland inte), men det har aldrig lyckats om det är nån annan i rummet. Folks tips om att involvera mannen i min onani har alltså aldrig lett till nåt. Jag är så less på duschen (och det är meckigt rent praktiskt) och vibratorn räcker inte alltid till, eller så tar batteriet slut mitt i?


    Män har ju alltid kuken framför sig, de kan runka och komma var som helst. Då förstår jag att det lockar att runka mer, ha mer sex. För mig är orgasm antingen nåt som jag måste kämpa ensam för att få, eller nåt som bara min sexpartner får.

    Nu känner jag återigen att det känns jobbigt att träffa män eftersom jag s.a.s. inte får min del, trots massor med oralsex, smek o.s.v. De frågar hur de ska få mig att komma, och i stunden vill jag ju inte pausa sexet för att förklara mitt tillstånd, utan jag har sagt ?vi tar det sen? och så har jag förklarat efter sexet. Det är tröttsamt och jobbigt att det är så här för mig.


    Jag är egentligen jättenyfiken och öppen inom sex, och alla jag varit med på sistone har varit sjukt nöjda. Jag har också haft det skönt, men känner ju samtidigt att dessa män säkert varit med om att kunna få andra kvinnor att komma, och då känner jag mig nästan handikappad för att jag inte kan det. Jag har i perioder försökt ignorera det och bara ge mig hän och ha sex, vilket ju är det jag vill, men jag kan inte ignorera problemet hur länge som helst, utan förr eller senare börjar jag grubbla igen (som nu).


    Jag kan stå på nåt sexmingel och känna mig het och härlig, och så glider samtalsämnet in på orgasmer och de andra kvinnorna börjar glatt prata om orgasmtekniker etc, och då tystnar jag eftersom jag plötsligt känner att just det, jag är ju inte ?normal?.


    Just nu vet jag inte hur jag ska tackla det här. Jag har en kk som jag träffar ibland, han vet om detta och slickar mig glatt ändå (och jag njuter jättemycket), men nu ska jag träffa en ny man i veckan (kemiträff) och känner samma gamla känsla: Hur reagerar han när/om han får veta att jag aldrig kommer? Hur hanterar jag det när han undrar?


    Så min fråga är: Är det nån annan kvinna med samma problem som vill berätta om sina tankar och känslor kring detta? Helst nån som faktiskt skulle vilja få orgasm vid sex.

  • Svar på tråden Kvinna: tankar om anorgasmi vid sex
  • Queen81
    Anonym (TS) skrev 2025-07-17 16:25:51 följande:
    Ja, jag kan liksom inte fatta att nästan (?) alla andra får uppleva det. Jag har försökt föreställa mig hur det skulle kännas att få en orgasm MED nån, för att inte tala om typ i nåns mun eller med mannens fingrar eller kuk i mig, jag kan liksom inte föreställa mig det.

    Med min kk har jag använt min lilla vibrator några gånger, antingen när vi onanerar bredvid varandra eller medan jag suger av honom. Det är jätteskönt, men den där stegringen kommer aldrig. Det är ungefär som när han slickar mig, han är kung på det och kan slicka länge och jag skriker av njutning, men stegringen kommer aldrig. Jag kan liksom inte fatta att andra kvinnor kommer av den stimulansen, hur skön jag än tycker den är.

    De två senaste åren har jag börjat få nåt slags fontän, vid rätt slags pullande så känns det skönt och 'fylligt' just där de pullar och så rinner-sprutar det ur mig. Det är inga sammandragningar, alltså ingen orgasm som jag ser det, men det är nåt slags kvitto på att mannen gjort nåt bra, vilket mentalt känns skönt för mig eftersom jag inte får vanliga orgasmer.

    Just i och med att jag inte vet vad mannen kan göra för att jag ska komma närmare orgasmen, eller hur lång tid det i så fall skulle ta, så känns det som om jag famlar i blindo.
    Vissa har helt enkelt svårare för det. Men jag funderar på hur mycket som är mentalt för dig. För du vill så gärna att det kanske blir en spärr?
  • Anonym (Piffi)

    Har heller aldrig lyckats komma av en partner. Dock har jag bara haft två där den första var helt oerfaren och jag är bara i 20 års åldern. När han gör vissa handlingar känns det skönt men sedan går det över. Har också märkt att mycket är mentalt. Är man kåt känns det mycket bättre medans försvinner kåtheten kan man säkert hålla på i timmar utan att det blir skönare. Av någon anledning kan kåtheten gå över efter ett tag när jag håller på med min partner och tror därför att jag inte kan komma. 

    Vi båda vill gärna att jag ska komma men vet inte hur vi ska göra det. Har känt mig lite ledsen över det då han kan komma varje gång men inte jag. Vill också komma med en partner som alla andra. Ibland har jag inte ens möjlighet att onanera hemma och då blir det jobbigt man känner behov av att onanera

    Onanerar dock ibland antingen med duschen eller vibrator och det är lätt att komma med det eftersom jag blir kåt av tanken på att det känns skönt att använda. 


    Tror mest att orgasmen handlar om att få upp kåtheten mentalt  och vara avslappnad och sedan stimulera med något skönt mekaniskt


     

  • Anonym (En till)

    Hej

    Här är en till i en liknande situation. Jag är närmare 40  år och lever i ett samboförhållande sedan 13 år och före det haft två olika sexpartners. Har aldrig någonsin fått en orgasm tillsammans med någon annan eller med hjälp av mig själv under samlag. Smek och oralsex är jätteskönt men kommer aldrig nära en orgasm, stegringen kommer aldrig. Är på samma platå hela tiden. Penetration ger mig inte så mycket men skulle inte vilja vara utan. Jag kan få orgasm om jag onanerar med fingrar eller we vibe melt men har aldrig haft lätt för att komma. För att jag öht ska närma mig en orgasm krävs det att jag gör på ett speciellt sätt med mina ben, spänner liksom krampaktigt i benen på ett sätt som jag inte kan göra tillsammans med någon annan.

    Har försökt onananera brevid/tillsammans min partner men inte lyckats komma då heller. Det händer ibland att jag kan komma efter samlag när min sambo gått iväg men allt för ofta är jag aldrig nära då heller. Jag tränar på att komma på andra sätt men hittills utan framgång. Har aldrig jagat en orgasm men på senare tid börjat känna en frustration över att det är så här. Jag har tröstat mig med att jag åtminstone kan få orgasm ibland på egen hand om än det är svårt, men det gör ju att jag också vet vad jag missar under sexet. Det är också så att jag inte riktigt känner mig "nöjd" när sexet är klart. Jag har aldrig fejkat och aldrig känt press av min sambo att komma vilket har varit skönt. 

  • Anonym (Svårt att släppa kontrollen)

    Jag har sällan fått orgasm, varken med partner eller på egen hand. Jag har så otroligt svårt att släppa kontrollen över min egen kropp helt enkelt. Jag kommer till en viss punkt och sen blir det bara obehagligt för att det är överstimulerat. Men orgasm får jag inte. 

    Det har dock aldrig varit något större problem då jag njutit ändå. Har inte fejkat någonsin utan när det kommit på tal har jag bara sagt att jag njuter även utan orgasm och att det är svårt för mig. 

    I nuvarande relation, sedan 1,5 år tillbaka, så har jag börjat närma mig, speciellt när han tar kontrollen över min kropp. Han vet hur jag är, att jag har ett väldigt kontrollbehov över mig själv (både mentalt och fysiskt) då vi känt varandra i 25 år (och var tillsammans en period där i början). Som tur är så har han inga problem med att ta kontrollen heller.... 

  • Anonym (Gurka)

    Hoppas det är okej att skriva även om jag har ett "motsatt" problem. Jag kan komma, men det är inte speciellt skönt och speciellt inte vägen dit. Några av er skriver att ni njuter av sex, det gör aldrig jag på ett fysiskt sätt. Det är liksom aldrig skönt, men jag kan ändå få orgasm av klitorisstimulans tillräckligt länge. Precis som någon annan skrev gör det att jag inte känner mig nöjd efter sex. Jag tycker det är intressant att kroppar fungerar så olika ...

  • Anonym (m)

    Jag har haft väldigt svårt att komma om en man är med men har lyckats vänja mig vid det. Men jag måste själv stimulera klitoris och gärna medan han är i mig. Det går för hand men det är svårare. Lättast/fortast med satisfyer eller vibrator. Kan det hjälpa dig att börja med att ha mörkt i rummet?

    För övrigt så tycker jag egentligen inte att jag måste komma under sex, det finns annat med sex som jag uppskattar mycket mer. Så det hade inte gjort så mycket om det aldrig gick och så hade jag det ju förut.

  • Anonym (Kr)
    Anonym (Gurka) skrev 2025-08-06 16:51:49 följande:

    Hoppas det är okej att skriva även om jag har ett "motsatt" problem. Jag kan komma, men det är inte speciellt skönt och speciellt inte vägen dit. Några av er skriver att ni njuter av sex, det gör aldrig jag på ett fysiskt sätt. Det är liksom aldrig skönt, men jag kan ändå få orgasm av klitorisstimulans tillräckligt länge. Precis som någon annan skrev gör det att jag inte känner mig nöjd efter sex. Jag tycker det är intressant att kroppar fungerar så olika ...


    Du är inte ensam. Jag når klimax ett par gånger i månaden och det är alltid i sömnen. Och de känns aldrig sköna utan  bara krampaktiga och obehagliga. Tyvärr så kan jag inte hindra dem då de alltid kommer när man sover och sen vaknar av dem. Brukar ske vid en viss tidpunkt i menscykeln, förmodligen vid ovulation.


    Frustrerande också att inte förstå varför det inte känns bra. Om det är något fysiologiskt fel på en. Svårt att prata om det med nån också, det är ju inte ett ämne att ta upp med mamma precis.

  • Anonym (Hh)

    Jag är inte lika gammal som TS men jag kommer inte heller vid sex. Och precis som TS måste orgasmen kämpas fram, för mig med en lufttrycksvibrator, det går däremot rätt fort men det är fullt fokus på just orgasm och jag måste spänna kroppen på ett visst sätt. Ibland orkar jag inte hela vägen och det enda jag får ut är träningsvärk. 
    Det stör mig inte heller, jag lever ett frigjort sexuellt liv ändå och njuter av att min partner njuter. Hans orgasm är en del av min "belöning" så att säga. 
    Men jag har på senare tid börjat sörja att jag inte får någon orgasm, inte så mycket för min skull, utan egentligen mer för hans. Jag vill ju kunna ge honom det!
    Ibland har jag träffat män som i någon feltänkt feministisk anda vägrar att komma (kan inte säger en del) om inte kvinnan kommer. Varför ska han avstå sitt klimax bara för att det är svårt för mig? Det vinner ingen av oss på. 

    Mitt problem är rent igenom fysiskt, jag är helt avslappnad mentalt men just för att komma kan jag inte njuta av resten av sexet och då väljer jag att hellre ha ett helt samlag som är jätteskönt än 60 sekunder av klimax. 

  • Anonym (TS)

    Ja jisses vad alla kroppar funkar olika. Plågsamma orgasmer i sömnen? Orgasmer vid sex men ingen njutning? Det känns så orättvist att särskilt män ska få orgasmer dagligen (och även ständigt få känna lust eftersom deras njutning föder mer njutning) och andra inte ska få nåt alls.

    Men min fråga gällde mer hur ni tacklar det mentalt och socialt. Alltså om ni träffar en ny man, hur och när ni berättar, om det känns jobbigt att berätta osv.

    Jag fick nyligen ett tips från en annan kvinna på ett sexforum. När hon skriver med nån och det börjar närma sig träff, berättar hon att hon inte kan komma vid sex, och lyssnar noga på hans reaktion och inställning. Så det ska jag prova nästa gång, att helt enkelt försöka hitta nån som är bekväm med att jag inte kommer och verkligen är lyhörd och villig att gå mig till mötes, och inte själv bara är ute efter att komma.

    Jag har också träffat en äldre man (som jag bara träffat en gång hittills) vars enda önskan är att ge yonimassage (och kanske även ta erotiska foton). Jag kom inte under de två timmar han gav mig yonimassage, men jag har insett att det känns väldigt skönt att för en gångs skull beröras av en man som inte vill ha nåt i gengäld, utan bara vill ge. Det ska jag utforska mer.

  • Anonym (Kvinna38)
    Anonym (TS) skrev 2025-07-15 21:17:57 följande:

    Tack för svar hittills.

    Några kvinnor?


    Jag har nog inga tips att ge men jag kan säga att jag aldrig heller har kommit av sex eller ens med en kille överhuvudtaget. Jag är 38 och har fyra barn så det handlar nog inte om brist på erfarenhet, har dejtat ganska många innan jag träffade sambon (som är pappa till två yngsta) också.

    Jag kan komma själv, nästan alltid med vibrator. Jag vet inte, det har liksom aldrig stört mig så mycket. Jag njuter av sex ändå , jag tycker det är skönt och så är det ju mycket annat också, närhet och så. Och jag har aldrig gillat att bli slickad, sa det redan första gången jag låg med min sambo och han har aldrig försökt eller tjatat om det. 


    Jag vet inte om jag skulle kunna komma om vi hade med vibrator , aldrig testat.. Eller om det liksom skulle bli en spärr då när nån annan tittar på. En gång kunde jag inte ha vanligt sex på grund av lite komplikationer under graviditeten, då försökte vi göra annat och min sambo hade jättesvårt att komma när jag runkade och sög och sen bad honom runka själv när jag var med (fast han kommer lätt när vi har sex). Det är ju inte konstigt att det blir annorlunda när någon tittar på och att man blir stressad av det. 


    Jag vet att det finns män som tycker att det är viktigt att kvinnan kommer, jag själv fejkat några gånger när jag var yngre.. Men alla tycker inte det, min sambo vet att jag tycker sexet är bra ändå och håller inte på och pressar mig att jag ?måste? komma för hans skull (har sett en del män på Familjeliv som tycker att deras tjej/ fru/ ligg måste det). 

    Tycker man det är viktigt kan man ju försöka hitta sätt att göra det .. Men tycker också att man inte ska bry sig så mycket om vad andra säger, kvinnor som kommer hela tiden av sex och män som alltid lyckas få kvinnan att komma 500 gånger.. Jag har liksom inte brytt mig så mycket helt enkelt, jag kan komma när jag är själv, jag tycker sex är skönt och det har gett mig det bästa jag har (barnen), just nu räcker det för mig. 

  • Anonym (Hh)
    Men min fråga gällde mer hur ni tacklar det mentalt och socialt. Alltså om ni träffar en ny man, hur och när ni berättar, om det känns jobbigt att berätta osv.
    Jag brukar ändå nämna det rätt tidigt, mest för att jag egentligen mest sexdejtat så har vi kommit in på det redan medan vi chattat. Annars nämner jag det när vi har sex, oftast första gången. Men jag vet inte om det är rätt, en del reagerar med att "jojo det är ju för att inte de fått försöka ännu", andra ger mig tips hur jag ska slappna av på olika sätt eller en del slutar försöka. Jag vill helt enkelt bara att fokus inte ska vara på det, vi kan väl ha det skönt ändå tillsammans liksom, men inte att de ska sluta försöka ge mig njutning och bara tänka på sig själva. 

    Jag vet som sagt inte vad som är rätt, jag KAN ju komma med vibrator och jag vet hur jag måste spänna kroppen för att det ska gå. Det är bara att det är sån millimeterprecision så det är svårt att få till det tillsammans med någon, och rent tekniskt kommer ingen in i området när jag kniper med benen. 
Svar på tråden Kvinna: tankar om anorgasmi vid sex