Är det någon som känner igen sig? Min sambo drar vid konflikter. Idag är det dag två och det sista han skrev var igår och att jag inte behöver skriva mer. Varje gång blir det som vi gör slut och varje gång vet jag inte om ?denna gång? är påriktigt.
hur hanterar ni det isåfall? För hela mitt liv raserar varje gång.
Jag ser inget skäl att inte använda ordet narcissism så länge man gör det korrekt. Givetvis ska man inte kalla folk narcissist till höger och vänster, men det har jag ju inte heller gjort.
Det var psykologerna och psykiatern i podden jag länkade till som nämnde det här med att sticka iväg som ett vanligt beteende hos just narcissister. Jag tyckte att det var viktig information för TS att få. TS fick ju länken och kan själv avgöra om det var relevant info eller inte.
Har han fortfarande inte kommit hem?
Det är ju väldigt bra.
Hur går det för dig nu, TS? Har han hört av sig, eller kommit hem?
Har han fortfarande inte kommit hem?
Kan känna igen det, men det finns grader i helvetet. Redan som liten kunde jag dra iväg på cykeln vid bråk. Runt kvarteret eller så. Det kan till stor del hänga ihop med hur pass introvert man är i sitt tänkande. Då behövs ensamhet för att sortera tankarna. Långt bättre "strategi" än de som tappar besinningen och konsekvenstänket. Oftast har saker lugnat ned sig när var och en fått tänka för sig själv en stund och får tillbaks sitt vuxna jag. En form av "time out" som någon nämde. Men kommer man tillbaks, bara för att mötas av mer bråk och infekterat beteende. Då är det nog bäst att gå för att aldrig se tillbaks, bara klippa alla band, inga mail, sms eller telefon. Persona non grata. Å den som blir lämnad bör göra detsamma, för det är bristande självrespekt att hänga efter någon man fått korgen av, man kommer inte vidare då och skadar bara sig själv.
Kan känna igen det, men det finns grader i helvetet. Redan som liten kunde jag dra iväg på cykeln vid bråk. Runt kvarteret eller så. Det kan till stor del hänga ihop med hur pass introvert man är i sitt tänkande. Då behövs ensamhet för att sortera tankarna. Långt bättre "strategi" än de som tappar besinningen och konsekvenstänket. Oftast har saker lugnat ned sig när var och en fått tänka för sig själv en stund och får tillbaks sitt vuxna jag. En form av "time out" som någon nämde. Men kommer man tillbaks, bara för att mötas av mer bråk och infekterat beteende. Då är det nog bäst att gå för att aldrig se tillbaks, bara klippa alla band, inga mail, sms eller telefon. Persona non grata. Å den som blir lämnad bör göra detsamma, för det är bristande självrespekt att hänga efter någon man fått korgen av, man kommer inte vidare då och skadar bara sig själv.
Kan känna igen det, men det finns grader i helvetet. Redan som liten kunde jag dra iväg på cykeln vid bråk. Runt kvarteret eller så. Det kan till stor del hänga ihop med hur pass introvert man är i sitt tänkande. Då behövs ensamhet för att sortera tankarna. Långt bättre "strategi" än de som tappar besinningen och konsekvenstänket. Oftast har saker lugnat ned sig när var och en fått tänka för sig själv en stund och får tillbaks sitt vuxna jag. En form av "time out" som någon nämde. Men kommer man tillbaks, bara för att mötas av mer bråk och infekterat beteende. Då är det nog bäst att gå för att aldrig se tillbaks, bara klippa alla band, inga mail, sms eller telefon. Persona non grata. Å den som blir lämnad bör göra detsamma, för det är bristande självrespekt att hänga efter någon man fått korgen av, man kommer inte vidare då och skadar bara sig själv.