• Anonym (Feminist?)

    Jämställdhet vid graviditet/barn

    Hej,
    jag satt och funderade och räknande lite på ikväll hur mycket jag kommer förlora på att bli mamma.
    jag har idag en rätt hög lön för att vara 32 och kvinna. min sambo känner att han inte har möjlighet att vara föräldraledig (eget företag). Så det är något som jag måste ställa upp och ta som mitt ansvar som bara är anställd. Jag förstår hans sits och förstår också att han upplever det som jobbigt.

    men när jag räknande på bortfall till tjänstepensionen, så räknande jag ut om jag har 7% årlig avkastning på mitt kapital under föräldraledigheten på 18 månader. Så hamnar jag på omkring 250000kr.

    samtidigt så vill jag att mina föräldradagar ska räcka, genom försäkringskassan hemsida så kan jag ta ut 3 dagar i veckan för att dessa ska räcka i 15 månader. Vilket ger mig en nettoutbetalning på 13000kr/mån.

    totala inkomstbortfallet + tjänstepension räknade jag fram till närmare 700.000kr. Vilket kommer ta närmare 11 år att få tillbaka om jag sparar 5000kr/mån.

    hur ska vi som par få det här så jämställt som möjligt utan att jag känner att jag offrar något? Vi har inte gemensam ekonomi idag.
  • Svar på tråden Jämställdhet vid graviditet/barn
  • Anonym (Feminist?)
    Postman skrev 2025-08-02 21:30:05 följande:

    Är ni så fixerade vid 50/50 så ska ni nog dela på er. Mitt råd är att det kommer aldrig bli 50/50 någonsin med barn. Viktigast är nog att ni pratar igenom innan vilket som kan vara bäst för er båda och er ekonomi och sen fattar beslut därifrån.


    Nej jag är inte fixerad med 50/50. Men jag är inte intresserad av 90/10 heller. Vi har inga barn än. Vi är inte gifta. Jag söker efter en garanti för mig själv som kvinna. Pensionen är väldigt lätt att ordna. Men ska jag ha ett inkomstbortfall på närmare 23? månad i nettopengar. 

    jag försökte mest öppna upp en dialog kring ämnet. Förr gifte man sig för att försäkra sin närmsta. Vad gör man nu i en tid då det är otänktbart för motparten? Ingen man jag har omkring mig vill gifta sig med motiveringen: jag vill inte ge bort hälften av det jag äger i en separation.

    min sambo är likadan där. Han vill inte gifta sig men tycker endå att jag borde stå mitt kast över barnfrågan. Jag sa att det blir billigare för mig att ta halva kostnaden för en surrogat + barnpassning. Men de tycker han var orealistisk samtidigt som han anser att han inte kan ta några pappadagar. Jämställd? Nej jag köper helt varför man som kvinna inte vill ha barn idag.
  • Postman
    Anonym (Feminist?) skrev 2025-08-02 23:19:14 följande:
    Nej jag är inte fixerad med 50/50. Men jag är inte intresserad av 90/10 heller. Vi har inga barn än. Vi är inte gifta. Jag söker efter en garanti för mig själv som kvinna. Pensionen är väldigt lätt att ordna. Men ska jag ha ett inkomstbortfall på närmare 23? månad i nettopengar. 

    jag försökte mest öppna upp en dialog kring ämnet. Förr gifte man sig för att försäkra sin närmsta. Vad gör man nu i en tid då det är otänktbart för motparten? Ingen man jag har omkring mig vill gifta sig med motiveringen: jag vill inte ge bort hälften av det jag äger i en separation.

    min sambo är likadan där. Han vill inte gifta sig men tycker endå att jag borde stå mitt kast över barnfrågan. Jag sa att det blir billigare för mig att ta halva kostnaden för en surrogat + barnpassning. Men de tycker han var orealistisk samtidigt som han anser att han inte kan ta några pappadagar. Jämställd? Nej jag köper helt varför man som kvinna inte vill ha barn idag.
    Tja det verkar vara en svår nöt numera när alla ska kompenseras för allting. Antingen förhandlar ni fram nåt som passar er eller så går ni skilda vägar. Du som kvinns kan ju alltid skaffa barn på egen hand.  
  • Anonym (Alternativet?)
    Postman skrev 2025-08-02 23:47:27 följande:
    Tja det verkar vara en svår nöt numera när alla ska kompenseras för allting. Antingen förhandlar ni fram nåt som passar er eller så går ni skilda vägar. Du som kvinns kan ju alltid skaffa barn på egen hand.  
    Varför skulle det inte kompenseras? är det så du kommer uppfostra din eventuella dotter med? Att hon bara ska förutsätta att ta hela den ekonomiska smällen? Är det så du kommer uppfostra din eventuella son med? Att han absolut inte ska dela på den ekonomiska smällen? undra varför födotalen minskar..

    till ts, superbra att ni tar denna diskussion redan nu! Om barnet består av er båda till 50% vardera så borde väl både tid, pengar och engagemang också bestå av 50%. om tid inte går att lösa får de andra kompenseras för att väga upp. Det är även dina framtida utvecklingsmöjligheter, eventuella löneökningar och bonusar som riskerar påverkas med om du exempelvis förväntas ta all vab etc. 
  • Anonym (l)
    Anonym (Feminist?) skrev 2025-08-02 23:19:14 följande:
    jag försökte mest öppna upp en dialog kring ämnet. Förr gifte man sig för att försäkra sin närmsta. Vad gör man nu i en tid då det är otänktbart för motparten? Ingen man jag har omkring mig vill gifta sig med motiveringen: jag vill inte ge bort hälften av det jag äger i en separation.

    min sambo är likadan där. Han vill inte gifta sig men tycker endå att jag borde stå mitt kast över barnfrågan. Jag sa att det blir billigare för mig att ta halva kostnaden för en surrogat + barnpassning. Men de tycker han var orealistisk samtidigt som han anser att han inte kan ta några pappadagar. Jämställd? Nej jag köper helt varför man som kvinna inte vill ha barn idag.
    Du drar det för extremt men jag antar att det är trådens poäng. För feministiskt tänk och surrogat klingar illa.
  • Fiona M

    Varför skaffar du barn med en man som både har dålig ekonomi och inte vill ta ansvar för sitt barn?
    Jag tänker att det finns många mogna män med ordnad ekonomi därute.

  • Trent

    Eftersom pengar verkar viktigt får ni sälja barnet. Allt som allt kan ni säkert tjäna en hacka. Det vore ju nåt!

  • Anonym (Vorhees)
    Postman skrev 2025-08-02 23:47:27 följande:
    Tja det verkar vara en svår nöt numera när alla ska kompenseras för allting. Antingen förhandlar ni fram nåt som passar er eller så går ni skilda vägar. Du som kvinns kan ju alltid skaffa barn på egen hand.  
    Är problemet att alla ska kompenseras för allt eller att mannen inte tar ekonomiskt ansvar för det gememsamma barnet?
  • Postman
    Anonym (Alternativet?) skrev 2025-08-03 00:03:06 följande:
    Varför skulle det inte kompenseras? är det så du kommer uppfostra din eventuella dotter med? Att hon bara ska förutsätta att ta hela den ekonomiska smällen? Är det så du kommer uppfostra din eventuella son med? Att han absolut inte ska dela på den ekonomiska smällen? undra varför födotalen minskar..

    till ts, superbra att ni tar denna diskussion redan nu! Om barnet består av er båda till 50% vardera så borde väl både tid, pengar och engagemang också bestå av 50%. om tid inte går att lösa får de andra kompenseras för att väga upp. Det är även dina framtida utvecklingsmöjligheter, eventuella löneökningar och bonusar som riskerar påverkas med om du exempelvis förväntas ta all vab etc. 
    Ska man bilda familj så är det alltid någon som måste offra sig, både nu och då. Som par så beror det på i vilken ålder barnen är, ibland får man, ibland får man ge. Det är ett lagarbete men att få det rättvist det går inte. Ska man dela absolut lika så kommer ni få det jobbigt, det kommer vara tjafsigt och det kommer till slut att döda förhållandet. Det är ge och ta men superbra att prata igenom det lite innan men förvänta dig inga under. Vill du ha framtida löneökningar och bonusar då ska du absolut inte skaffa barn, en omöjlig kombo om ni inte kan anställa barnskötare då. 
  • Postman
    Anonym (Vorhees) skrev 2025-08-03 00:06:56 följande:
    Är problemet att alla ska kompenseras för allt eller att mannen inte tar ekonomiskt ansvar för det gememsamma barnet?
    Ja det låter så. Skaffar man man tillsammans kan man inte kompenseras för allt. Med barn så kommer det periodvis vara kämpigt och ojämställt. 
  • Anonym (Helene)
    Anonym (Feminist?) skrev 2025-08-02 20:23:35 följande:
    Jämställdhet vid graviditet/barn Hej,
    jag satt och funderade och räknande lite på ikväll hur mycket jag kommer förlora på att bli mamma.
    jag har idag en rätt hög lön för att vara 32 och kvinna. min sambo känner att han inte har möjlighet att vara föräldraledig (eget företag). Så det är något som jag måste ställa upp och ta som mitt ansvar som bara är anställd. Jag förstår hans sits och förstår också att han upplever det som jobbigt.

    men när jag räknande på bortfall till tjänstepensionen, så räknande jag ut om jag har 7% årlig avkastning på mitt kapital under föräldraledigheten på 18 månader. Så hamnar jag på omkring 250000kr.

    samtidigt så vill jag att mina föräldradagar ska räcka, genom försäkringskassan hemsida så kan jag ta ut 3 dagar i veckan för att dessa ska räcka i 15 månader. Vilket ger mig en nettoutbetalning på 13000kr/mån.

    totala inkomstbortfallet + tjänstepension räknade jag fram till närmare 700.000kr. Vilket kommer ta närmare 11 år att få tillbaka om jag sparar 5000kr/mån.

    hur ska vi som par få det här så jämställt som möjligt utan att jag känner att jag offrar något? Vi har inte gemensam ekonomi idag.
    Gift er, se till att bli hemensam ägare i hans företag, ha gemensam ekonomi..

    Fattar ju att man inte vill att barnet inte blir en ojämställd förlustaffär för dig, så ordna upp juridiken nu så att det blir så jämställt för er som möjligt. 
Svar på tråden Jämställdhet vid graviditet/barn