• Anonym (Feminist?)

    Jämställdhet vid graviditet/barn

    Hej,
    jag satt och funderade och räknande lite på ikväll hur mycket jag kommer förlora på att bli mamma.
    jag har idag en rätt hög lön för att vara 32 och kvinna. min sambo känner att han inte har möjlighet att vara föräldraledig (eget företag). Så det är något som jag måste ställa upp och ta som mitt ansvar som bara är anställd. Jag förstår hans sits och förstår också att han upplever det som jobbigt.

    men när jag räknande på bortfall till tjänstepensionen, så räknande jag ut om jag har 7% årlig avkastning på mitt kapital under föräldraledigheten på 18 månader. Så hamnar jag på omkring 250000kr.

    samtidigt så vill jag att mina föräldradagar ska räcka, genom försäkringskassan hemsida så kan jag ta ut 3 dagar i veckan för att dessa ska räcka i 15 månader. Vilket ger mig en nettoutbetalning på 13000kr/mån.

    totala inkomstbortfallet + tjänstepension räknade jag fram till närmare 700.000kr. Vilket kommer ta närmare 11 år att få tillbaka om jag sparar 5000kr/mån.

    hur ska vi som par få det här så jämställt som möjligt utan att jag känner att jag offrar något? Vi har inte gemensam ekonomi idag.
  • Svar på tråden Jämställdhet vid graviditet/barn
  • Anonym (S)
    Anonym (Feminist?) skrev 2025-08-03 15:04:04 följande:

    Precis, jag är lite i de banorna också. Visst att han kan lova att han tar all vabb idag. Men hur stor är sannolikheten när man väl står där på morgonen med ett febrigt barn? Jag tycker att även om jag blir lovad guld idag så kan de vara värt skrot imorgon. Och jag vet att vid en eventuell separation så kommer min tid eller engagemang inte räknas alls. Idag är det jag som tjänar mest, och jag vet att hade det inte varit så. Då hade den ekonomisk svagare personen fått vara hemma, vilket många gånger blir kvinnan. Men när jag är den som är ekonomisk starkare så ska jag endå vara hemma just för att jag är mamma till barnet.


    nu vet inte jag hur man mår efter en förlossning, men är det möjligt så går jag gärna tillbaka till mitt arbete så fort jag kan. 


    sen kan jag inte låta bli att förundras över att kvinnor ofta har ett sämre sparande, vilket inte är konstigt om man är hemma med barn osv. Men det ska endå ligga en press på att vi ska spara för att kunna bidra. Vilket vi indirekt har gjort genom att vara hemma med barnet, men de får såklart inte räknas in i kalkylen. Då det såg som en självklarhet.


    Att skaffa barn är en usel deal ur ekonomisk synpunkt för kvinnor. Precis, många lovar en massa saker innan barnen finns men sen när det väl kommer till kritan så kan det vägras, det är rätt vanligt. Och då har man en dålig sits.

    Jag tycker att sparande är mkt viktigare för kvinnor som skaffar barn just för risken att man blir själv med dom. Underhållsbidrag är en pink i missisippi jämfört med vad barn kostar så det gäller att vara väl förberedd. Det blir ju mkt svårare att satsa på karriären med om man hamnar där att man har barnen mest, check på den här. 

    Jag skulle kunna sträcka mig så långt att säga att för att skaffa barn som kvinna ska man vara rätt rik innan, ungefär gamla pengar-rik. För det är inget kul att behöva sänka sin levnadsstandard från vad man är van vid för att man tar hand om barn själv. Jag vet att det låter mörkt men det är en realitet.
  • Trent
    Anonym (Karl) skrev 2025-08-03 16:24:31 följande:

    Det är lite märkligt för mig att du använder användarnamn, feminist? Dina förfäder hade vänt sig i sin grav, on du visste hur dom kämpat för att du som kvinna ska ha få leva ett likvärdigt liv som en man. För inte tala om alla kvinnor i andra länder just nu, för att få vara självständiga och kunna leva sitt liv på sina egna preferenser.

    Det är inte lätt idag, eftersom samhället förändrats och det nu krävs även  kvinnor som arbetar för att samhället inte ska kollapsa, och kunna fortgå. Ofta heltid dessutom.

    Jag och min fru har löst det, jag tog lika mycket föräldradagar och vabbade ungefär lika mycket som henne. Jag vill dessutom vara delaktiga i mina barns liv  och avbelasta henne, genom att hjälpa till I hushållet och med barnen. Då jag inte vill ha en sjuk fru.

    Det är inte bara ekonomiska aspekter att ta hänsyn till, utan även om din man kommer att hjälpa till I hushållet och med barnen. En majoritet av många kvinnor blir tyvärr sjukskriva och utbrända pga av att dom får "dubbel jobba". För mig var det ett lätt val. Om min fru ska offra sin kropp och hälsa/liv för barn som även jag vill ha. Då var det en ren självklarhet. Ser för många män som tar detta för givet.

    Sedan tror jag inte bara folk väljer bort barn pga av detta. Vi lever i mycket sämre tider nu och samhälle. Krig, spänt världsläge, ett klimat som mår allt sämre. Och ett samhälle som inte verkar må så bra, och blivit mer våldsamt och egoistiskt. 

    Läste om papporna som hade börjat slagits på Gröna Lund bland massa barn, för att dom fick stå i kö så länge. Ibland undrar man med dagens föräldrar, var det är för folk som skaffar barn faktiskt.När jag själv växte upp på 80 -90 talet. Fanns det t inte ens på kartan. Sedan har du ju frivilligt barnfria som helt enkelt inte har något intresse av barn.


    Vad fint att du valt att "avbelasta" din fru istället för att ja, kanske göra din del helt enkelt. Men du är ju så duktig och snäll! Och rörande att du vill ha en frisk fru.
  • Anonym (Feminist?)
    Anonym (S) skrev 2025-08-03 18:10:35 följande:
    Att skaffa barn är en usel deal ur ekonomisk synpunkt för kvinnor. Precis, många lovar en massa saker innan barnen finns men sen när det väl kommer till kritan så kan det vägras, det är rätt vanligt. Och då har man en dålig sits.

    Jag tycker att sparande är mkt viktigare för kvinnor som skaffar barn just för risken att man blir själv med dom. Underhållsbidrag är en pink i missisippi jämfört med vad barn kostar så det gäller att vara väl förberedd. Det blir ju mkt svårare att satsa på karriären med om man hamnar där att man har barnen mest, check på den här. 

    Jag skulle kunna sträcka mig så långt att säga att för att skaffa barn som kvinna ska man vara rätt rik innan, ungefär gamla pengar-rik. För det är inget kul att behöva sänka sin levnadsstandard från vad man är van vid för att man tar hand om barn själv. Jag vet att det låter mörkt men det är en realitet.
    Ja men lite så känns det faktiskt. Jag går in i ett avtal utan att det finns något dokumenterat. Jag ska av godtrohet bara tro på allt som sägs. Jag tror att vad jag än offrar nu, så är det svårt att kompensera det hur vi än väljer att göra. Såklart kan man se att ett barn innebär uppoffring. Men varför ska bara jag stå för uppoffringen här? Jag har varit duktig och sparat hela livet, men ska dessa pengar gå till inkomstbortfall och efterfölja normal standard för mig? medans min sambo kan välja och köpa nya saker till sin hobby, åka på resor med vänner eller sätta av till pension? Skulle vi hamna i ett läge där han står för större delen av en kontantinsats till ett hus. ska han då äga mer samtidigt som ett skuldebrev upprättas till mig? Eller bara ett skuldebrev. jag kan inte hitta någonstans att min insats är värd något mer än: ja vill du som kvinna ha barn så krävs det uppoffringar. 
  • Anonym (Eb)

    Om han inte vill ta ut föräldradagar får han ersätta dig för din inkomstförlust. Borde vara självklart i alla parrelationer kan jag tycka

  • Anonym (?)

    Asså om du känner att du offrar för mycket så kanske du inte ska skaffa några barn

  • Anonym (H)
    Anonym (Feminist?) skrev 2025-08-03 19:42:25 följande:
    Ja men lite så känns det faktiskt. Jag går in i ett avtal utan att det finns något dokumenterat. Jag ska av godtrohet bara tro på allt som sägs. Jag tror att vad jag än offrar nu, så är det svårt att kompensera det hur vi än väljer att göra. Såklart kan man se att ett barn innebär uppoffring. Men varför ska bara jag stå för uppoffringen här? Jag har varit duktig och sparat hela livet, men ska dessa pengar gå till inkomstbortfall och efterfölja normal standard för mig? medans min sambo kan välja och köpa nya saker till sin hobby, åka på resor med vänner eller sätta av till pension? Skulle vi hamna i ett läge där han står för större delen av en kontantinsats till ett hus. ska han då äga mer samtidigt som ett skuldebrev upprättas till mig? Eller bara ett skuldebrev. jag kan inte hitta någonstans att min insats är värd något mer än: ja vill du som kvinna ha barn så krävs det uppoffringar. 
    Du behöver det behöver det inte alls bli om du väljer bli förälder med en vettig person. Men du verkar ha bestämt dig för att det är som du beskriver.
  • Anonym (Vorhees)
    Anonym (H) skrev 2025-08-03 20:02:58 följande:
    Du behöver det behöver det inte alls bli om du väljer bli förälder med en vettig person. Men du verkar ha bestämt dig för att det är som du beskriver.
    Det är ju så med mannen TS är tillsammans med som inte är vettig.
  • Anonym (Feminist?)
    Anonym (H) skrev 2025-08-03 20:02:58 följande:
    Du behöver det behöver det inte alls bli om du väljer bli förälder med en vettig person. Men du verkar ha bestämt dig för att det är som du beskriver.

    Ja till stor del. Jag kommer skaffa barn om allt känns rimligt och någorlunda rättvist. På samma sätt som att jag inte kommer köpa en bil som är dyrare än vad den än värd. Jag kommer inte heller betala fullpris på en redan nedsatt vara. 


    jag har ingen sorg över att det inte blir något barn eftersom omständigheterna runt omkring inte finns. Många kanske ser det som ett mål här i livet men för mig är det omständigheterna som bestämmer. Min sambo vill men har inte heller möjligheten trots försäkringar. Så vi har olika saker vi upplever som det största problemet. Han vill vara närvarande men tillåts inte

  • Jemp
    Anonym (Feminist?) skrev 2025-08-03 19:42:25 följande:
    Ja men lite så känns det faktiskt. Jag går in i ett avtal utan att det finns något dokumenterat. Jag ska av godtrohet bara tro på allt som sägs. Jag tror att vad jag än offrar nu, så är det svårt att kompensera det hur vi än väljer att göra. Såklart kan man se att ett barn innebär uppoffring. Men varför ska bara jag stå för uppoffringen här? Jag har varit duktig och sparat hela livet, men ska dessa pengar gå till inkomstbortfall och efterfölja normal standard för mig? medans min sambo kan välja och köpa nya saker till sin hobby, åka på resor med vänner eller sätta av till pension? Skulle vi hamna i ett läge där han står för större delen av en kontantinsats till ett hus. ska han då äga mer samtidigt som ett skuldebrev upprättas till mig? Eller bara ett skuldebrev. jag kan inte hitta någonstans att min insats är värd något mer än: ja vill du som kvinna ha barn så krävs det uppoffringar. 

    Jag har fortsatt svårt att förstå om du vill diskutera din relation, eller förutsättningarna för kvinnor och föräldraskap generellt? 


    Exempelvis kan man ju välja en bättre karl. 

  • Anonym (Alternativet?)
    Anonym (?) skrev 2025-08-03 19:52:36 följande:

    Asså om du känner att du offrar för mycket så kanske du inte ska skaffa några barn


    Jasså? anser du att mannen är redo för att skaffa barn? Eller är det bara kvinnan som borde vara redo att ?offra något??
Svar på tråden Jämställdhet vid graviditet/barn