Oense över julen

Hans version av en kompromiss är ju att försöka få mig att ändra mig, försöka få mig att få dåligt samvete och att sen bestämma sig för att åka själv. Han är inte sugen på att kompromissa och köra vartannat år. 

Nu vet du vad han står för

Då ligger bollen hos dig. Stanna hemma över jul, bo och fira jul med dina föräldrar, åka bara få dagar?

Tack. Jag kräver inte ens att han klipper banden helt med sin familj, jag vill bara att han ska vakna lite och inte att VI är hans primära familj nu, inte hans föräldrar och syskon. Och det är ju så det ska vara. 

Jag ser ju t.ex inte min fasters primära familj som min pappa, farmor och farfar, även om är hennes ursprungsfamilj. Hennes familj är ju hennes man och (innan de bildade egna familjer) hennes barn.

Jag tror ändå också att få personer här skulle vara okej med att åka iväg med sin partner, ta ledigt från jobb, se fram emot många lediga dagar tillsammans för att vila upp sig, och sen knappt se honom hela resan. 

Jag tycker att det låter som att hans version av kompromiss är att åka efter julafton istället för innan. Om han åker efter julafton som du skrev i trådstarten att han skulle så har ni ju uppesittarkväll och självaste julafton tillsammans innan han åker. Hur kommer det sig att du inte räknar det som en kompromiss? Tycker det blir orimligt om han inte ens får åka upp i mellandagarna för att träffa sin familj liksom.

Varför skulle du inte se honom på hela resan? Om din familj bor i samma stad kan ni väl omväxlande vara där och omväxlande hos hans eller göra saker tillsammans. 

Håller inte med dig. Att vara vuxen är att sätta tydliga gränser mot folk, och folk som enbart vill sabotera och ens äktenskapet är otroligt jobbiga att ha att göra med långsiktigt. Bättre att hålla sig från sin dysfunktionella släkt och klippa ALLA band och leva sitt eget liv istället med frugan/mannen och bygga upp sin egen familj.

Vadå ska TS leva i ensamhet utan sin mans stöttning för att mannen vill ha kontakt med jobbiga familj? sådär gör man inte mot sin man/fru. Fruns vilja och trygghet ska prioriteras först, för dom är ju den nya generation. Svärföräldrarna har redan haft sin tid på jorden med äktenskap och barn. 

Att skapa egna traditioner, bestämma tillsammans som man och hustru - är det finaste ett par kan göra för varandra. Det kommer stärka paret långsiktigt. Det är ju skevt att låta släkten bestämma traditionerna osv? Man är en ny familj när man gifter sig. Och varje par bestämmer själv hur det jul ska firas. 

Även psykologer säger samma sak, det går inte att ha hälsosam relation med folk som är ohälsosamma. Annars blir man ju medberoende? Vilket är en psykisk störning.

Många föräldrarna/släkten kan ha svårt att släppa taget någon gifter sig och bildar något nytt, det är sunt för ett gift par att fatta beslut ihop och inte låta släkten styra där. 

Men min analys är att TS man är för mesig och för bunden och kontrollerad av sin släkt, han har ingen självständighet eller drivkraft att vilja skapa något eget med TS, desssutom att han umgås med folk som mobbar och fryser ut TS är bara sjukt sorgligt. TS förtjänar bättre. Jag hade aldrig kunnat göra så mot den jag älskar. 

Det vet jag såklart inte. Men oavsett vem som flyttade med vem så hade han väl inte flyttat med henne om han inte hade velat.

Fint att du inte kräver det, men ibland behövs det också. För att växa som par. Din man är för kontrollerad av sin Släkt och hindrar er från att växa som par = din man lever inte upp till sina manliga plikter som man och han skiter i äktenskapets trygghet.

Din man ska inte umgås med folk som fryser ut dig och är elaka mot dig. Sådär gör man inte mot sin partner! Hade du själv gjort så mot din man? 

Det som är problemet är att dina svärföräldrar/släkten har uppfostrat en mes till son och gillar den kontrollen de har över deras lilla pojke. Vilket är tecken på hederskultur. 

Vilket är sjukt?.. föräldrarna ska uppfostra sin son till att ta hand om sin fru, skydda henne, växa upp och vara självständig. Min son ska välja sin fru före mig. Det är så viktigt det där. Att låta det gifta paret få ett självständigt liv ihop utan massa press kring julen. 

Jag hade inte tyckt om min son lämnade min svärdotter hemma och hon mår dåligt under julen osv. Nä stanna hemma med din fru och ta hand om henne istället. Så får dom som par komma TILLSAMMANS när de är redo för det. Det är sunt för att låta sonen och svärdottern så leva sitt eget liv. 

Eftersom ni inte har barn - lämna honom?. Skaffa en riktig man istället som faktiskt prioriterar äktenskapet. Att du stått ut i 15 år vansinne. Dra innan du blir gravid. Så får din man hitta en kvinna som vill vara slav till hans släkt.  

Du drar verkligen stora växlar på det här. Det handlar om en julhelg. Så ofta lär de inte ses om de bor 9 h från varandra. Att kräva att någon ska bryta med sin familj ja då ska det vara väldigt allvarliga saker som har hänt. Har ej framkommit vad det skulle vara i så fall. Vaddå "leva i ensamhet"? Det är väl ingen som krävt. Vad är det för psykiskt störda saker mannens familj har gjort? Eller du pratar om dig själv nu igen?
Problem kvarstår, mannen vill umgås med sin familj, ts vill inte det, hon kan inte ens tänka sig att träffa dem på jul. Hon verkar inte heller vilja träffa sin egen släkt, utan bara vara med sin man. Det vill inte han. Hur ska de då kunna "bestämma tillsammans". Att "bestämma tillsammans" betyder någon form av kompromiss.

Problemet är att TS svärfamilj är själviska och inte låter sonen växa upp och vara en man och ta ansvar för sin nya familj. De hindrar honom från att växa upp - för det är bekvämt för dom. Usch. 

Det säger väldigt mycket om svärföräldrarnas själviskhet och dåliga uppfostran. Föräldrarna är rädda för att sonen ska lämna dom, det är sunt för en son att växa upp och fatta egna beslut med sin fru och lämna sin ursprungliga familj. För sonen har en ny familj nu med sin fru. 

Jag skulle aldrig låta mina föräldrar styra över mitt äktenskap. Själv vill jag inte heller bestämma över mina barns äktenskap. Man måste kunna leva ett självständigt liv med sin partner. 

 

Julhelgen ska vara speciellt för ett gift par, det är då man som man och hustru ska fira ihop och vara överens tillsammans. men TS man vill inte ta ansvar och växa upp och vara en man, så blir det att mannen själv aktivt väljer att förstöra sitt eget äktenskap genom att låta släkten styra och ställa. 

Ett sånt äktenskap funkar inte. Därför förtjänar TS bättre. TS man är självvisk, spelar dubbelspel och lurar sig själv ( för vem vill umgås med folk som snackar skit om ens partner). Familjen har ju inte ens respekt för sonens val av fru, hur mycket respekterar dom sonen då egentligen? Sonen förbi en mes och kontrollerad av sin släkt. Och det leder till att frun känner sig allt mer ensam och bortvald i sitt äktenskap av hennes egen man. 

Varför ska TS umgås med dom för? Dom är ju elaka och  fryser ut henne. Jag förstår Ts faktiskt. Vill du själv umgås med folk som inte vill ha dig där på plats? det blir inte genuint. 

Vill du själv umgås med folk som snackar om din partner, medans din partner är hemma och mår dåligt över det? släkten respekterar ju inte deras förhållande, det är ju där problemet bara blir värre ju mer man umgås med såna typer. Såna typer ska man hålla sig ifrån om man ha ett fungerande äktenskap. 

Till TS: skilj dig, din man vill inte ha ett självständig liv, din man vill ha en slav till fru som ska göra släktens vilja. Sådär kan man inte ha det. 

Ja problemet är ju just att de inte är överens. Vi får väl fråga ts då, vill du bryta med din mans släkt? Vill du att han också ska göra det? Eller vill du att ni ska ha en relation på något sätt? Om han inte bryter med sin familj vill du skiljas då? Eller får han träffa dem utan dig? Vill du även bryta med din familj? Vill du att du och din man ska ha ett eget liv isolerat från släkten? Är det ditt mål? För i så fall har nu en mycket större diskussion än hur ni ska tillbringa julen. 

Ja, har det gått 15 år och TS man visar tydligt vart han står. Så är det upp till TS nu om hon ska forsätta vara gift med en mesig man eller inte. Dock förstår jag inte hur TS orkar leva med en sådan man. Det är bara sorgligt, äktenskap är så heligt och vackert enligt mig. Men att leva med en mes till man, som spelar ett dubbelspel är förfärligt och destruktivt. Det är inget jag önskar på min värsta fiende. En kvinna ska inte känna sig ensam och bortvald i sitt äktenskap, mannen har det större ansvaret att skydda kvinnan mot elakheter. 

Jag har studerar många fall av hederskultur i både Sverige och utanför Sverige, och tyvärr är det vanligt att svärfamiljen kan orsaka mycket trubbel och lägger sig i för mycket i äktenskapet särskilt när det kommer till högtider och i barnuppfostran, mannen blundar för det och tar inte ställning och tillslut pressar det paret och paret skiljer sig. Det är sorgligt. 

För er som tycker det är okej att mannen sviker sin kvinna och umgås med folk som är elaka mot frugan. Så vill jag ställa följande fråga. 

Är ni också också okej med att någon gör så mot er son/dotter? Att svärfamiljen behandlar er dotter/son som skit och förväntar sig att frugan/mannen ska spela med och må dåligt i sitt äktenskap. 

Om svaret är nej; varför ska man då tillåta sånt? TS har ju också en mor och far, och är någons dotter. Är det inte bättre att bryta släktens destruktivitet med deras orimliga förväntningar och bana vägen för en ny generation att få leva ett självständigt liv med utan press och stress. 

Du tolkar in mycket och verkar läsa ts inlägg och tro att det är som dina egna erfarenheter. Hedersförtryck och allt vad du lägger in. Vi vet ingenting om det. Ingen människa är en ö och att kräva att någon ska bryta med sin släkt är ju väldigt drastiskt. Jag gillar kanske inte heller alla min mans släktingar men jag träffar dem ändå. För hans skull. Jag kan hålla god min och vara trevlig ändå. Han gör detsamma för mig, klagar aldrig. Och det är väl en av orsakerna till att jag tycker om honom så mycket, han ställer upp för mig och det som är viktigt för mig. Vi vet inte vad ts har för konflikt med svärföräldrarna och varför de ogillar varandra så mycket. Ts kanske kan berätta det. Blir hon hedersförtryckt tycker jag inte hon ska träffa dem nej men det har inte framgått. 

Nä, det det hade han knappast gjort.

Nej,det tror inte jag heller.

Fast dom mobbar ju henne helt klart, ska mannen vara passiv och tillåta det? och kvinnan ska spela teater på julfesten och låtsas som att det inte gör ont? tillslut spricker bubblan och den goda minen, TS har själv skrivit med egna ord ?Jag har också fått höra att jag inte ens fått komma dit ibland, just för att jag inte varit välkommen. Så det tar emot att åka dit och se glad ut varje år.?

Det om något är mobbning och utfrysning, och det är aldrig okej med det, oavsett ingift eller icke. 

Det kan uppfattas som drastiskt att bryta med släkten, men om det finns rimliga skäl till det och man mår bättre utan sin släkt, då tycker jag man ska göra det. Man ska inte sitta och acceptera och normalisera förtryck bara för för att det kommer från släktingar ? 

Att du inte gillar sin mans alla släktingar är okej, men förstör dom ditt äktenskap? skapar det bråk mellan dig och dig man? Känner du dig bortprioriterad av din man? Är din mans släkt respektlösa mot dig? 

Om inte, då har du väldigt lyckligt lottad, du slipper lida på det sättet som TS lider. 

Visst, du och din man gör som ni vill, men jag hade aldrig gått på fest som jag inte vill vara på bara för ?husfridens skull? - det är falskt mot mig själv och mot andra. Då stannar jag hellre hemma och hittar på något eget med min man. Livet är kort och ska spenderas väl - då är det naturligt att inte vilja träffa människor som man inte vill vara med.