• Anonym (TS)

    Oense över julen

    Jag och min man har varit ett par i över 15 år, och vi bor sen många år tillbaka långt ifrån vår gemensamma hemort. Vår relation är generellt sett bra och vi planerar att skaffa barn snart. 


     


    Ett återkommande problem är dock att min man vill fira jul i vår hemstad med hans föräldrar och syskon varje år. Jag tycker det är jobbigt att resa just vid jul, och vill helst stanna hemma hos oss och ha en mysig jul bara vi två och jobba på att skapa våra egna traditioner. Resan till vår hemort tar dessutom minst 8-9 timmar från dörr till dörr, ofta mer, så då två dagar alltid går åt till att resa, plus reskostnaderna, känns det ofta som att man bör stanna minst 7-10 dagar för att det ens ska vara värt att åka, så det fungerar inte att bara åka över en helg.


     


    Hittills har vi firat jul på hemorten absoluta majoriteten av åren vi varit tillsammans, men jag börjar ledsna. Vi har nyligen köpt hus och jag är sugen på att faktiskt fira jul som jag vill. 


     


    Mina svärföräldrar tycker inte heller om mig, så jag tycker att det ofta känns kyligt att spendera jul med dem. Min man blir också som förbytt när vi umgås med dem och står inte alltid upp för mig när vi är där. 


     


    I år har jag sagt nej, jag tänker stanna här hos oss. Jag vill inte spendera massa tid, pengar och semesterdagar på att vara obekväm under jul. Min mans svar på det är att försöka övertala mig till att åka ändå, och påpeka hur ledsen och besviken (!) han är att jag inte vill åka och han planerar att åka själv ändå efter julafton. Det känns rent sjukt. Jag blir så ledsen att han inte vill vara med mig utan prompt måste vara med ?mamma och pappa? på jul. Han är över 30 och det känns som nån gång bör man väl vilja fokusera på familjen man håller på att bygga själv över sin ursprungsfamilj? Eller hur? Eller är jag bara knäpp? 


     


    Jag känner mig bara så sviken av honom och känner nästan att jag tvekar på hela relationen. Att det känns som att jag aldrig kommer vara prio ett eller att VI kommer vara en familj, utan enda familjen han är intresserad av är hans ursprungsfamilj. Jag blir ställd ibland över att vi varit ett par så länge, är gifta, och ändå ibland känns som pojkvän/flickvän i ett tidigt stadie av en relation. Det känns så sjukt.


     


    Är jag orimlig?


     

  • Svar på tråden Oense över julen
  • Anonym (M)
    Anonym (TS) skrev 2025-11-11 18:28:30 följande:
    Självklart spenderar jag tid med min familj och mina vänner också när vi väl är där. Men det känns ju sådär att åka bort tillsammans med sin partner, men kanske bara se honom 3-4 dagar av de 10 man är där. 
    Om du stannar hemma själv ser du inte honom på 10 dagar. Men det är bättre eller?
  • molly50
    Anonym (Sigrid) skrev 2025-11-11 22:45:51 följande:
    Nej, men jag håller faktiskt med ts här. Är familjen viktig är det väl rimligt att också fokusera på hans familj med ts och inte bara ursprungsfamiljen? Hur tänker man liksom att man ska få en egen, tajt familj om man samtidigt ständigt påminner ens partner om att hen inte är en del av familjen? 
    Nog tycker jag att han fokuserar på TS. Han har ju t om flyttat med henne bort från hemstaden.
    Jag kan förstå att TS inte vill fira jul med hans familj varje år. Speciellt om de inte behandlar henne bra.
    Men det är något jag tycker hon ska prata med sin man om,och berätta för honom hur hon upplever att hon blir behandlad.
    Sen kan hon ju följa med ändå och fira med sin egen familj.
    Om/när de sen får barn så kan de ju börja planera att fira julen på annat sätt. T ex bjuda hem sina familjer hem till sig.
    För då vill man kanske inte sitta och åka långt.
  • Anonym (Natta)
    molly50 skrev 2025-11-12 23:11:29 följande:
    Nog tycker jag att han fokuserar på TS. Han har ju t om flyttat med henne bort från hemstaden.
    Jag kan förstå att TS inte vill fira jul med hans familj varje år. Speciellt om de inte behandlar henne bra.
    Men det är något jag tycker hon ska prata med sin man om,och berätta för honom hur hon upplever att hon blir behandlad.
    Sen kan hon ju följa med ändå och fira med sin egen familj.
    Om/när de sen får barn så kan de ju börja planera att fira julen på annat sätt. T ex bjuda hem sina familjer hem till sig.
    För då vill man kanske inte sitta och åka långt.
    Hur vet du att han flyttat med henne och inte att det var hon som flyttade med honom? 
  • Anonym (Överreagerar)

    Jag tycker att du överreagerar något alldeles enormt.

    Du tycker att han är barnslig för att han vill vara med "mamsen och pappsen"  några dagar kring jul i er hemstad, men det är ju du som är totalt osjälvständig som inte kan vara utan honom ett kort tag. Måste han göra precis allting tillsammans med dig?

  • Anonym (Jag förstår dig)

    Hej! Jag förstår dig. Din man bör faktiskt prioritera dig före hans ursprungliga familj, ni två är ju en egen familj. Det är viktigt att man och hustru lever ett självständigt liv tillsammans och bestämmer hur man ska fira jul tillsammans, det är sunt att ett par skapar egna traditioner, paret bestämmer barnuppfostran (utan släktens inblandning) Osv. 

    Din svärfamilj visar ju öppet att de inte gillar dig, varför ska du då vara där? Jag hade aldrig gått dit.
    Din man bör ta avstånd från sin ursprungliga familj, 
    om de inte respekterar dig som hans fru, så respekterar dom inte heller honom, för han valde ju dig. 

    Din man borde stå vid sida och försvara dig där, för du är hans fru. Eftersom han väljer sin ursprungliga familj före sin nya familj (som är du då) - så visar det tydligt vart han står och att han absolut inte prioriterar sig. Han är en mammas pojke/pappas pojke och för alldeles för bunden till sin släkt vilket försvårar för honom att växa upp och leva ett självständigt liv med dig.


    Jag tycker du ska skilja dig, din man behöver växa upp och ta ansvar. Din man och din svärfamilj är väldigt själviska. 

  • Anonym (Jag förstår dig)
    Anonym (Överreagerar) skrev 2025-11-12 23:53:51 följande:

    Jag tycker att du överreagerar något alldeles enormt.

    Du tycker att han är barnslig för att han vill vara med "mamsen och pappsen"  några dagar kring jul i er hemstad, men det är ju du som är totalt osjälvständig som inte kan vara utan honom ett kort tag. Måste han göra precis allting tillsammans med dig?


    Håller inte med dig. Ts man ska prioritera sin fru före hans ursprungliga familj. Min son ska prioritera sin fru före mig (det är naturligt). Jag kommer uppmuntra min son till att skapa egna traditioner med sin fru, vill dom fira jul med mig och min man ok fine, vill dom inte, fira själva då. Jag skulle bli rasande om min son lämnade sin fru ensam på julen och firade med mig, skulle aldrig acceptera det. Då är jag en självisk svärmor. 

    Ett gift par måste leva ett självständigt liv tillsammans, det kallas för att växa ihop och fatta beslut tillsammans. 
    Skulle min mor/far behandla min man som skit så väljer jag min man före dom. Varför? För han är min nya familj, mannen jag har gift med, mannen som jag vill skapa egna traditioner med (Sen får mina barn också skapa egna traditioner med sina partners) - det blir för mycket och pressat när släkten lägger sig i hur man som gift par ska fira jul osv.
  • Anonym (Jag förstår dig)

    jag vet vad jag pratar om, jag vet hur du känner dig TS 💖. För mig var det att hans familj var oroligt påträngande, gränslösa och jobbiga, traditioner ska firas på deras sätt. Min svärmor försökte t.o.m. bestämma mitt bröllop samt har hon snackat skit om min kropp. 

    Vilket ledde till det inte fanns rum för sjävständighet och andrum i mitt äktenskap. Min man var feg i början och kunde inte sätta ner foten, men ju mer tiden gick förstod han och såg med egna ögon hur mycket hans familj faktiskt förstörde för oss . Vad hände sen? Jo jag gav min man ett ultimatum, forsätta vara gift med mig och leva ett självständigt liv med mig eller vara en liten pojke till hans fd familj, men då lämnar jag honom (för vem vill vara gift med en mammas pojke?). Min man valde mig och har bett om ursäkt till mig för att han inte tagit mitt parti tidigare. Vi har klippt bandet till hans familj helt, för de bara förstör och kan inte acceptera att vi är gifta. Och vi mår sååå mycket bättre! 🍹💖


     

  • Tom Araya
    Anonym (TS) skrev 2025-11-10 23:18:09 följande:
    För att min man vill fira där varje år..?
    Vad säger han om du säger att ni måste kompromissa?
  • Anonym (Sil)

    Många läser in egna erfarenheter i det här. Egentligen vet vi ganska lite om deras relationer. Är ts överkänslig eller blir hon väldigt illa behandlad, vet mannen om hur hon känner osv. Men om en partner säger till sin man att du får inte åka och fira jul med din (eller min)släkt, jag följer inte med, du ska stanna hemma med mig och fira bara med mig för det är JAG som är din familj nu så kan man också se det som ganska egoistiskt och kontrollerande. Vad är det för egna traditioner ts vill skapa själv med sin man. Fira i enskildhet ensamma de två utan övrig släkt. Det vill inte mannen. Svårlöst men jag ser framför mig åratal av problem med släkten om man inte kan bjuda till från båda håll, umgås några dagar även om man inte älskar det. Man får tänka efter själv hur man vill relationen ska vara framåt. Art bli vuxen handlar iaf inte om att klippa alla band med sin ursprungsfamilj. Om ts vill att han ska göra det tror jag relationen är dödsdömd. 

  • Anonym (Familj)
    Anonym (TS) skrev 2025-11-11 19:47:31 följande:
    Jag tycker att det är trist att han inte prioriterar mig eller vår relation. Att det är viktigare att fokusera på ursprungsfamiljen än den vi bygger tillsammans, speciellt när hans ursprungsfamilj ofta betett sig illa mot mig och inte direkt varit välkomnande.

    Nja, just nu säger han att jag inte vill åka, och så diskuterar de sätt för hur det ska få mig att åka ändå. När jag berättade för mina föräldrar att vi funderar på att stanna här i år var de bara glada för oss och sa att de fattade ju att vi vill skapa egna traditioner och att sånt är viktigt. 
    Anonym (TS) skrev 2025-11-10 23:17:34 följande:
    Ja, alltså dom har valt bort mig rätt mycket, så det är inte så kul att vara någonstans där man inte känner sig välkommen. Jag har också fått höra att jag inte ens fått komma dit ibland, just för att jag inte varit välkommen. Så det tar emot att åka dit och se glad ut varje år.
    Är inte grundproblemet att du och hans föräldrar inte drar jämt? 

Svar på tråden Oense över julen