Retar mig på mamman

ja jag förstår er som har svarat att det är en självklarhet att sonen skall prata med biomamma.. Men varför är det då inte lika självklart att sonen skall få prata med pappa när han är hos bio mamma?????? Där han ändå är mest av tiden!

Och ibland får han inte komma...för man får helt enkelt inte tag i dem...

Ni skulle ju kunna göra en kompromiss. Att mamman ringer varannan dag - och vill barnet prata med mamman de andra dagarna kan det får ringa själv. Har det inget behov att prata så får mamman respektera det och kanske kan släppa lite på sitt ringande.. Varannan vecka är ju ingen lång tid och barnet borde ju få komma till "ro" hos er då.  Jag tror också att det stör lite att mamman ringer. Vi hade så ett tag - och dottern tjöt och hade sig och ville hem. Mamman var ju så smart så hon sa på tisdagen (och dottern skulle hem på fredagen) att dottern skulle få en överaskning när hon kom hem. SMART! Vad händer då? Jo flickan vill ju hem och tjuter!

Det kan ju faktisk bli så att barnet vid tillfällen känner att den kommer ur gemenskapen hemma om mamman berättar om det som de gör där hemma. Det är ju inte bra.

Jag förstår att det är mkt mammor på denna sait och jag förstår att man som mamma vill prata med sitt barn.

Men om bio mamman har sonen 10 dagar av 14 och när sonen är hos bio mammam låter hon inte sonen få prata med bio pappan... Normalt??

"Varför är det då inte lika självklart att sonen skall få prata med pappa när han är hos bio mamma?????? Där han ändå är mest av tiden!!" ???

Det finns många självklarheter men som inte följs när man är separerade pga att man inte tänker på barnet utan sig själv!!

jag skulle nog faktiskt också ringa min son varje dag... om det är något både han och jag vill... kan ju faktiskt inte vara så himla farligt, pappan får väl ringa när han itne är hos honom om han nu vill de... ;-P

Men hallå!!! Självklart ringer mammas sonen varje dag,
det är hennes barn. Och så länge inte han klagar
över det eller tycker det är jobbigt så kan jag
inte förstå varför någon stör sig på att de pratar
med varandra. Bonusföräldrar i all ära,
visst, men banden mellan bio och barn ÄR starkast.

Låt barnen ringa när DE har behov av att prata med den andra föräldern. Sätt barnens behov först! De vuxna får stå tillbaka. Barn blir ofta ledsna efter att de har pratat med den sndra föräldern. Om man då ändå menar att man måste ringa så tänker man endast på sig själv! Tala om för barnet att det kan ringa närhelst det har behov av att prata med den förälder den inte bor hos. Ring inte för att du som vuxen har behov, utan tänk på barnets bästa.

jag ger upp...

Det är nog ingen som förstår vår situation tror jag bestämt!!

Pappan och barnet har lika starka band till varandra som mamman och barnet enligt mig!! Då spelar det ingen roll om man är sep eller inte..och om någonanan har en annan uppfattning får det stå för dem...

Jussan

Det är inte sant, alla barn fungerar inte så.
Min syrra har sitt barn varannan vecka
och hon ringer alltid tösen för att säga godnatt
på kvällen. Likadant gör pappan när
hon är hos mamman. Flickan väntar på dessa samtal
och blir alltid glad över dem.
Det är ett bra sätt för föräldern som inte har
barnet just då att visa att den ändå finns där
och bryr sig.
Så länge inte barnen tycker det är jobbigt
eller klagar skall man inte försöka hindra denna
form av kontakt, DET är att tänka på sig själv isåfall!

Jag håller med dig Jussan. Bra skrivet..

Anna Kajsa

Självklart har pappan och barnet
starka band med men i din Ts tar du
bara upp frågan om mamman och det är ju DET
folk svarar på.

ja men det bygger ju på att båda föräldrarna tänker på barnets bästa... Så är det definitivt inte i det här fallet....

Mamman är inte i sina sinnes fulla bruk... men men Jag önskar att mina barn känner en trygghet i sig själva och att man har stöd från båda föräldrarna...

Idet här fallet slits sonen mellan föräldrarna där mamman undanhåller saker och pappan kör med öppna kort vilket gör att han blir alm. stökig...
..som jag skrev tidigare är det vi som uppfostrar honom för bio mamman tycker att det är svårt trotts att det är hon som har honom större delen av tiden dvs. ca drygt 20 dagar i månaden mot våra knappa 8