Ni som läst "Att föda utan smärta" - vad tyckte ni??

Clara! Jag har inte läst boken men jag var livrädd för att föda så jag förberedde mig på alla sätt jag kunde, bla genom att läsa mkt, t.ex Gudrun Abascals " Att föda" - jättebra bok f.ö.
Men, vad jag skulle komma till är att jag, liksom andra här blev postivt överaskad! Det gjorde mindre ont än vad jag trott att det skulle göra
och jag använde ingen lustgas och EDA gavs sista halvtimmen för att sakta ner värkarna då jag hade 2 värktoppar på varje värk och det aldrig gick ner till 0 på CTG:n. Men visst kändes det men inte så att jag någonsin tänkte "nu dör jag" eller att jag inte stog ut med smärtan.
Vill du veta utförligare, läs gärna förslossningesberättelse (lång) i min D.B
Kram & lycka till

Jag vill tipsa om en annan bra bok jag fick av min pojkvän när jag var gravid:

Sheila Kitzingers "Att vänta och föda barn", en klassiker som nu finns i uppdaterad nyutgåva. Den tyckte jag var bra!

Har funderat mycket på smärta, har flera vänner med långvarig/kronisk smärta och läser till sjuksköterska.

Det jag inte tycker har kommit fram i diskussionen här är att precis som vi är olika på massor av andra olika sätt, så är våra smärtsensorer antagligen olika. Samma stimulus är knappt irriterande på en person, men väldigt smärtsamt på en annan. Duktigheten och mental inställning därhän, vi känner antagligen inte samma simulus lika starkt. Jag tänker ändå skaffa någon bok för att öva krystandet osv. det kan aldrig skada...

Hej! Jag tycker inte att själva framfödandet var smärtsamt, har i alla fall inget minne av det! Men jag hade nog byggt upp ett eget smärtstillande i kroppen mha långdraget värkarbete. Använde profylaxandning och lustgas som smärtstillare.

Lycka till!

Jag läste boken och hade mycket hjälp av den. Hela förlossningsarbetet från öppningsskede fram till utdrivningsskede var i princip smärtfritt för mig. Lustgasen provade jag men tyckte bara den var i vägen och störde min andning så den höll jag mest i handen bara som en sak att krama när jag tog i.
Efter jag läst boken fick jag en otrolig aha-upplevelse och längtade till förlossningen. Lärde mig att kroppen vet precis vad den ska göra och det enda man själv kan göra är att underlätt så mycket som möjligt med avslappning. Det är när man spänner sig och motarbetar kroppens eget arbete som det gör ont. När jag kände de första sammandragningarna på morgonen så började jag med min djupandning och var rejält avslappnad när värkarbetet satte igång regelbundet.
När jag kom in på förlossningen steg jag av hissen med ett leende på läpparna och sköterskorna trodde nog inte riktigt att jag hade etablerade värkar. Själv var jag övertygad om att jag skulle bli hemskickad men det visade sig att jag var öppen 8 cm.
Hade suttit hemma och väntat på att det skulle börja göra ont som alla sa.
Tyckte däremot att det var otroligt fysiskt ansträngande att föda och svettades floder och dan efter kändes det som man sprungit ett marathonlopp. Första gången jag skrek till och sa aj var när hon skulle bedöva mig för att sy.

Zizzla, underbart att läsa ditt inlägg.

Zizzla: Sånna solskenshistorier som din vill vi höra fler av. Tack för att du delade med dig!

ja man upplever det olika. Jag har två barn. Har fött utan rädsla men visst var det smärta inblandat men en slags positiv smärta. Den smärtan man har när man föder man ( ja vi som känner smärta ) finns ju där för att hjälpa oss föda fram våra barn. Enligt min mening så hjälper det att tänka sig smärtan som en hjälp på traven att föda fram sitt barn. Om man spänner sig och är rädd för smärtan så blir den negativ och upplevs som tusen gånger värre.. men om man slappnar av och låter smärtan få komma så upplever man den på ett annorlunda vis. Jag hade visst ont när jag födde barn men nog är det värre att gå till tandläkaren.. att laga en tand.. det kan jag inte ens andas så det känns bra.. det är en totalt negativ smärta. Förundras över dem som inte känner smärta alls när de föder barn-- vare sig positiv eller negativ.. tror visst på dem.. men undrar lite hur man kan stänga av så-- hur det kan få en sådan upplevelse.

Intressant Zizzla

Jag är säker på att man kan föda utan smärta.
Jag är säker på att jag hade så otroligt ont under öppningsskedet pga av att jag spände mig varje gång jag kände en värk. Jga kämpade emot min kropp under hela förlossningen trots att jag visset att det var fel, men hade tyvärr ingen unskap om hur jag skulle göra.

Jag tror att Anna Wahlgren skriver om boken "Att föda utan smärta" i sin "barnaboken".
Hon har fött alla sina 9 barn utan smärta. Hon skev om att hon inet tyckte om att använda ordet "värkar" under en förlossning, utan hon ville hellre att de kunde kallas "sammandragningar" eftersom att det är just vad det är. Att upppleva dessa sammandragningar som en värk är individuellt.

Att lära sig profylaxandning, som många av dessa metoder ofta går ut på, kan jag verkligen rekommendera. Min andra förlossning gick oerhört snabbt och jag fick åka med ambulans till BB. Fick ingen smärtlindring där och hade bara profylaxandningen att ta till. Ok, det var inte smärtfritt, MEN då jag verkligen helt och fullt fokuserade på att göra som jag övat blev smärtorna mindre. Situationen gick från vad jag upplevde som ourhärdlig till fullt uthärdlig. Då var jag SÅ tacksam över att ha övat detta så gott som varenda kväll under graviditetens sista månader.

Idag använder jag mig av det vid tandläkarbesök eller andra tillfällen då jag behöver smärtlindring. Inte smärtfri, men dämpad smärta.

Vill också tillägga att det kan vara så olika - min första förlossning pågick under flera dygn - jag orkade inte slappna av etc i flera dagar. Vid ett tillfälle hade jag en värk som var utdragen, längre än de normala, och jag vet att vissa har det så stora delar av förlossningen. DEN värken glömmer jag aldrig - outhärdlig. Men andra förlossningen som bara varade tre-fyra timmar, då klarade jag av att slappna av och andas. Det är olika för olika kvinnor, och olika mellan olika förlossningar och i skeden under en och samma förlossning. Viktigt är att du inte känner dig misslyckad om du inte klarar att slappna av, hela tiden andas rätt, följa de råd och tips du läst på i förväg, eller fått här. Var stolt över din insats hur den än blir.