Schnatte:
Just det jag bor i 36, Wrangelkiez sen sju ar (!) Vad tiden gar... Första aret i Berlin bodde jag i Friedrichshain. Min kille har bott i Berlin i tio ar, men kommer fran tiefen Westen, jag lärde känna honom här pa HU. Bergmannkiez är ju jättemysigt, jag kan första att du har hemlängtan! Till det huset dina föräldrar ockuperade när dom var unga, eller?
Jag är ocksa splittrad pa senare ar, saknar Malmö med alla torrbollar inklusive, men jag har blivit helt förtyskad och lite väl mycket berlinare sa folk där hemma tycker nog att jag är en riktig pratkvarn, babblar med allt och alla hela tiden, det kvittar om jag känner dom eller inte. Och är jag riktig pratsugen kvittar det nästan om dom är intresserade eller inte.
Och jag är sa mycket Kreuzbergare att jag blir knasig av den svenska "du ska inte tro att du är nagot"-mentaliteten. Och att man inte hittar möjlighet till alternativa livsstilar i Sverige. Allt är bara sa omöjligt, det finns inte ens nagra bra radiosändare i Sverige utan alla bara spelar samma mainstream om och om igen.
Samtidig blir jag sa irriterad pa att det är sa skitigt här, Görlitzer Park ser ut som en soptipp och där ska jag ga och leka med mitt barn - nej,tack. Funderar allvarligt pa att organisera en "reclaim the park"-aktion!
Och allt "löst folk" i Wrangelkiez! Hur ska jag lära min son att alla människor är lika mycket värda när jag faktiskt har svart att halla den grundinställningen själv varje gang jag gar förbi Kaisers? Jaja, jag tror att vi kommer att flytta härifran inom de kommande tva aren. Hoppas det iallafall, för det känns lite som om jag är mogen för tradiga Sverige igen!
Oj vad jag gnäller..Det kanske beror pa vädret? Egenligen är jag ganska nöjd med livet var jag än är!