Vårmammor i Malmö 2006, nr 13

Vi har a l d r i g pratat om Us mormor med L...

Hmmm......ja man börjar ju onekligen fundera.

Idag har jag varit på inskrivning hos barnmorskan. Japp, jag är gravid! Bebis förväntas komma någon gång i augusti om allt går väl. Jag kunde inte låta bli att skratta idag när BM berättade om de nya riktlinjerna för hur mycket man ska gå upp i vikt under graviditeten - 8-12 kg! Jag har redan gått upp 5 kg så jag får väl leva på morötter om jag ska följa dem . Min BM tyckte också att de var lite väl i underkant.

Sommarvind, vilken underbar nyhet (inte den om den förväntade viktuppgången förstås...)! Ett stort grattis! Så kul att följa en ny graviditet!

Kajsa, det där var verkligen speciellt, det tycker jag också. Fint! Jag tror absolut på sådant. Och så tror jag att barn är mycket mer öppna för sådant som vi har stängt av för.

Stort Grattis Sommarvind!

Sommarvind: Grattis!! (igen eftersom jag skrivit grattis innan) Vad roligt att det hållit sig fast denna gång!!

Jag skrattade också lite åt viktrekommendationerna (som tur var fick jag inga ). Jag har gått upp 28 kilo med båda barnen (problemet var väl att jag hade +15 kg efter L då jag gick upp 28 kilo till med M...). Med L erkänner jag att jag nog åt väldigt osunt. Krävde tung mat, mm. Med M passade jag väldigt noga vad jag åt (mkt p g a att jag hade högt på insulintestet) men jag gick ändå upp 28 kilo. Så morot eller choklad, jag tror att man går upp ändå - i alla fall vissa av oss

Så skoj det ska bli att följa dig! Har du några cravings än? Mår illa? Är du fortfarande lite ilsken? Mitt ilskna har inte gått över än! Jo lite, men inte helt.

Adagio: Jag tror också att de ser saker som vi rationaliserar bort.

Sommarvind: Stort grattis! Så kul att det ville sig den här gången . Jag gick upp 19 med Molly och 22 med Matilda. Vid inskrivningen hade jag redan lagt på 5 kg så med tanke på att Matilda vägde över 4 kg och bara fostervatten + ökad blodvolym lägger på minst 3 kg, hade jag överskridit riktlinjerna redan då .

Kajsa: Här har du tjejen som gjorde specialarbete på Spiritism i gymnasiet (på Natur! Fick tjata in det under ämnet religion ), har varit med i livsfilosofiskt forum och testat allehanda papapsykologiska fenomen . Allt detta skedde iofs i de sökande tonåren men jag är fortfarande öppen för att man inte kan förklara allt och att vi inte använder mer än en bråkdel av våra hjärnors kapacitet. Skeptiker skulle säkert hävda att det handlar om minnesbilder blandat med fantasi men jag hade nog valt att förhålla mig öppen även för andra förklaringar om det gällde mina barn.

Sommarvind: Jättestort grattis till er!! Vad roligt! När jag väntade E gick jag upp ca 23 kg (7 kg från "start" till inskrivning....) Med V gick jag egentligen inte upp så mkt (gick tom ner 4kg från "start" till inskrivning - visste inte att jag var gravid och gick på diet....) runt 10kg, men då var utgångsläget betydligt högre än med E.... Men strunt samma! Huvudsaken du mår bra!!
Så, hur mår du??!

Kajsa: Jag tror!! Elliot sa för ett tag sen en lite märklig sak. Min pappa (som ju dog innan E föddes) målade tavlor och vi har några på väggarna. Elliot pekade på en (han vet att morfar målat dem, men har ju aldrig träffat honom)föreställande Nyhavn och sa: "Där bor inte morfar". Sen pekade han på en annan tavla (föreställande ett litet hus i en fransk by)"Där bor morfar". Till saken hör att pappa döpt den tavlan till just "här vill jag bo". Lite fint!

Förresten, någon här som är bra på försäkringar?? Har precis fått det överaskande beskedet att Länsförsäkringar inte vill försäkra Vincent eftersom han haft hjärnhinneinflammation, trots att han inte har några men överhuvudtaget.... Finns det något bolag som är "lättare"?

Annars är det minst sagt körigt här hemma... E är så mitt uppe i trotsen som man kan vara... det är nog snart dax att tillkalla "supernanny"... Vissa dagar är han så hysteriskt jobbig och jag blir vansinnig och sen ledsen.... suck. Hoppas det snart går över... Jag får väl satsa på 6 månader som för er, Kajsa!

Här är vi hemma med en trotsig och hostig snart treåring, och en trött mamma som försöker jobba lite samtidigt... Var i cph igår på matlagningsevent på en gourmetrestaurang (med jobbet). mkt trevligt, fast magen stod i fyra hörn (there went the diet) och jag är ngt sliten idag...

Nat - Det kan vara svårt att få försäkra barn av alla möjliga anledningar har jag hört, om man inte haft en gravidförsäkring som man direkt låter övergå i barnförsäkring.

Grattis sommarvind!

Haha vilket skämt med 8-12 kilo:)

Som bekant gick jag upp en del.. mer än någon annan jag känner. Vägde ca 58 när vi började prata om barn..ett år senare med +på stickan vägde jag 68 ..inskrivningen 74...förlossningen 108!!
Bantar fortfarande..

Supergrattis till dig Sommarvind:)

tror jag gick upp 18 kg, iofs en hel del vatten, men jag kan väl inte bara skylla på det. tror inte det är några kilo vatten som är kvar än idag

Tack för gratulationerna. Jag har haft cravings på mackor med mjölk, och nu senaste tiden har jag också fått cravings på asiatisk mat, sushi, thai, kina osv. Jag är fortfarande ilsken ibland och har lätt för att bli upprörd över saker och ting, ofta helt i onödan.

Elias har kommit in i en period där han vaknar kl 6 på morgonen. Vissa dagar har han till och med vaknat vid 5. Gissa om han är till salu då, billigt!

Sommarvind: Tur att ni inte fick L, då! Hon vaknar nämligen ALLTID mellan 5 och 6... Aldrig någonsin att hon sover längre, möjligen när hon var nyfödd... Undrar hur det är att ha ett barn som sover längre än till 6? Åh, jag lääängtar såååå efter en sovmorgon, ni kan inte ana! Tyvärr lärde hon M redan i magen att det är uppstigning kl 5-6 så han vaknar då, han med!

Mackor med mjölk... Lustiga saker man kan få för sig. Jag hade massor av cravings med Linnea, och med Melvin hade jag inga, tror jag.

Cravings... Jag minns att jag var galen i tacos i början, hatade lukten av rå lök, och ville ha kött hellre än kyckling (tvärtom normalt). Mot slutet av graviditen så var det brämhults clementinjuice som gällde. inte så billigt. tror dessutom att jag hann med en sväng med vaniljglass med hemgjord varm chokladsås i princip varje kväll under några veckor.

Lova har faktiskt börjat bli bättre på morgnarna! På vardagarna får jag väcka henne strax efter sju för att vi ska hinna, på helgerna och när vi har semester kan hon sova till nio om vi har tur! Iaf om hon varit uppe lite senare kvällen innan.

usch, jag tror vi är inne i en extrem trotsperiod nu. vi bråkade nog heeeela dagen i fredags. och hon har varit extremt bråkig och gnällig hela helgen också. ALLT ska det gnällas om, NEJ är standardsvaret, och hon kan vara riktigt riktigt provocerande ibland. dessutom är hon ännu mer klängig än vanligt, och sover allmänt rörigt - mer än vanligt där också, alltså... hoppas det lugnar ner sig igen snart...

Cravings ja... med Elliot var det husmanskost, typ kåldolmar (!) i början. Annars har det mest varit (ja bortsett från godis osv...) apelsiner och apelsinjuice med båda!

Mina två pluttar är totalt osynkade vad gäller sova på morgonen... de dagar E kan tänka sig att sova längre än typ 6, då väsnas V och vill upp. I vanliga fall vi V sova när han ätit vid 5/6 men då pratar E och ska upp.... På helgen turas jag och N om att ha sovmorgon (fast jag matar ju ändå V på morgonen och får väcka N när det är dax). Sovmorgonen varar till ca 10 och det är sååå skönt och välbehövligt.

V, som sovit riktigt bra tidigare, har börjat vakna mer på nätterna (blä!). Han äter med max 3 timmars mellanrum, och nu vaknar han oftare än så, och är svår att få att somna om utan en flaska (även om han ätit 1½ timma tidigare..) tror att det skulle underlätta om jag bara kunde få honom att ta napp...

Det jag längar efter: 8 timmars sömn! I ett sträck!!

Här har vi blivit en riktig sovarfamilj, alla ligger i samma säng och sover åtminstone till 8. Jätteskönt att sova länge, men kroppen har ständig värk av att vara hoptryckt varje natt. Och å andra sidan är man ju vaken så här dags...

Lykke har inte tagit sig som hon skulle, hade sjunkit till medelkurvan (1 snäpp ner) både i vikt, längd och huvudmått. Inte så kul när jag på bvc sa att hon fick ont i magen av smakisarna och bvc-sköterskan sa att "om man inte tål något så går man oftast inte upp så bra i vikt" och sen la henne på vågen... Jag hade ju hållit igen lite på smakisarna eftersom hon fick så ont. Men nu har jag proppat i henne mat i två veckor och så ska hon kontrollvägas på onsdag. Nu skriker hon inte av magont längre, bara i enstaka fall. Nu skriker hon när maten är slut istället. En hel burk (liten) mat och en halv burk efterrätt kan hon få i sig till lunch, och sen en portion gröt på kvällen. Båda målen efter amning från båda brösten. Det känns som ganska mycket för en som inte har fyllt 6 månader än. Och vilken skillnad mot Ludvig som alltid varit svår med maten. Jag är lite rädd att det ska slå ut amningen mer och mer, jag skulle vilja amma henne längre. Men samtidigt får man ju se till varje barn. Alla kanske inte når den där dagen då de kräver mer mat just vid 6 månader. Hon har uppenbarligen behövt mer kalorier tidigare än så och det ska bli spännande att se vad de sista två veckorna har gjort för hennes vikt.

Kom på en konstig "craving" då jag väntade M... Jag tyckte att lukten av lösningsmedel var det godaste som fanns. Jag minns att jag t o m tänkte många gånger då jag skulle ut på stan mm, att jag hoppades att det skulle målas, eller hållas på med ännu starkare saker ute på stan. Samtidigt som jag fruktade parfymdofter. Mycket märkligt.

Sömn ska vi inte tala om... Ni har hört mina sömnproblem med L till leda, så jag har inte tagit upp det här. Men vi har jätteproblem på nätterna med M också. Sover bara 1½ timme i taget. Jag går på knäna. Inatt är det dags för femte natten av avvänjning, men han är en seg rackare, han vaknar ändå till hela tiden. Ca två timmar varje natt är han vaken. Jag hoppas att han fattar vinken _snart_, att här serveras inga nattliga mål längre.

Adagio: Så har M också varit. Redan när han var 6 månader hade jag bytt ut tre amningsmål mot mat och gröt. Vissa kräver ju mycket mer. Nu ammar jag bara 3 ggr per dag, och jag tror att jag måste sluta med det snart också tyvärr. Han har inget tålamod att vänta tills utdrivningsreflexen sätter igång, utan slutar suga efter två tag. Trist, men som du skriver, man måste tänka individuellt vad gäller amningen.

Jag ska plugga denna termin. Får se hur det går. Jag hoppas att det funkar för jag vill komma in på en annan bana. Jag är verkligen taggad och tycker att det ska bli skoj.

Har ju innan berättat hur lätt V varit, inte skrikit och sovit bra... skulle väl inte ropat hurra så tidigt gissar jag... Tycker det blir sämre och sämre, vissa dagar är inget bra och nätterna är inte toppen längre. I natt har jag väl som längst sovit 1½ timma i sträck, han vaknar stup i kvarten, för att äta ibland, annars vet jag inte varför han vaknar och då är han ofta svår att få att somna om. Sen är det en sådan dag idag när E är hemma och givetvis är det hopplöst att försöka få dem att sova samtidigt så att man kan vila själv... Lyckades till slut få E att sova (efter att han blivit så trött att han skrek och grät hela tiden för allt) och V som en halvtimma så jag kunde ligga på soffan då i alla fall! Det får bli sängen tidigt ikväll.

Har förresten också sett antydningar till det du berättade om Kajsa, att M hade svårt att äta när L var i närheten. Är E bara någotsånär tyst (inte allt för ofta...) så går det bra, annars bli V så distraherad, plus att han blir jätteledsen och rädd ibland när E skriker och har sig... Jaja, nu har jag gnällt färdigt för den här gången!