Ska barn lära sig att följa regler?

Mm det är ungefär så jag har förklarat men det skär sig lite med detta att jag är vegetarian eftersom hennes pappa inte är det och hon inte är det. Vi har inte riktigt kommit till att kött är döda djur, det har nog varit uppe en gång men jag fasar inför det eftersom det kommer att innebära konflikt med pappan helt säkert. Jag skulle önska att hon inte åt kött men vill verkligen inte ha det som regel eftersom det finns bra argument men är en minoritetsuppfattning. Nåja, snart får vi nog diskutera det misstänker jag. Jag köpte en bok om miljöförstöring till barn så i fallet med McD refererade jag till den. Vet inte om hon förstod men det var ingen stor grej.

Som ensamstående tycker jag det är svårt med regler, särskilt som vi tänker så fundamentalt olika. Det ENDA som vi enas om är att hon inte ska ha nagellack. Jag anser att barn förvisso kan testa nagellack men där vi bor har 95% av 2-åringarna (läs; flickorna) på dagis nagellack. Hål i öronen har hon. Hon vägrar oftast ha byxor och allt ska vara rosa. Alltså omgivningen är så genusomedveten att det är synd och skam. Hur som helst, just nu är vi i fasen; men min pappa tycker att man får slänga skräp på marken...men min pappa tycker att jag inte måste sova i egen säng....men min pappa tycker att jag bara ska borsta tänderna en gång om dagen...

I det här läget kan jag känna att jag förklarar regler i det oändliga ibland. Å andra sidan är det mesta sådant där jag kan fråga; får ni köra ner hela handen i smörpaketet på dagis? Nej. Krypa på borden? Nej. Ibland nöjer jag mig med att inte ens förklara varför man inte kan leva på pizza och salta pinnar, cykla utan hjälm med småbarn, åka bil utan bälte. Agh, jag blir så trött ibland känns det som om jag kämpar i motvind. Å andra isdan har jag ju större delen av samhället med mig så..

Klart barn ska lära sig att följa regler. Finns alltid massa regler, genom hela livet måste du följa en hel massa regler. Jag tycker det är viktigt att barn lär sig att det finns regler att följa.

klart de ska följa regler, men det ska ju också vara med bra förklaring om varför

Nej, jag har väl aldrig sagt att det alltid funkar. Jag har sagt att jag vill att reglerna ska följas.

Och jag menar inte att det är ok att bryta mot en regel om man först ifrågasätter den...men det trodde du väl inte...

Radharani: som skilsmässobarn kan jag säga att man har INGA problem med att det är olika regler hos mamma och pappa. Klart att argumentet "men hos XX får jag..." alltid kommer upp när det är något som är enklare, men kontra du bara med att: "jag vet det, men hos mig gäller det här." Och om hon frågar varför så förklara. Det går snart över. När hon är tonåring så kommer hon att följa de reglerna som är mest motiverade (dvs de värderingar som hon har internaliserat), inte de som är enklast.

(Vad gäller vegetarianism så tror jag inte det behöver bli någon stor konflikt. Vi äter kött här hemma och sonen är helt klar över att det är djur, men vet också att vi tycker det är ok.)

Jag tycker självklart att barn skall lära sig att följa regler. Inte regler för sakens skull utan regler som finns för för en anledning.

Radharani - jag frågade min 4 åring för ett tag sen om hon visste vad det kom ifrån det som hon åt (en köttbit). Hon sa att det var från inuti en ko, det hade hon sett på TV och smaskade på...Det är ingen fara, det är bara vi vuxna som tycker saker är hemska och farliga, och är rädda. Och vuxna är ju ofta jätterädda för att inte tycka likadant trots att ingen tycker lika. Men det är inte farligt att tycka olika heller. vad bra att din dotter frågar så mycket, det betyder att hon är intresserad ju!

Radharani - och det där med rosa etc håller jag med om. Det är svårt. Hon får rosa saker ibland men inte alltid. Jag har faktiskt börjat förklara lite om jämställdhet..lika bra tycker jag.

TygTiger och Saskia: ja,, jag känner att det är väl så att varken jag eller hennes pappa är ensamma om socialisationen så egentligen är det inget stort problem, dessutom ändras kanske han också med tiden..jag ska nog börja dra i det där med jämnställdhet faktiskt, tack för uppmuntran. Det blev så konstigt när en pojke i sandlådan kom fram och visade sitt nagellack...han var lika gammal och på alla andra platser på jorden hade det säkert varit ok men...Hon vill bara ha rosa men får det 1 av 4 gånger ungefär. Allt kan ju inte vara rosa men jag vill inte gå rakt emot hennes önskan heller så klart. Bra att få dryfta dessa saker lite. Vi får se hur det går med köttfrågan, det ligger kanske mycket i det att bara vuxna lägger tankemöda på det. Ja, jag är otroligt glad att hon är så frågvis, det är underbart även om det är tröttande ibland

I och för sig tycker jag att det är ett stort problem med div värderingar och beteenden som jag tycker är fel och som mitt barn tar efter. Och jag blir skitarg över sånt ibland. Men jag tror oftast inte det är problem att förklara för barnen vad man tycker och att andra tycker annorlunda. Säg att du tycker det är fel att döda djur (eller vad du tycker) men respektera om hon inte håller med. Och ge henne inte döda djur att äta...de märker vad man tycker ändå, lika bra att vara ärlig tror jag.

Min tjej får ha nagellack, det tycker jag är ok. Jag vill att hon ska få prova allt (som inte är farligt såklart) men jag vill inte att det ska bli helt överdrivet åt något håll vilket det är just nu med klänningar etc.

Jadu tänk för att jag gör det.... HAH... och de är såååååå nöjda med mig och trivs med att ha mig som arbetskollega...

och nog fan har "våra" barn alltid mössa på vintern och tar de av sig mössan så sätter vi på dem den igen.. och INGEN förälder har sagt emot de tycker snarare att de är bra och är tacksamma att vi vill hålla deras barn varma.. måste vara skillnad på kyla, föräldrar och barn där du bor för där verkar de inte finnas nån vettig person på flera mils radie!

Men jag lägger ner just den biten.. låt dina barn gå utan mössa inte mitt problem.

Fokuserar hellre på TS fråga än massa saker vid sidan om....

TS, barn ska naturligtvis ha regler och gränser sen får man väl se efter vad som är bäst för ens eget barn.. en del barn behöver mera gränser än andra och en del mindre... men självklart ska man ha regler och gränser som barn ska följa för att vardagen ska fungera.....

Vad tycker du själv TS mer detaljerat.. vilka gränser för DIG är viktiga och vilka kan du skippa?

Vad tycker du själv TS mer detaljerat.. vilka gränser för DIG är viktiga och vilka kan du skippa?
[/citat]

Jag har uppdaterat TS!

Du glömde nämna att den flickan har en diagnos.

Det är ju bara relevant i den diskussionen. Den tråden fick mig bara att fundera över hur vi i allmänhet ställer oss till barn och regler.

Jag tycker helt att det beror på vilka regler. Min snart 2 åriga dotter har massor med regler. Hon får inte leka med knivar, inte springa ut på vägen, inte sätta på spisplattorna, inte klättra på tv:n o.s.v. Alla regler som finns är dock för att se till att hon är säker.

Jag har bara läst TS och jag vill att min son ska lära sig vara kritisk. Jag kommer uppmuntra honom att ifrågasätta när han blir större. Visst blir det lättare för föräldrarna om barnet uppfostras till en lydig liten soldat, men man ska nog tänka sig för.

Barn ska inte följa regler. De ska respektera de (personliga)gränser andra människor sätter. Helt enkelt. Att barn ifrågasätter regler är sunt och jag som vuxen får helt enkelt acceptera att det jag anser om en viss sak inte automatiskt innebär att det är det som ska gälla. Jag får helt enkelt förklara min ståndpunkt och mina gränser.

Om man är 7 år så så kan man lika gärna ha badbyxor tycker jag, men dom flesta flickor har ju sett vuxna ha baddräkt/bikini och vill ha det. Mina har det i badhuset men inte alltid badkläder alls på stranden. (3 och 5 år)

Vi ärver en massa rosa kläder så jag köper vad som helt utom rosa.
Senast en svart overall med spindelnät på till femåringen, hon tycker att spindelmannen är tuffast i världen (bytte från barbie och prinsessorna).

Att ifrågasätta är sunt men livsviktiga saker är inte förhandlingsbara och man har mössa /handskar vid minusgrader och man leker inte på vägen osv.

Mina barn vet att kött är döda djur, dom frågar ibland vilken sorts djur men äter dom gärna.

Olika regler hos mig och pappa är det oxå gällande en massa saker(jag tycker att mina är bättre han tycker nog tvärtom).

Sunt förnuft räcker långt!

Eftersom jag jobbat med hästar och barn/ungdomar som instruktör så vet jag vikten av att barn INTE ifrågasätter regler för mycket.
Alla barn och alla situationer är ju unika, men exempelvis så finns det i så gott som alla stall en regel som säger att man aldrig får springa i stallet. Skälet är att man oroar hästarna och oroliga hästar kan bli farliga hästar. Det BEHÖVER inte bli så, men det är alltid bättre att ta det säkre före det osäkra. Alltså: Nolltolerans på spring i stall, för att undvika skrämda hästar och därmed risk för skador.
Många är de föräldrar som jag träffat som med oro i blicken hört mig säga att man ALDRIG får springa i stallet, hur bråttom man än har. Många är de som sagt lite nervöst att deras barn nog kommer behöva både en och tjugo tillsägelser i den frågan, för de har så mycket energi.
Konstigt nog så verkar det som att barnen lyder bättre än föräldrarna tror, för jag har under ca 25 år sagt till kanske 50 gånger efter att regler dragits, alltså genomsnittligen 2 barn per år.

Jag tror att om man förklarar ingående för barnet vad som gäller och VARFÖR det är så, då blir det tydligare och lättare att ta till sig. I stall handlar det om säkerhet, de flesta barn förstår att när ett så stort djur blir argt eller oroligt så kan det råka skada någon utan att mena det, och skador gör ont. Alltså är det lindrigare att lyda reglerna.

Min egen son ifrågasätter ibland regler i hemmet, som varför ska man städa efter sig. Då visar jag handgripligen att såhär blir det om man INTE städar efter sig. Rörigt och smutsigt. Äckligt. Och han gillar inte när det är så, och därför blir han motiverad att plocka bort efter sig igen.
Jag tror i korthet att oavsett vad, så lyssnar och lyder barn rätt bra, om man tar sig tiden att kommunicera med dem. Det behöver inte vara på ett argt eller "hårt" sätt, utan med fakta kommer man långt.

Jag har lett en häst över foten på en elev som vägrade att göra saker lugnt för hon var så stressad, vilket resulterade i att hästen trampade runt, och även om den inte trampade henne just då, så var det ingen trevlig upplevelse för vare sig häst eller elev att ha en så stressig miljö. Därför sa jag till att om man inte lugnar sig så kommer hästen att stampa på foten av nervositet. Det var ok sa eleven, och då tog jag ut henne och hästen och lät hästen gå över foten, alltså inte stå kvar på den vilket är det vanliga när en nervös häst trampar runt, man får inte bort den på direkten oftast.

Eleven insåg att om det gjorde ont att få ett steg på foten, så var det nog värre att få en stående häst på foten, och därefter så lugnade hon ner sig innan hon gjorde i ordning hästen.
Jag rådgjorde med mamman före och mamman visste ingen råd om hur man skulle få tjejen att lugna ner sig, så hon okejade mitt förslag, det kanske jag ska tillägga.

Det var min syn på regler. Sen kan jag tycka att ju äldre barnet är eller blir, desto mer "frihet under ansvar" bör råda, annars kommer barnet aldrig att lära sig att stå på egna ben.

Oj, då skulle vi (jag och sonen m.fl.) knappt få gå ut alls på ett halvår (bor i norra norrland). Brukar hålla mig inne när det är -20 eller kallare, men det är mest för att det så sällan är det mer än några dar på raken och då kan man ju lika gärna vara inne då.

Angående mössa så åker den i princip jämt på om det är kallt och oftast får den sitta kvar. Däremot vantarna brukar sonen (nu 10mån) plocka av sig, och då får han vara utan. Känner med jämna mellanrum på händerna och blir han sval/kall så provar jag sätta på vantarna igen och hitills har han då låtit dem sitta.