• As mamma

    Hur kan man vara "emot" regler?!

    Jag blir galen när jag läser folk skriva att de är "emot regler" för sin barn! Vad är det som har hänt med uppfostran här i Sverige? Barn behöver regler för att veta hur de ska bete sig och för att känna sig trygga. På vilket sätt skulle en vanlig regel påverka ett barn negativt?? "Häng upp jackan på kroken, å nej, han kommer känna att ingen älskar honom för att vi är för stränga" - WTF?! Här hemma har vi helt "normala" regler. Ingen efterrätt innan maten, man hänger upp jackan när man kommer hem, man är inte otrevlig, man slåss inte, man städar efter sig när man har lekt klart, man tvättar håret när det är smutsigt och behöver tvättas, man delar med sig av sina leksaker när det är andra barn hemma, man väntar på sin tur, man springer inte i affären, man klättrar inte i bokhyllan, man tittar inte på för läskiga filmer, man spelar inte dataspel 3 timmar på raken, man slänger smutsiga kläder i tvättkorgen och inte på golvet, inget godis på vardagar.. och herregud, jag ljuger faktiskt inte när jag säger att min son är en jättelycklig 4-åring som dessutom är söt, underbar och supertrevlig att vara med enligt andra! Vad är det som har hänt med folk egentligen? Nån som vill anmäla mig till soc kanske??

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-10-20 09:12
    Kan dessutom tillägga att min sons nya dagis som har en drös regler fungerar hur bra som helst, barnen älskar pedagogerna, har jätteroligt och vill inte hem, till skillnad från det gamla dagiset där min son blev galen pga barn som slogs, skrek, sparkade hårda bollar i taket och slängde saker överallt så man knappt kunde ta sig fram.

  • Svar på tråden Hur kan man vara "emot" regler?!
  • CallGirl
    chokladkaffe skrev 2010-10-22 09:54:58 följande:
    Vad gör du när de hoppar i soffan ändå? och hur gamla är dina barn som ev skulle komma för sig att hoppa i soffan?
    Lyfter bort?
  • sextiotalist
    chokladkaffe skrev 2010-10-22 09:54:58 följande:
    Vad gör du när de hoppar i soffan ändå? och hur gamla är dina barn som ev skulle komma för sig att hoppa i soffan?
    Vad jag gjorde jag lyfte undan och ibland flera gånger, men någon direkt konsekvens blev det aldrig, förutom att mamma eller pappa blev arga.
    Min parvel är nu en tonåring har slutat att hoppa i soffan av sig själv Flört
  • chokladkaffe
    sextiotalist skrev 2010-10-22 11:07:06 följande:
    Vad jag gjorde jag lyfte undan och ibland flera gånger, men någon direkt konsekvens blev det aldrig, förutom att mamma eller pappa blev arga.
    Min parvel är nu en tonåring har slutat att hoppa i soffan av sig själv Flört
    hehe tonåringar har sina fördelar

    Jag var mest nyfiken eftersom det för mig inte handlar så mycket om vilka regler man har utan snarare vad som händer om barnet gör något det "inte får".
  • sextiotalist
    chokladkaffe skrev 2010-10-22 11:45:00 följande:
    hehe tonåringar har sina fördelar

    Jag var mest nyfiken eftersom det för mig inte handlar så mycket om vilka regler man har utan snarare vad som händer om barnet gör något det "inte får".
    Vi har aldrig kört med regler kontra konsekvenser, utan det har vi varít väldigt flexibla. Det är mer nu när vårt barn har blivit äldre, då har det varit mer, ingen dator innan läxor, missbrukar han vårt förtroende, då begränsas friheten, dvs det är när det blir aktuellt som vi tar upp det till diskussion.
    Nu måste jag säga, trots våra ytterst få regler så har vi en tonåring som håller tider, fixar läxorna (OK efter tjat), missbrukar inte vårt förtroende, så varför skall man bygga upp en straffskala bara för att?
  • Shasti
    As mamma skrev 2010-10-20 09:10:29 följande:
    Jag blir galen när jag läser folk skriva att de är "emot regler" för sin barn! Vad är det som har hänt med uppfostran här i Sverige? Barn behöver regler för att veta hur de ska bete sig och för att känna sig trygga. På vilket sätt skulle en vanlig regel påverka ett barn negativt?? "Häng upp jackan på kroken, å nej, han kommer känna att ingen älskar honom för att vi är för stränga" - WTF?! Här hemma har vi helt "normala" regler. Ingen efterrätt innan maten, man hänger upp jackan när man kommer hem, man är inte otrevlig, man slåss inte, man städar efter sig när man har lekt klart, man tvättar håret när det är smutsigt och behöver tvättas, man delar med sig av sina leksaker när det är andra barn hemma, man väntar på sin tur, man springer inte i affären, man klättrar inte i bokhyllan, man tittar inte på för läskiga filmer, man spelar inte dataspel 3 timmar på raken, man slänger smutsiga kläder i tvättkorgen och inte på golvet, inget godis på vardagar.. och herregud, jag ljuger faktiskt inte när jag säger att min son är en jättelycklig 4-åring som dessutom är söt, underbar och supertrevlig att vara med enligt andra! Vad är det som har hänt med folk egentligen? Nån som vill anmäla mig till soc kanske??

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-10-20 09:12
    Kan dessutom tillägga att min sons nya dagis som har en drös regler fungerar hur bra som helst, barnen älskar pedagogerna, har jätteroligt och vill inte hem, till skillnad från det gamla dagiset där min son blev galen pga barn som slogs, skrek, sparkade hårda bollar i taket och slängde saker överallt så man knappt kunde ta sig fram.
    Jag tycker det låter underbart, precis som jag tänker uppfostra mitt barn .
  • sextiotalist
    Shasti skrev 2010-10-25 09:07:28 följande:
    Jag tycker det låter underbart, precis som jag tänker uppfostra mitt barn .
    Innan jag blev förälder så hade jag så bestämda uppfattning om hur det skall vara, jag har fått revidera mig många gånger innan dess.

    Ett litet tips när du blir förälder, jag har en väninna med tre barn, alla tre barnen med tre olika personligheter, ett barn blev bara förvirrad av en massa regler, ett barn behövde de stenhårda regler för, ett barn bara gled igenom allting.
    Så de fick vackert anpassa regler och förhållningssätt för varje barn.
  • frökenBea

    Klart man har regler! Eller, vi har det  i alla fall. Städa rummet när ni lekt färdigt. Läxorna ska göras. Sängen senast nio. Inget godis mitt i veckan. Etc, etc. För mig är det regler och fy för "fri uppfostran". Tycker inte om när barn är för frispråkiga och "tar för sig" hemma hos andra. I min dotters klass är det dessutom många barn som beter sig precis hur de vill, totalt noll respekt för vuxna och varandra. Så blir det om man inte lärt barnen lyssna på den som är vuxen.

  • Astarte
    frökenBea skrev 2010-10-25 19:24:11 följande:
    Klart man har regler! Eller, vi har det  i alla fall. Städa rummet när ni lekt färdigt. Läxorna ska göras. Sängen senast nio. Inget godis mitt i veckan. Etc, etc. För mig är det regler och fy för "fri uppfostran". Tycker inte om när barn är för frispråkiga och "tar för sig" hemma hos andra. I min dotters klass är det dessutom många barn som beter sig precis hur de vill, totalt noll respekt för vuxna och varandra. Så blir det om man inte lärt barnen lyssna på den som är vuxen.
    Nej, det behöver det verkligen inte bli. Ett barn som får bra förebilder och som ofta får tala om empati och respekt lär inte bete sig så, regler eller ej.
  • sextiotalist
    frökenBea skrev 2010-10-25 19:24:11 följande:
    Klart man har regler! Eller, vi har det  i alla fall. Städa rummet när ni lekt färdigt. Läxorna ska göras. Sängen senast nio. Inget godis mitt i veckan. Etc, etc. För mig är det regler och fy för "fri uppfostran". Tycker inte om när barn är för frispråkiga och "tar för sig" hemma hos andra. I min dotters klass är det dessutom många barn som beter sig precis hur de vill, totalt noll respekt för vuxna och varandra. Så blir det om man inte lärt barnen lyssna på den som är vuxen.
    Min erfarenhet är att de som är kringgärdade av regler och kommer hem till en familj med mindre regler är ofta de som bangar ur.
    Sedan måste du skilja på fri från uppfostran och fri från uppfostran.

    Jag kan nog, liksom många andra här vittna om att våra barn, som haft få regler hemma, beter sig både bra och respektfullt i andra hem. Än en gång. vi fick mycket beröm från vår fritt uppfostrade tonåring på utvecklingssamtalet, speciellt hur han var i skolan mot lärare och andra kamrater.
    Han är däremot frispråkig, på så vis att han håller inte inne med om han tycker något är fel, då spelar det ingen roll om det är vi, hans lärare eller andra i omgivningen.

    hans vänners föräldrar är inte sena med att tala om vilken trevlig tonåring vi har.
    Här kan vi alla äta godis mitt i veckan, ingen behöver städa varje dag, inga fasta läggtider. Vår tonåring lyssnar precis lika lite/mycket på oss som de flesta tonåringarna. Men vi lyssnar på vår tonåring också och har alltid gjort.

    Det enda vi är stenhårda med är läxorna.
  • SallyBlixten
    frökenBea skrev 2010-10-25 19:24:11 följande:
    Klart man har regler! Eller, vi har det  i alla fall. Städa rummet när ni lekt färdigt. Läxorna ska göras. Sängen senast nio. Inget godis mitt i veckan. Etc, etc. För mig är det regler och fy för "fri uppfostran". Tycker inte om när barn är för frispråkiga och "tar för sig" hemma hos andra. I min dotters klass är det dessutom många barn som beter sig precis hur de vill, totalt noll respekt för vuxna och varandra. Så blir det om man inte lärt barnen lyssna på den som är vuxen.
    Regler kan skapa önskade beteenden men är det inte viktigare att ge förutsättningar för ett barn som kan tänka själv och därmed kan visa hänsyn och respekt i nya situationer.

    Jag gillar inte alls regler utan är för att möta barn med situationsanpassad hänsyn, respekt och kärlek.

    What goes around comes around!
    Vi ärver inte jorden från våra föräldrar, vi lånar den av våra barn.
  • Mei
    sextiotalist skrev 2010-10-21 14:25:46 följande:
    Men den viktaste testet som man blivit utsatt för är "finns du kvar, vad jag än gör", inte så mycket "jag vill inte ha bältet på mig" eller "man springer inte med skorna" eller andra regler.
    Det här är mycket bra och tänkvärt tycker jag!
  • Busflickan

    Jag tror inte på regler in i absurdum. Tycker att man med vanligt "folkvett" kommer långt utan att ha fastspikade regler. Vanor har vi dock många. Den enda regeln är nog att man får inte slåss/kasta saker/bitas eller på andra sätt göra illa människor och saker. Sen har vi en massa vanor (borsta tänder/äta mat/klä på sig kläder) men dessa går att rubba på.

  • buggabo

    Jobbar på skola som lärare. Har jobbat i olika kommuner, både i hög o låg status områden. Kan bara säga att det är sig likt överallt. Uppkäftiga, ohjälpsamma, otrevliga mot varandra. Hänsyn, det existerar inte. Ta ansvar för Sina grejer o andras glöm det. Men så fort föräldrarna visar sig blir de Små o gulliga. Och vem tror på en pedagog? För mitt barn kan minsann uppföra sig..

  • vi3
    As mamma skrev 2010-10-20 09:10:29 följande:
    Jag blir galen när jag läser folk skriva att de är "emot regler" för sin barn! Vad är det som har hänt med uppfostran här i Sverige? Barn behöver regler för att veta hur de ska bete sig och för att känna sig trygga. På vilket sätt skulle en vanlig regel påverka ett barn negativt?? "Häng upp jackan på kroken, å nej, han kommer känna att ingen älskar honom för att vi är för stränga" - WTF?! Här hemma har vi helt "normala" regler. Ingen efterrätt innan maten, man hänger upp jackan när man kommer hem, man är inte otrevlig, man slåss inte, man städar efter sig när man har lekt klart, man tvättar håret när det är smutsigt och behöver tvättas, man delar med sig av sina leksaker när det är andra barn hemma, man väntar på sin tur, man springer inte i affären, man klättrar inte i bokhyllan, man tittar inte på för läskiga filmer, man spelar inte dataspel 3 timmar på raken, man slänger smutsiga kläder i tvättkorgen och inte på golvet, inget godis på vardagar.. och herregud, jag ljuger faktiskt inte när jag säger att min son är en jättelycklig 4-åring som dessutom är söt, underbar och supertrevlig att vara med enligt andra! Vad är det som har hänt med folk egentligen? Nån som vill anmäla mig till soc kanske??

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-10-20 09:12
    Kan dessutom tillägga att min sons nya dagis som har en drös regler fungerar hur bra som helst, barnen älskar pedagogerna, har jätteroligt och vill inte hem, till skillnad från det gamla dagiset där min son blev galen pga barn som slogs, skrek, sparkade hårda bollar i taket och slängde saker överallt så man knappt kunde ta sig fram.
    så bra! Du har inte bara fört din talan utan även min.. Precis så skall det vara!
  • sextiotalist
    buggabo skrev 2010-11-22 14:48:34 följande:
    Jobbar på skola som lärare. Har jobbat i olika kommuner, både i hög o låg status områden. Kan bara säga att det är sig likt överallt. Uppkäftiga, ohjälpsamma, otrevliga mot varandra. Hänsyn, det existerar inte. Ta ansvar för Sina grejer o andras glöm det. Men så fort föräldrarna visar sig blir de Små o gulliga. Och vem tror på en pedagog? För mitt barn kan minsann uppföra sig..
    Min regellösa tonåring har fått beröm, för att han tar hänsyn, kommer i tid och lyssnar på vad läraren säger, däremot vet jag barn, som är omringade av regler som kan vara hopplösa att ha med att göra så fort föräldrarna är utom synhåll
  • Thuleslapper
    Pyris skrev 2010-10-20 09:57:35 följande:
    ust det här skulle jag ha jätte svårt för här hemma.
    "Vägrar han får han väl helt enkelt sitta där själv och äta sen, inte mer med det (har dock bara hänt en gång). Tycker inte det är något jag nödvändigtvis måste"

    Hos oss anser inte jag att det är oki. Eftersom det är, som du säger en viktig sak, att familjen sitter tillsammans vid middagsbordet, så bör dom också sitta vid bordet. Mina barn sitter alltid med vid bordet. Det är våran gemensamma stund.
    Jag håller med dig helt och hållet, tycker också att det är jätteviktigt att familjen sitter tillsammans.
    Man har alldeles för lite tid idag för sånt så middagen är helig för mig.

    MEN jag skulle aldrig gå med på att om barnet inte kommer ska det sitta själv...
    När vi ska äta och vi ropar så SKA alla komma och sätta sig.
    Vill den ena inte komma och ignorerar oss så tolkar jag det som om h*n inte är hungrig......
    Och då blir det ingen mat innan nästa måltid.
    Det är en regel som vi håller benhårt på här hemma.

    Som tur ärhar det endast hänt 1 gång när killen vägrade komma.
    Vi andra åt middag och dukade sen av.... När killen kom för att äta förklarade vi för honom att han inte kom och deltog förut så nu får han vänta... Det hjälpte.
  • sextiotalist
    Thuleslapper skrev 2010-11-22 21:44:01 följande:
    Jag håller med dig helt och hållet, tycker också att det är jätteviktigt att familjen sitter tillsammans.
    Man har alldeles för lite tid idag för sånt så middagen är helig för mig.

    MEN jag skulle aldrig gå med på att om barnet inte kommer ska det sitta själv...
    När vi ska äta och vi ropar så SKA alla komma och sätta sig.
    Vill den ena inte komma och ignorerar oss så tolkar jag det som om h*n inte är hungrig......
    Och då blir det ingen mat innan nästa måltid.
    Det är en regel som vi håller benhårt på här hemma.

    Som tur ärhar det endast hänt 1 gång när killen vägrade komma.
    Vi andra åt middag och dukade sen av.... När killen kom för att äta förklarade vi för honom att han inte kom och deltog förut så nu får han vänta... Det hjälpte.
    Vilken fruktansvärd regel, skulle aldrig utsätta mitt barn för något sådant. Nu är jag extra allergisk mot matregler, då middagen i mitt barndomshem var så kantat med regler, så mycket att jag avskydde middagarna.
    Här är vi jätteslöa med matregler, ibland sitter vi tillsammans i köket, ibland hamnar hela gänget i vardagsrummet framför TV´n, ibland sitter några i köket och någon i´vardagsrummet. Men det bästa av allt, det är ytterst sällan bråk och tjafs kring maten
  • buggabo

    Tror inte att det är ;alla" regler det ar fel på. Många föräldrar vågar inte säga till Sina barn. Barnen kan Ju bli arga el. ledsna..ser ofta att barnen styr. De vill oftast inte gå hem från fritids. Då sätter sig föräldrarna o Väntar tills barnet vill..och det kan ta tid. Vi har en del föräldrar som låter barnen gå in o leka ganska länge Innan de går hem, trots att vi är ute när föräldern kommer och att vi sagt att det inte är ok..men det är Ju barnet som styr..en del av föräldrarna kan inte gå till jobbet på morgonen för barnet vill inte det. Då stannar föräldern tills det är ok för barnet, trots att föräldern dager att de måste gå..Nej det jag Ser dagligen är hur barnen har ko.troll o styr över Sina föräldrar.

  • Malena C
    frökenBea skrev 2010-10-25 19:24:11 följande:
    Klart man har regler! Eller, vi har det  i alla fall. Städa rummet när ni lekt färdigt. Läxorna ska göras. Sängen senast nio. Inget godis mitt i veckan. Etc, etc. För mig är det regler och fy för "fri uppfostran". Tycker inte om när barn är för frispråkiga och "tar för sig" hemma hos andra. I min dotters klass är det dessutom många barn som beter sig precis hur de vill, totalt noll respekt för vuxna och varandra. Så blir det om man inte lärt barnen lyssna på den som är vuxen.
    Nej, så blir det om barn behandlas respektlöst eller väcker upp med vuxna som behandlar varandra respeklös.
    Barn gör som man gör och inte som man säger.
    Om man jobbar hårt på att sina egna gränser, beteende och impulskontroll är det stor chans att ens barn växer upp med goda sociala förmågor och blir ansvarskännande.
  • sextiotalist
    Malena C skrev 2010-11-24 07:50:49 följande:
    Nej, så blir det om barn behandlas respektlöst eller väcker upp med vuxna som behandlar varandra respeklös.
    Barn gör som man gör och inte som man säger.
    Om man jobbar hårt på att sina egna gränser, beteende och impulskontroll är det stor chans att ens barn växer upp med goda sociala förmågor och blir ansvarskännande.
    Det tror jag också, jag tror inte att reglerna skapar empatiska och hänsynsfulla vuxna. Utan det är i grunden hur man behandlar varandra.

    Lustigt nog har vi ett relativt välstädat hem, en tonåring som kan ta det ansvar som man kan förvänta sig att en nybliven tonåring (dvs läxtjat förekommer emellanåt, nu är vi inne i en period där läxorna läses utan tjat). Då vi vuxna alltid tackar varandra för maten, så känns det naturligt att vår tonåring gör det, vi hälsar och säger tack, då snappar givetvis vårt barn upp det också, etc etc.
Svar på tråden Hur kan man vara "emot" regler?!