Dålig mamma pga ung ålder?

Som andra skrivit ovan så har de som är runt 30 samlat på sig en del livserfarenhet vilket kan vara bra att ha i bagaget den dagen man får barn. Oftast mer trygg i sig själv och har gott omdöme. Det betyder såklart inte alla. jag har alltid längtat efter barn, blev gravid som 18 åring men valde att göra abort. Fick mitt förta barn tio Senare med samma kille och jag är så glad att vi väntade. De utmaningarna man ställs inför när man blir föräldrar har man ingen aningen om innan. Kanske även 30 + är bättre på att be om råd och hjälp när det krisar. Min slutsats; vissa har det, vissa har det inte.

Bebisfeb

Fast man vet inget om bebisar och om att bli förälder oavsett om du är 19, 29 eller 39 år när första barnet kommer pga att det är alltid en ny erfarenhet att få sitt första barn. Så du kan ha hur mycket erfarenhet som helst innan av annat slag. Träffar du en 25 årig tjej som har en sexåring och du inte har något barn har hon mer erfarenhet om att ha barn och vara mamma än vad du är med din samlade erfarenhet i andra områden.

Jag har fyra barn som jag fött mellan 21 och 31 års ålder. För varje barn kände jag mig som förstagångsmamma till stor del. Barnen är individer. Däremot fick jag första barnet inom ett år efter jag träffat min man och hon kanske kom lite i skymundan eftersom vi var så nykära. 

Jag väntade barn nr 5 som 43-åring men han dog efter halva graviditeten. På nåt sätt känns det som att jag skulle ha blivit en betydligt lugnare mamma med honom än med de fyra andra. Inte för att han var vårt femte barn utan för att jag som person blivit betydligt tryggare i mig själv som äldre än som ung.

Fast på det stora hela är ju mamma ingen ålder! 

jagäraf

Jag har fött fem barn 19, 21, 24, 27 och 34 år var jag och det är en stor omställning med barn nr 1 och 2 sedan går det av bara farten och rutin. Jag har inte känt mig som förstagångsmamma vid varje barn. Men att barnen är individer håller jag med om och det är ju ett samspel mellan mig som mamma och det nya barnet (individen).

Naturligtvis fanns ju en viss rutin men barnen och jag var ju nya för varann s a s så det kändes lite osäkert varke gång. För mig alltså

Bra skrivet!

jagäraf

Jag tror det beror helt på vad man är som människa. Jag är oerhört trygg i mig själv.
Jag går min väg, jag vet att en erfarenhet inte har betydelse för andra erfarenheter
Bryr mig inte vad andra tycker och tänker om mig för jag vet vem jag är och visst det finns de som försöker sätta sig över mig och som kränkt mig, men då får de veta att de lever! Jag vet att ingen människa är perfekt och jag är långt ifrån den jag vill vara både som person och som mamma men det är ett heltidsjobb att våga vara den man är just nu, här för stunden. Än att oroa mig om vad andra ska tycka och tänka.

Unga mammor kan självklart vara en bra Mamma. Tror dock inte att det är de man menar menar med "dålig mamma". Handlar nog mer rent ekonomiskt. Vad har man för förutsättningar när mp inte finns mer?

Smurfen90

Då sätter man upp sig på olika vikariepooler inom kommunen och tar varenda vikarierat man kan få alt studerar. Precis som andra gör i den åldern. Den enda skillnaden är att man har barn. Jag har alltid haft arbete och man har inte råd att vara kräsen.

Vad är mp?

Vi läste och tog CSN, precis som de flesta andra i vår ålder då. Att vi var föräldrar gjorde ju ingen skillnad. 

tahira

Tror hon menar mammapeng men det korrekta är ju ändå föräldrapenning.

Det finns dåliga/bra mammor i alla åldrar. En äldre mamma har kanske mindre ork. Det finns fördelat och nackdelar med allt men man kan inte dra alla över en kam.

Självklart är det olika!

När jag hör "ung mamma" så tänker jag en tonåring utan ordentlig utbildning med dålig ekonomi, antagligen ett ostadigt förhållande och inte en toppenbostad. HON kan ju dock fortfarande göra det bästa av situationen, älska sitt barn högt och vara en bra mamma på många sätt och vis. Däremot kan det ju vara lättare när allt runtomkring är ordnat bättre, vilket många verkar ta för givet att det är när åldern stiger - vilket förstås inte är sant.

Jag och min sambo vänta med att bli gravida till dagen då vi redan varit tillsammans i 7 år, jag hade hunnit plugga 2½ år på universitetet (och fortsatte under graviditeten) båda hade fast jobb, en trygg bostad och runt 100.000kr sparade på banken. Vi bor i Stockholm och jag var 21. Vissa skulle kalla mig en ung mamma, dock inte jag själv. Med ett tryggt förhållande, stadig ekonomi och en bra bostad är det bara att tuta och köra. Sen om du är en bra mamma beror väl mest på dig som person och dina värderingar. Jag tycker jag är en grymt bra mamma, haha! Men det tycker nog alla :)