Min sons pappa klarar inte av att vara förälder.

Ja den kallas "Bristande ansvar".

"Diagnos", nutidens ursäkt för att slippa ta ansvar.

Du tycker att man kan utga fran att det finns nagot hos pappan som gar att mikra, och att 6-aringen sjalv ska bestamma nar han ska ata sina maltider, och hantera en mikrovagsugn samt skallhet mat? Du var mig en smart en du.

Blir så less på alla som lastar ansvaret på mamman.

* mamman borde lärt sonen fixa mat själv
* mamman borde kollat upp killens matlagsningsförmåga på ett bättre sätt innan hon skaffade barn med honom
* mamman borde serva pappan genom att laga mat så att de kan äta mammans matlådor då sonen är hos pappan

Jag har ett ex (barnet bor vv) som många gånger inte lägger ner det engagemang som (iaf jag tycker) är rimligt. Och jag har fått höra allt från att jag borde åka förbi på dagis, när pappa lämnat sonen där, och borsta hans tänder på morgonen (vilket pappan inte ansåg sig ha tid med), till att jag ska ta allt ansvar för alla inköp (kläder, cykel, leksaker osv), samt även köpa frukt grönsaker osv, till pappans hus  de veckor sonen bor där (så att han inte enbart får leva på blodpudding och färdigpyttipanna).

Men om jag kliver in i pappan ställe så kommer han ju aldrig lära sig ta ansvar. Nej, man borde inse att pappan likväl som mamman måste "step up" och ta sitt ansvar. Någon utomstående borde kunna sätta sig ner och förklara hur det fungerar, "har man barn ser man till att ta hand om det". Och är det okunskap, så borde "den okunnige" (iaf delvis) själva få bekosta en kurs i hur det går till, och kanske få hjälp med att planera matinköp, matschema, klädinköp till barn (vart handlar man, kan nätet funka bättre, hur vet man storlekar osv).
 

Också en typisk kommentar. Och jag håller inte alls med. Klart som fn att man som mamma (eller pappa för den delen) blir orolig och bekymrad om ens barn kommer hem och berättar att det inte fått mat hos den andre föräldren. Har inget att göra med att man vill sabotera umgänge.

Så sant. En pappa (i detta fallet) som inte orkar att vara förälder. Göra barn går tydligen bra men noll ansvar därefter.

Lite sent att välja en annan man nu. 

Hej TS! Det är en svår situation du och din son sitter i.
Självklart är du inte ansvarig för att hjälpa ditt ex vara förälder. Men samtidigt, för sonens skull, tycker jag att du bör göra något.

Om jag var du skulle jag försöka angripa problemet från två håll.
Dels söka hjälp av myndigheterna. Antingen FR (ring och försök få en tidigare tid) eller ringa soc och rådfråga dem vad du kan göra och om de kan hjälpa till. Det låter som pappan behöver stöd i sin föräldraroll och det kommer troligen inte att hjälpa att du dikterar för honom vad han ska göra. Bättre att han får höra det från andra oberoende vuxna människor. Mitt ex i alla fall har aldrig lyssnat på goda råd från mig (han ser det som utslag av mitt kontrollbehov som jag enligt honom har) däremot när vårt barns kurator säger samma sak så går åtminstone delar av det in.
 
Och dels försöka mildra effekterna för din son. Är han hos sin pappa fredag kväll till måndag morgon? I så fall skulle jag direkt föreslå för exet att sonen istället är hos honom lördag morgon till söndag kväll. Gärna framställa det som att det blir enklare för pappan då och på nätterna sover ju sonen bara ändå. Då kan du ge sonen middag på fredag, frukost på lördag, middag på söndag och frukost på måndag. Då kortar du direkt ner tiden som sonen kan behöva vara hungrig till tiden mellan lördag lunch och söndag middag.  
Och så försöka fundera på hur jag kunde göra det enklare för sonen under den tiden. Kanske prata med sonen om var maten finns hos pappan så att han kan gå och ta en macka själv om han blir hungrig? Inte för att det är så som det "ska vara", inte alls, utan för att tyvärr är det så det fungerar just nu och det blir enklare för sonen om han lär sig det.

Vad tror du om det?

Jepp. Men vissa kvinnor gör usla val tre gånger om, det undrar jag lite hur man lyckas med.

En del hade kanske rentav vunnit på giftas bort av sina föräldrar...

Usch vad jobbigt för barnet att ni har så dålig kommunikation och att pappan verkar helt bortkommen i sin föräldraroll.
måste vara jobbigt att veta tt man gjort ett så dåligt val av förälder till sitt barn.
Bvc kanske  kan hjälpa pappan? Gå en föräldrakurs, få stöd eller annat?

Ja det är faktiskt väldigt jobbigt och frustrerande. Jag var ung och dum och kär, kan man väl säga. Hur man kommer bli som förälder kan man inte veta innan, och jag var långt från perfekt när lilleputt kom. Men jag har vuxit i min föräldraroll, och det har inte han. Han har inte ens försökt, fastän han helst ville ha 2-3 barn till. Det känns ju bra att jag i all fall sa ifrån vid ett barn när jag insåg hur han var som pappa...

Jag har föreslagit föräldrarkurs, men han vägrar. Jag har redan dragit honom till psykolog en gång som han gick till i flera år, men jag vet inte om han gör det längre. Ett stort problem är att jag inte står ut med att träffa pappan, och ja, det är fördärvligt, men så är det. Jag mår extremt dåligt om jag måste träffa honom eller prata med honom hela tiden, då han har uppenbara psykiska problem och det tär på mig. T.ex. om jag försöker hjälpa honom i sin föräldraroll så ringer han hela tiden och ska prata i flera timmar osv. Samt att han fortfarande efter 4 år verkar ha svårt att släppa mig, acceptera att jag har en ny partner osv. VARJE gång vi träffas blir han helt psyko och ringer/sms terroriserar mig efteråt i flera dagar och ibland veckor. Därför har jag dragit gränsen vid minimal kontakt och byte i samband med skola/fritids. Så att ha umgänge lör-sön går inte heller, som någon föreslog, eller att han hämtar i skolan och lämnar vid middagen. Hade han varit normalt hade ju det funkat, men om han var normal hade vi inte haft problemet till att börja med.

Sen vill jag tillägga att det är han som hela tiden propsar på umgänge, INTE jag. Jag låter honom för sonens skull såklart, men jag har aldrig tvingat honom att leka pappa, utan det är han som VILL vara förälder och ha umgänge. Men han verkar inte inse att man måste ta hand om barnet då också när man har umgänge...                             

Verkligen!

Har du ringt soc idag? Se till att det blir förändringar o fram tills dess ska han inte ha erat barn, han måste lära sig vad ett föräldrar ansvar e först