Det här är en tråd för oss i Uppsala/Knivsta (med omnejd) som nu, med början 2014, är redo för att försöka skaffa barn nr 2! Här kan vi ventilera alla tankar under tiden till vi på nytt får det efterlängtade plusset!
Välkommen! :)
Hej igen! Idag var vi på rul! Var grymt nervös innan, men allt såg bra ut. Var envis liten en i magen som låg ihopkurad med ryggen utåt så bm hade svårt att få till profilbilder och undersöka allt med hjärtat, men efter hostningar, hoppande, ligga på sidan en stund och gå och kissa så gick det äntligen! Det verkar dessutom vara en lillasyster i magen, både maken och jag blev rätt överraskade över glädjen vi kände när vi fick reda på det!
Hur har ni det här inne?
Hej! Det var länge sen någon skrev här! Jag är i v 28 nu, jobbar halvtid pga foglossning. Om några veckor går jag hem på heltid, ska bli väldigt skönt. Hur har ni det? Vilken vecka är du i? Du föder väl snart? ;)
Hej! Det var länge sen någon skrev här! Jag är i v 28 nu, jobbar halvtid pga foglossning. Om några veckor går jag hem på heltid, ska bli väldigt skönt. Hur har ni det? Vilken vecka är du i? Du föder väl snart? ;)
. Har varit på första aurorasamtalet med för att bearbeta förra förlossningen en del och ska dit igen om 1,5 vecka.
Uppdatering: lillasyster Alice föddes 23/3 kl 00.15 med akut kejsarsnitt i v 34+1, hela 40 cm lång och 1520 g.
Var hos bm på kontroll på förmiddagenden 22e och hon upptäckte att bebis hjärtljud var lite förhöjda och skickade mig till bedömningsmottagningen "för säkerhets skull". Väl där blev inte ctg godkänt så de gjorde ultraljud och upptäckte att hon var 44% tillväxthämmad. Blev inlagd runt lunch för observation men ctgn på em/tidig kväll såg lite bättre ut så började pusta ut. Men sista ctgn "inför natten" mellan 22-23 såg plötsligt mycket sämre ut så de beslutade om akut kejsarsnitt. Maken var hemma och nattade sonen så han fick kasta sig i bilen och lämna sonen hos barnvakten och sen köra alldeles flr fort till sjukhuset. Tack vare att narkosläkaren behövde springa iväg till förlossningen en stund så han maken fram precis tills att de skulle sätta spinalen..!
Väl ute upptäckte de att lillasyster var anemisk med hb på 50 så de gjorde helt rätt i att ta ut henne! Hon är pigg och stark men råkade ut för en tarminfektion i veckan så för tillfället får hon dropp och antibiotika och får inte amma. Hon är den snuttigaste bebisen jag träffat så tycker synd om henne! Igår hittade hon makens bröstvårta och sög fast 
Så det blev rätt omtumlande det här men vi börjar hitta nån slags vardag här på neo och min mamma är i Uppsala för tillfället med och bor i huset, handlar till oss, tar med saker från huset när vi behöver nåt, tvättar våra kläder och umgås med oss om dagarna. Sen en vecka tillbaka får sonen vara med på neo med när han klarat av sin 5-dagarskarantän efter sista förskoledagen.
Grattis till det lilla livet! Skönt, med tanke på omständigheterna, att det ser ljust ut. All lycka till!
Uppdatering: lillasyster Alice föddes 23/3 kl 00.15 med akut kejsarsnitt i v 34+1, hela 40 cm lång och 1520 g.
Var hos bm på kontroll på förmiddagenden 22e och hon upptäckte att bebis hjärtljud var lite förhöjda och skickade mig till bedömningsmottagningen "för säkerhets skull". Väl där blev inte ctg godkänt så de gjorde ultraljud och upptäckte att hon var 44% tillväxthämmad. Blev inlagd runt lunch för observation men ctgn på em/tidig kväll såg lite bättre ut så började pusta ut. Men sista ctgn "inför natten" mellan 22-23 såg plötsligt mycket sämre ut så de beslutade om akut kejsarsnitt. Maken var hemma och nattade sonen så han fick kasta sig i bilen och lämna sonen hos barnvakten och sen köra alldeles flr fort till sjukhuset. Tack vare att narkosläkaren behövde springa iväg till förlossningen en stund så han maken fram precis tills att de skulle sätta spinalen..!
Väl ute upptäckte de att lillasyster var anemisk med hb på 50 så de gjorde helt rätt i att ta ut henne! Hon är pigg och stark men råkade ut för en tarminfektion i veckan så för tillfället får hon dropp och antibiotika och får inte amma. Hon är den snuttigaste bebisen jag träffat så tycker synd om henne! Igår hittade hon makens bröstvårta och sög fast 
Så det blev rätt omtumlande det här men vi börjar hitta nån slags vardag här på neo och min mamma är i Uppsala för tillfället med och bor i huset, handlar till oss, tar med saker från huset när vi behöver nåt, tvättar våra kläder och umgås med oss om dagarna. Sen en vecka tillbaka får sonen vara med på neo med när han klarat av sin 5-dagarskarantän efter sista förskoledagen.
Oj, vilken vändning! Skönt att ni mår bra trots omständigheterna. Stort grattis till Alice! Hoppas ni får komma hem snart.
Jag är i vecka 31 nu, så nu är det verkligen nedräkning!
Tack! <3
Sen i onsdags (tror jag, har inte koll på dagarna längre...) har Alice fått börja äta lite grann igen och ökat mängden varje dag och idag eller imorrn blir vi troligast av med droppet! Jag har även fått börja amma lite även om vi nog har lite att jobba på innan det funkar.
Dessutom fick ett medföljande syskon till ett annat neo-barn här vattkoppor för några dagar sen vilket gjorde att alla neobarnen får virushämmande medicin, alla anställda fick lämna blodprov för att kolla att de verkligen haft vattkoppor och Alice storebror får inte vara kvar på neo efter idag för då kan han teoretiskt sett vara bärare av smittan eftersom han inte haft vattkoppor än... Så från imorrn är jag och Alice kvar här själva medan storebror och maken får flytta hem till huset igen och min mamma behövde åka hem igen i fredags... Hoppas verkligen vi får komma hem snart!