Anonym (Djup suck)

Äldre 19 Jul 20:30

22 svar

Hur låter man bli att bry sig/bli irriterad

Sambon har två barn, jag har två barn och vi har ett gemensamt... Desto äldre sambon barn blir desto jobbigare blir det då han har svårt att sätta gränser

Det påverkar såklart alla när dom tex har vissa ansvarsområden men hans ena alltid lyckas slippa undan och han ser inte till att det blir gjort....

Jag tar inga stora konflikter det får sambon ta men sa ifrån när det låg medicin framme som yngsta lätt kunnat få i sig, när yngsta smet ut på vägen för att kompisar inte stängt efter sig och sa även att det inte är ok att ge ut koden till larmet till sina vänner.... Jag sa ifrån men skällde inte eller nåt sånt men var sträng på rösten.. Och såklart är allt mitt fel... Jag skäller bara och mitt fel att sambon är sträng (vilket han ju inte ens är men gör lama försök att få barnet att göra sitt) och han sitter bara där som ett mähä och säger ingenting.

Men frågan är hur orkar man, hur ska jag låta bli att bry mig... Jag tar inte reda på kaoset efter hans barn det får han göra men hur ska jag göra för att slippa bli sur och irriterad utan bara jaja.. Så här. Är det....

Anonym (Pia)

Äldre 21 Jul 10:49

#11

Anonym (Djup suck) skrev 2017-07-20 15:32:27 följande:

Han tyckte inte eller om att hon lämnat ut koden så det är inte bara jag...

Barnen är 16 och 14 så man borde Inte behöva säga till om och om igen om vissa saker tex se till att färre är stängd.. Och just i det här fallet... Var jag på nedervåningen och kommer upp och ser genom fönstret att yngsta är ute på vägen när jag gick ner var det stängt överallt. Jo jag säger till mina barn också som är 11 och 14 men dom behöver inte sägas till om samma saker för vissa saker har dom uppfostrat att inte göra.. Sedan får jag vara på dom att plocka upp efter sig tex för att de är slarviga men behöver ingen tillsägelse för att dom är uppkäftiga när man snällt påminner för dom vet att det inte är ok... Sambons däremot kan ofta käfta till aka och rent ljuga att det inte var hon.. Fast man stog bredvid och SÅG att det faktiskt var hon som tex gjorde en macka och inte plockade undan efter sig.. Eller som duscht och ämnat alla handukar och kläder utspridda över toan... Som exempel

Tjata på din man istället, så får han antingen städa upp efter sina tonåringar (plus köpa nytt smör/ost/bröd för att de stått framme så länge att de blivit dåliga) eller så får han själv tjata på tonåringarna.

Du kommer bara bli "gnällkärring" om du tjatar på hans tonåringar, bättre att sätta in stöten hos pappan och ge honom ansvaret för sina egna barn. Så länge som du plockar, städar och tjatar så fattar han inte hur mycket extra jobb det blir för dig, han måste uppleva det själv för att det ska gå in hos honom.

Tror att det bästa du kan göra är att ta med dig dina två äldre barn och åka bort några dagar. Låt mannen ta hand om ert gemensamma barn och samtidigt passa upp på sina tonåringar, då trillar nog polletten ner.

Ess

Äldre 21 Jul 22:48

#12

Påven Johanna II skrev 2017-07-21 10:20:05 följande:

Vad då "man"? Det finns inte en universell regel om det du påstår. Det finns tvärtom möjlighet att lägga till vänner som kodanvändare och då gäller förstås försäkringar precis som vanligt. Förmodligen är det väl olika villkor för olika larmbolag men hos Securitas har jag för mig att det går att lägga till upp till sex användare utöver familjen, och det finns inga som helst krav på att det ska vara vuxna personer.

Nu var ju ts och hennes sambo tydligen överens om att barnen inte fick ge ut koden till sina vänner och då bör ju mått och steg vidtas för att de inte ska göra det heller då, men som sagt - det betyder givetvis inte att "man" tvunget måste göra som du anser är bäst.

Nu var det inte aktuellt att lägga till kodanvändare, utan att ungarna delade ut koden till höger och vänster. Även OM mannen varit ok med att de lämnade ut den, så hade ts nej vägt tyngst.

Hur många brukar gå och dela ut dörrnycklar till kreti och pleti?

Lena

Äldre 21 Jul 22:59

#13

Ha personliga koder och stäng av barnets kod om de delar ut den.

Anonym (Djup suck) Trådstartaren

Äldre 21 Jul 23:11

#14

Anonym (Pia) skrev 2017-07-21 10:49:09 följande:

Tjata på din man istället, så får han antingen städa upp efter sina tonåringar (plus köpa nytt smör/ost/bröd för att de stått framme så länge att de blivit dåliga) eller så får han själv tjata på tonåringarna.

Du kommer bara bli "gnällkärring" om du tjatar på hans tonåringar, bättre att sätta in stöten hos pappan och ge honom ansvaret för sina egna barn. Så länge som du plockar, städar och tjatar så fattar han inte hur mycket extra jobb det blir för dig, han måste uppleva det själv för att det ska gå in hos honom.

Tror att det bästa du kan göra är att ta med dig dina två äldre barn och åka bort några dagar. Låt mannen ta hand om ert gemensamma barn och samtidigt passa upp på sina tonåringar, då trillar nog polletten ner.

Ja det är ju så jag tänker också att man blir en gnällkörring och det vägrar jag bli... Jag ska inte behöva ta upp allt för att sambon är vek... Men vi pratade allvar i går att det funkar inte vi måste hitta en gemensam grund och han måste få sitt barn att göra det hon ska som alla barnen ska för det är ohållbart att ett barn ska slippa undan

Anonym (Djup suck) Trådstartaren

Äldre 21 Jul 23:12

#15

Ess skrev 2017-07-21 22:48:07 följande:

Nu var det inte aktuellt att lägga till kodanvändare, utan att ungarna delade ut koden till höger och vänster. Även OM mannen varit ok med att de lämnade ut den, så hade ts nej vägt tyngst.

Hur många brukar gå och dela ut dörrnycklar till kreti och pleti?

Nej men eller hur.. Sa det jag också man delar ju inte ut nycklar till alla kompisar varför ska man då ge ut koden....

Påven Johanna II

Äldre 22 Jul 07:28

#16

Ess skrev 2017-07-21 22:48:07 följande:

Nu var det inte aktuellt att lägga till kodanvändare, utan att ungarna delade ut koden till höger och vänster. Även OM mannen varit ok med att de lämnade ut den, så hade ts nej vägt tyngst.

Hur många brukar gå och dela ut dörrnycklar till kreti och pleti?

Ungdomarna gav koden till sina vänner. Jag skulle tro, jag hoppas i alla fall - att det är relativt få som betraktar sina tonåringars vänner som "kreti och pleti".

Ess

Äldre 22 Jul 08:51

#17

Påven Johanna II skrev 2017-07-22 07:28:01 följande:

Ungdomarna gav koden till sina vänner. Jag skulle tro, jag hoppas i alla fall - att det är relativt få som betraktar sina tonåringars vänner som "kreti och pleti".

Väldigt få barn/ungdomar kan hålla käften stängd, så det tar inte lång tid innan koden har börjat få vingar.

irl känner jag personer som haft stark anledning att misstänka att tonåringens kompisar för inbrott och stöld i deras hem.

Ess

Äldre 22 Jul 08:54

#18

Påven Johanna II skrev 2017-07-22 07:28:01 följande:

Ungdomarna gav koden till sina vänner. Jag skulle tro, jag hoppas i alla fall - att det är relativt få som betraktar sina tonåringars vänner som "kreti och pleti".

En av min äldstas kompisar skulle jag ev kunna lita på när det gäller kod eller nyckel. Övriga STORT NEJ!

Påven Johanna II

Äldre 22 Jul 08:59

#19

Ess skrev 2017-07-22 08:51:19 följande:

Väldigt få barn/ungdomar kan hålla käften stängd, så det tar inte lång tid innan koden har börjat få vingar.

irl känner jag personer som haft stark anledning att misstänka att tonåringens kompisar för inbrott och stöld i deras hem.

Sådana är dock inte mina erfarenheter.

Hur som helst känns det inte särskilt konstruktivt att diskutera saken med dig vidare. Vi tycker olika, jag har inte barn som umgås med kreti och pleti och om jag hade haft en man som sagt nej till en bagatell som att vissa vänner har koden till hemlarmet så hade inte hans nej vägt tyngre i mitt/vårt fall och det var ditt påstående om hur det ska vara och hur du tycker och försökte fastslå hur det är som jag vände mig emot.

Ts verkar intresserad av och mottaglig för dina råd så jag tänker mig därför att ni har mer gemensamt vad gäller synen på bonusbarn och de "bör" behandlas än vad du och jag och ts och jag har.

Om hennes irritationsnivå kommer att sjunka av vad ni kommer fram till låter jag emellertid vara osagt.

Anonym (Djup suck) Trådstartaren

Äldre 22 Jul 11:33

#20

Påven Johanna II skrev 2017-07-22 07:28:01 följande:

Ungdomarna gav koden till sina vänner. Jag skulle tro, jag hoppas i alla fall - att det är relativt få som betraktar sina tonåringars vänner som "kreti och pleti".

Nån säger till nån som. Säger till nån och snart vet alla om det... Hade dom gett ut till nästa kompisen hade jag inte sagt så mkt men det här är kompisar man hänger med ibland.. En bor inte ens här utan. Är här hos släktingar nu ngr veckor i sommar. En av dom umgås även med mindre bra kompisar ibland...

Anonym (Djup suck) Trådstartaren

Äldre 22 Jul 11:43

#21

Påven Johanna II skrev 2017-07-22 08:59:53 följande:

Sådana är dock inte mina erfarenheter.

Hur som helst känns det inte särskilt konstruktivt att diskutera saken med dig vidare. Vi tycker olika, jag har inte barn som umgås med kreti och pleti och om jag hade haft en man som sagt nej till en bagatell som att vissa vänner har koden till hemlarmet så hade inte hans nej vägt tyngre i mitt/vårt fall och det var ditt påstående om hur det ska vara och hur du tycker och försökte fastslå hur det är som jag vände mig emot.

Ts verkar intresserad av och mottaglig för dina råd så jag tänker mig därför att ni har mer gemensamt vad gäller synen på bonusbarn och de "bör" behandlas än vad du och jag och ts och jag har.

Om hennes irritationsnivå kommer att sjunka av vad ni kommer fram till låter jag emellertid vara osagt.

Kan förövrigt tala om att mina barn inte heller får ge ut koden till kompisar jag hade blivit precis lika irriterad om det hade varit dom... Och vi har haft en diskussion om det nu när det här uppdagades....Blir även irriterad när mina barn inte gör sina sysslor men dom kan jag säga till när det behövs utan att få ett kastat i ansiktet sedan varje gång det är något. Så det där med att jag har en speciell syn på hur bonusbarn ska behandlas är sånt jävla Skitsnack så det finns inte.. Men det är ju ganska typiskt fl man får inte tycka att bonusbarn är jobbiga för då avskyr man dom helt plötsligt vilket jag inte gör. Vad jag vill är att alla barn har samma förhållningssätt.. Ett förhållningssätt som vi tillsammans kommer överens om.. Vilket vi har diskuterat tillsammans.... Problemet är att medan jag håller på reglerna vi gemensamt satt så gör inte sambon det för han orkar inte ta diskussionerna som uppstår. Och jag måste hitta verktyg för att inte bli så störd över detta men även hur man ska nå fram... För det blir en irritation inte bara hos mig utan även barmen mellan... Och för upplysningsskull kan jag tala. Om att den största konflikten är mellan de biologiska syskonen. Dom. Bråkar och skriker en hel del om det här.. Så nej det är inte jag och mina barn som.sitter i ett hörn och öser ur hat mot de övriga som vissa verkar tro

Anonym (p)

Äldre 24 Jul 06:16

#22

Ja, hur låter man bli att låta sig störas? För det första, jag tycker att man slutar begränsa sig, de situationer du beskriver kan göra vem som helst rädd, inte ska du då oroa dig över om du höjer rösten då. Var dig själv och skit i om ungen gnyr sen över att du skäller. Gny lär han göra vad du och andra än gör.

För det andra, lämna resten till pappan. Orättvisa behandlingar och dylikt, det som inte är livsfarligt eller direkt drabbar dig, låt det ligga på pappans axlar. Tala öppet om det, låt de andra barnen, även hans andra barn, få veta att du ser vad som pågår men att du inte vet vad du ska göra, att det är pappans val. Jag tror att du och de andra barnen har mer att vinna på att öppet kunna tala om hur situationen är.

För det tredje, för att inte låta dig störas, jag brukar tänka att det är pappans val vad för slags barn han vill släppa ut i världen, en otrevlig egoist som inte lär vara vuxen ens i vuxen ålder, (men förhoppningsvis blir det människa av ungen en dag ändå).

Har du inte pappan med dig fullt ut så tycker jag att du ska retirera helt och låta pappan dra lasset själv. Låt pappan plocka upp helt själv efter sitt barn. Det kan kännas bättre för dig själv att göra så. Bara se på när det skiter sig helt för dom. För du har ju försökt och pappan påstår ju att han håller med dig men visar i handling något annat. Låt honom stå för det och stånga inte dig själv blodig i väggen över det. (Det kommer för övrigt inte att skita sig helt för dom, dom löser det men det är rätt skönt att släppa ansvaret där det hör hemma.)

Hur låter man bli att bry sig/bli irriterad

INNEHÅLL