• Anonym (TS m43)

    Gränsen för otrohet

    Vart anser ni er att gränsen för otrohet går.

    Vet det finns många svar därute och typer av relationer och uppgörelser.

    Jag tycker om inget annat är sagt så vid penetration

  • Svar på tråden Gränsen för otrohet
  • Oerhörd
    Anonym (Ka) skrev 2019-06-18 11:12:46 följande:

    Det är ju kul för er men knappast norm för alla.


    Väldigt kul för oss. Det är inte norm för oss heller, vi lever i exakt samma samhälle som alla andra här. Det är ett val. Förstår inte varför folk envisas med att låtsas att de inte har känslor för andra som är härliga. Egoistiskt och snålt att inte vilja se sin partner så där sprudlande lycklig.
  • Anonym (man)
    Oerhörd skrev 2019-06-18 17:53:27 följande:

    Väldigt kul för oss. Det är inte norm för oss heller, vi lever i exakt samma samhälle som alla andra här. Det är ett val. Förstår inte varför folk envisas med att låtsas att de inte har känslor för andra som är härliga. Egoistiskt och snålt att inte vilja se sin partner så där sprudlande lycklig.


    Så alla som inte tycker som du och din partner är egoistiska och snåla?
  • Anonym (Esme)
    Oerhörd skrev 2019-06-18 17:53:27 följande:
    Väldigt kul för oss. Det är inte norm för oss heller, vi lever i exakt samma samhälle som alla andra här. Det är ett val. Förstår inte varför folk envisas med att låtsas att de inte har känslor för andra som är härliga. Egoistiskt och snålt att inte vilja se sin partner så där sprudlande lycklig.

    Jag tillåter att min man får vara sprudlande lycklig, men det är inte likvärdigt med att han då ska få komma tillbaka till mig som inte var upphov till den sprudlande lyckan. Då får han vara lycklig på eget håll, och jag på mitt.

    Ingen människa kan tvinga en annan att inte bli förälskad eller kär i någon annan, men den lyckliga kan å andra sidan inte heller kräva att den andra personen ska vara med på något hörn som denna inte vill. 

    Vad är så svårt att förstå med att den ena inte ska få vara lycklig, på den andres bekostnad? För övrigt finns massor av andra saker som kan göra en lycklig som båda partnerna kan göra gemensamt, utan att behöva kära ner sig i andra personer. 


    I mina öron låter det mer som en livlina, för att lappa ihop ett redan trasigt förhållande.

  • molly50
    Oerhörd skrev 2019-06-18 17:53:27 följande:
    Väldigt kul för oss. Det är inte norm för oss heller, vi lever i exakt samma samhälle som alla andra här. Det är ett val. Förstår inte varför folk envisas med att låtsas att de inte har känslor för andra som är härliga. Egoistiskt och snålt att inte vilja se sin partner så där sprudlande lycklig.
    Det är nog ingen som inte vill se sin partner sprudlande lycklig.
    Men sprudlande lycklig kan man väl bli på andra sätt än genom otrohet.
    I ert fall verkar det fungera. Men det gör det inte för alla.
    Och det betyder inte att man är snål och egoistisk.
    Att själv vara otrogen men inte vilja att ens partner gör samma sak är väl,i så fall,snålt och egoistiskt om något.
  • Oerhörd
    Anonym (Esme) skrev 2019-06-18 18:28:59 följande:

    Jag tillåter att min man får vara sprudlande lycklig, men det är inte likvärdigt med att han då ska få komma tillbaka till mig som inte var upphov till den sprudlande lyckan. Då får han vara lycklig på eget håll, och jag på mitt.

    Ingen människa kan tvinga en annan att inte bli förälskad eller kär i någon annan, men den lyckliga kan å andra sidan inte heller kräva att den andra personen ska vara med på något hörn som denna inte vill. 

    Vad är så svårt att förstå med att den ena inte ska få vara lycklig, på den andres bekostnad? För övrigt finns massor av andra saker som kan göra en lycklig som båda partnerna kan göra gemensamt, utan att behöva kära ner sig i andra personer. 

    I mina öron låter det mer som en livlina, för att lappa ihop ett redan trasigt förhållande.


    Oj, vilket ok att bära. Jag vill inte alls vara det enda upphovet till min mans lycka. Jag vill att han ska trivas på sitt jobb, ha givande intressen och härliga vänner också till exempel. Precis som jag inte tror att en person kan fylla hela någons behov av social och intellektuell stimulans så tycker jag att det är märkligt att tro att en person ska fylla hela det emotionella och sexuella behovet.

    Var läste du in att det är på någon annans bekostnad? Jag tyckte mig beskriva precis motsatsen, att det är till bådas fördel. Det är svårt att ha en dialog med någon som läser lite som den vill :/

    Naturligtvis finns det massor av andra saker som går att göra gemensamt. Det fina i min kråksång, enligt min mening, är att det ena inte utesluter det andra.

    Så inskränkt du är i ditt lyssnande då. Här är inget trasigt iallafall. Känns det bättre för dig om du får tro det, bara för att våra val inte passar in i din föreställning om hur saker borde vara? Är det jobbigt att vi hittat en annan lösning än att bita ihop och kämpa emot, och landat nöjda, trygga och lyckliga i det?
  • Oerhörd
    molly50 skrev 2019-06-18 19:00:58 följande:

    Det är nog ingen som inte vill se sin partner sprudlande lycklig.

    Men sprudlande lycklig kan man väl bli på andra sätt än genom otrohet.

    I ert fall verkar det fungera. Men det gör det inte för alla.

    Och det betyder inte att man är snål och egoistisk.

    Att själv vara otrogen men inte vilja att ens partner gör samma sak är väl,i så fall,snålt och egoistiskt om något.


    Sant, det finns många sätt. Jag tycker väl att det är onödigt att sortera bort ett så härligt sätt. Jag förespråkar inte otrohet egentligen. Jag är mer inne på frihet att känna det en känner, goda, kärleksfulla känslor behöver världen mer av :)

    Någon skrev om kontroll över sina känslor, du ser några inlägg tillbaka att det är inställningen till känslor jag avhandlar här, inte otrohet i sig.

    Din sista mening är jag helt med på, men vet inte riktigt vem du tänker på i den, har inte sett någon uttrycka åsikten att de inte vill att partnern gör samma sak. Tvärtom.
  • Anonym (Esme)
    Oerhörd skrev 2019-06-19 00:08:18 följande:
    Var läste du in att det är på någon annans bekostnad? Jag tyckte mig beskriva precis motsatsen, att det är till bådas fördel. Det är svårt att ha en dialog med någon som läser lite som den vill :/
    Oerhörd skrev 2019-06-19 00:08:18 följande:
    Så inskränkt du är i ditt lyssnande då. Här är inget trasigt iallafall. Känns det bättre för dig om du får tro det, bara för att våra val inte passar in i din föreställning om hur saker borde vara? Är det jobbigt att vi hittat en annan lösning än att bita ihop och kämpa emot, och landat nöjda, trygga och lyckliga i det?
    Det blir såklart på en annans bekostad om inte båda vill vara otrogna eller ha ett öppet förhållande. Du ansåg ju att man missunnade den andra lycka om man inte lät den vara otrogen i princip. Så man ska gå emot sina känslor för att den andra ska få ha sex med andra, annars är man snål och missunnsam. Det är bara till bådas fördel om båda är med på att ha sex med andra.

    Njae, alltså det var du som snarare verkade tycka att det var jobbigt att inte andra köpte din syn om att få vara otrogna mot varandra. Det var svar på ditt "snål och missunnsam". Jag bryr mig inte om hur andra vill leva, känner faktiskt vänner som har öppna förhållanden. De försöker dock inte sälja in det till andra monogama, eller kalla dem inskränkta.
    Dock så att jag inte alls har något emot att vara i ett öppet förhållande själv (men jag skulle aldrig blanda ihop det med att diskutera om otrohet, eller att säga att jag är otrogen när jag är i ett öppet förhållande). Det är stor skillnad på otrogen och öppet förhållande. Det har jag ständigt framhävt i flera inlägg. 
  • Anonym (Esme)
    Oerhörd skrev 2019-06-19 00:19:34 följande:
    Din sista mening är jag helt med på, men vet inte riktigt vem du tänker på i den, har inte sett någon uttrycka åsikten att de inte vill att partnern gör samma sak. Tvärtom.
    Då kallas det öppet förhållande inte otrohet. Om båda parter vill att deras partner ska vara otrogna d.v.s.

    Det gjordes en undersökning på Victoria Milan och majoriteten av de
    otrogna ville inte att deras partner gjorde detsamma. De lever s.a.s inte som de lär. 

    https://www.aftonbladet.se/relationer/a/wEv79n/garna-otrogen--men-jag-vill-inte-bli-bedragen

    D
    etta är min syn av de folk jag känner har varit otrogna också. Svartsjuka och kontrollerande, för att de verkar vara rädda för att deras partner känner samma behov som dem.
  • molly50
    Oerhörd skrev 2019-06-19 00:19:34 följande:
    Sant, det finns många sätt. Jag tycker väl att det är onödigt att sortera bort ett så härligt sätt. Jag förespråkar inte otrohet egentligen. Jag är mer inne på frihet att känna det en känner, goda, kärleksfulla känslor behöver världen mer av :)

    Någon skrev om kontroll över sina känslor, du ser några inlägg tillbaka att det är inställningen till känslor jag avhandlar här, inte otrohet i sig.

    Din sista mening är jag helt med på, men vet inte riktigt vem du tänker på i den, har inte sett någon uttrycka åsikten att de inte vill att partnern gör samma sak. Tvärtom.
    Ja,det är klart att den känslan är härlig.
    Men vill man leva så så får man försöka hitta någon med samma inställning. Som du har gjort.
    Annars kan det lätt bli problem.

    Jo,men för många ses det som otrohet om ens partner blir kär i någon annan.

    Den sista meningen var mer generellt menad.
    Jag har sett i flera otrohetstrådar här på FL att de som vari otrogna fått frågan hur de själva skulle reagera om deras partner var otrogen.Och svaret var att det inte hade uppskattats.
    Därav att jag skrev det där.
  • Anonym (Esme)
    Oerhörd skrev 2019-06-19 00:08:18 följande:
     Är det jobbigt att vi hittat en annan lösning än att bita ihop och kämpa emot, och landat nöjda, trygga och lyckliga i det?

    Är det jobbigt att veta att vissa andra par inte behöver bita och kämpa emot? Jag tycker att min man uppfyller mitt behov så pass att jag inte längtar efter annat. Förutsätter du att alla måste kämpa emot sina behov om de är monogama?  


    Jag har väl haft tur att hitta en som passar och synkar med mig, för jag har aldrig känt något behov av att bli förälskad/kär i andra än min man. Saknar inget i kärlekslivet åtminstone. 

    Anledningen till att jag skrev som jag gjorde var för att du ifrågasatte monogama relationer, och då har jag lika mycket rättighet att ifrågasätta de som vill vara otrogna. Jag har inga problem med att folk vill vara i öppna förhållanden, men jag tänker inte hymla med att jag ogillar otrohet (då det inte är i närheten av samma sak).

  • Kverulant67

    Personligen är det vid tungkyssar.

    Minns för ett par år sedan då det fanns några lättkränkta här som tyckte att runka till porr var otrohet....

Svar på tråden Gränsen för otrohet