Min tjej har börjat 7an och nu har man fått nya klasser med några elever från olika skolor i varje klass. Något som jag tycker är jättebra, Men hon kom hem i fredags och berättade att många i klassen inte duschar efter idrotten.
Hur kan tjejer vara så äckliga, Märker inte ni föräldrar om barnen kommer hem med intorkad svett efter skolan?
Jag kan inte minnas att det mobbades i omklädningsrummen när jag gick i skolan. Men det var ju ganska längesen. Det kan säkert vara annorlunda idag.
Min dotter är visserligen inte tonåring men kom hem en dag och berättade att en annan flicka hade skrattat åt henne i omklädningsrummet. Vi pratade med läraren om det så det redde upp sig.
Sonen,som närmar sig tonåren, har aldrig sagt något om att det förekommer mobbning när de ska duscha efter gympan.
Jag förstår att man inte kan,eller ska ha vuxna i omklädningsrummet. Men jag tycker att man ska duscha efter gympan.
När man är i tonåren så kan man lättare börja lukta svett och det är ju inte så fräscht.
Men jag tycker att man borde kunna ordna med duschbås i omklädningsrummen så att ingen ska behöva skämmas eller känna att de måste gömma sig.
Jag tror att det skulle kunna hjälpa en hel del.
Man kan väl bara skita i att glo på folk? Svårt eller? Det borde man lära barnen. Sluta glo. Sköt ert egna.
Nej fast, varför Ska man dölja då? Alla ser nästan likadana ut. Tycker man ska försöka få det till så alla ska inte bry sig om sånt istället för att dra på mer att man ska dölja sig. Gömma sig. Osv. Det är så ångest skapas. Bättre att gå mer på att ALLA duger som dom är.
Man kan väl bara skita i att glo på folk? Svårt eller? Det borde man lära barnen. Sluta glo. Sköt ert egna.
Hos min dotter är det tjejerna som håller på med någon idrott ex fotboll som duschar. Och de som inte duschar är de som inte tränar.
Är man van att duscha tillsammans med andra efter träningen tre gånger i vecka. Så verkar det inte vara en stor sak att även duscha efter gympan.
Så lösningen borde vara duschdraperier och att så många tjejer som möjligt idrottar på fritiden också.
Hos min dotter är det tjejerna som håller på med någon idrott ex fotboll som duschar. Och de som inte duschar är de som inte tränar.
Är man van att duscha tillsammans med andra efter träningen tre gånger i vecka. Så verkar det inte vara en stor sak att även duscha efter gympan.
Så lösningen borde vara duschdraperier och att så många tjejer som möjligt idrottar på fritiden också.
Seriöst, om den strategin hade fungerat till 100% så hade ingen någonsin blivit mobbad eller utfryst. Jag vet inte vilken verklighet du lever i, men i min verklighet så försvinner inte dessa problemen för att man önskar.
Jag ser inget fel i att låta varje individ ha möjlighet att freda sig själv genom att ha bås, draperier etc.
Dessutom så handlar det inte enbart om mobbing, det handlar om barn/ungdomar som kanske inte är bekväma i sin kropp i förändring. Det borde ju vara varje individs rättighet att skyla sig om så önskas, oavsett ålder.
Seriöst, om den strategin hade fungerat till 100% så hade ingen någonsin blivit mobbad eller utfryst. Jag vet inte vilken verklighet du lever i, men i min verklighet så försvinner inte dessa problemen för att man önskar.
Jag ser inget fel i att låta varje individ ha möjlighet att freda sig själv genom att ha bås, draperier etc.
Dessutom så handlar det inte enbart om mobbing, det handlar om barn/ungdomar som kanske inte är bekväma i sin kropp i förändring. Det borde ju vara varje individs rättighet att skyla sig om så önskas, oavsett ålder.
Alla idrotter innebär ju inte att man duschar tillsammans efteråt. Under alla år jag tränade min idrott som barn och ungdom cyklade jag hem efteråt och duschade hemma. Också som vuxen är det ytterst sällan jag duschar i anslutning till träningen.
Jag har själv MASSOR med problem med ångest så jag vet vad jag talar om. Jag tycker bara som sagt det är synd med all movving. Jag tycker man ska kunna springa naken hur som. Ingen ska bry sig.ingen ska glo snett på nån.
Då jag nyligen tog studenten minns jag väldigt väl hur det var för mig och några vänner.
Fram till fyran var allt ?frid och fröjd? i tjejernas omklädningsrum, alla duschade åtminstone kroppen och vissa använde tvål (man var fett cool om man hade h&m?s parfymerad två för tjejer).
Men i fyran hände endel både med klassens format och byte av idrottshall vilket innebar att det även kunde vara en annan klass samtidigt från åk 4-6 i omklädningsrummet. Jag hade efter sommarens omformatering av klassen blivit lite isolerad tillsammans med två andra, vi ?passade inte in? längre. Jag stod i startgroparna för det som kom att bli anorexi och även om jag inte skuldlägger mina klasskompisar för sjukdomen så hällde dem ändå bensin på brasan bla genom vad de gjorde i omklädningsrummet.
Från att alla hade duschat så var vi snart ett fåtal som gjorde det, men det fanns ett samband mellan att vi som duscha oxå tog idrottslektionen på allvar så vi blev svettigare än de andra tror jag. Men om jag som oftast stannade kvar i hallen och hjälpte till att plocka undan eller bara prata ett par ord med idrottsläraren(en ?hjälte? i mina ögon som fick mig att må bra), så blev jag inte bara sist in i duschrummet (ett helt kalt rum om typ 3x6m med 8duschar) utan oxå ensam där och både tjejer från min klass och även ibland den andra klassen kunde komma in i grupp med kläder på, stänga dörren och sen ställa sig som en mur framför mig och berätta för mig hur äckligt smal och vig jag var, att jag var en ?anorexia-unge?(jag viste varken vad anorexia eller ätstörning var), att jag inte skulle tro att jag var bättre än dem och de ville veta vad jag väger osv och var bara fruktansvärt kränkande och nedlåtande. Till saken hör att liknande behandling fick de andra två där den ena var för tjock(hon fick det ännu värre när hon redan som 11åring kom i puberteten) och den andra var för kort och ?omogen/barnslig?.
Från och med åk 6 hade vi alltid idrott sist på dagen och då spelade jag även tennis efter så då slutade jag att duscha och byta om eftersom jag gick direkt till tennishallen, men jag fick ändå utstå en hel del kränkande beteende och då hade jag anorexia så jag tog åt mig av allt som sades om/till mig.
När jag bytte skola för högstadiet så slapp jag iaf konfrontationer i omklädningsrummet även om det periodvis var ett ?hett? ämne att bakom min rygg prata om det eller provocera mig men det var främst killarna.
Jag duschade aldrig i skolan, vi hade idrottslektionen sist på dagen oftast så duschade när jag kom hem. Anledningen var att jag blev mobbad i duschen för att jag var "en fet ko" (vägde 56kg och var slank, men de fick mig att tro att jag var fet.) en del kom in med telefonen i duschen också och vi hade inga draperier eller dörrar på duscharna. Så jag stank hellre än att stå i duschen och bli hånad.
Jag kan inte minnas att det mobbades i omklädningsrummen när jag gick i skolan. Men det var ju ganska längesen. Det kan säkert vara annorlunda idag.
Min dotter är visserligen inte tonåring men kom hem en dag och berättade att en annan flicka hade skrattat åt henne i omklädningsrummet. Vi pratade med läraren om det så det redde upp sig.
Sonen,som närmar sig tonåren, har aldrig sagt något om att det förekommer mobbning när de ska duscha efter gympan.
Jag förstår att man inte kan,eller ska ha vuxna i omklädningsrummet. Men jag tycker att man ska duscha efter gympan.
När man är i tonåren så kan man lättare börja lukta svett och det är ju inte så fräscht.
Men jag tycker att man borde kunna ordna med duschbås i omklädningsrummen så att ingen ska behöva skämmas eller känna att de måste gömma sig.
Jag tror att det skulle kunna hjälpa en hel del.
Hoppar inte tjejer över idrotten