Kommer aldrig träffa ngn

Ja, jag förstår det på ett plan. Själv har jag haft sex med de jag tycker om, men i slutändan och retrospektivt kändes det ganska meningslöst eftersom det baserades på att jag gjort mig "förtjänt" av det, jag hade bockat i de rätta bockarna så att säga. Jag har konstaterat att den känsla av att "tycka om" eller "älska" om du vill, var bara mina illusioner baserade på mina föreställningar om det äkta.

Jag ska inte försöka ändra på dig eller döma, då jag förmodligen inte är normal i huvudet. Troligtvis kommer du förr eller senare att möta den man du önskar dig, eller en variant av den (för det blir sällan helt så som vi önskar i huvudet :) )

Jag blir inte kåt av en persons utseende så jag måste oxå tycka om personen s a s

För mig är det en kombination av både utseende och personlighet. Brister det på något av dessa så funkar det inte. Kan inte ha sex med någon jag inte är attraherad av. Men jag saknar närhet mer än själva sexet. 

Kan du ge exempel på saker du varit tvungen att bocka av, som har påverkat dig så mycket?

jag har haft sex med personer jag varken varit attraherad av eller tyckt om bara för att jag saknat beröring, men detta sex och beröring gav ingen tillfredställelse eller "happy hormoner".

precis som för ts så attraheras jag av få och ska man förutom attraktion pricka in en kemi eller samspel där man klickar mentalt så är det ovanligt. På 7år har jag snubblat över 2 personer som jag kände detta med, men dessa männen kände inte det för mig. Ingen av dessa männen var några fotomodeller eller vältränade typer utan helt vanliga medelmåttiga män i min egen ålder. Det som drog mig till dom var först deras personlighet och utstrålning och sen deras sätt att kommunicera och ta på mig.

Att betala för sex går liksom inte när man behöver mer än  en vacker kropp för att gå igång (dessutom förstår jag inte hur det kan vara tändande att ha sex med någon som inte hade velat ha sex med dig utan betalning. för mig är sex ett samspel och en lek, inte något någon gör för mig för att lösa en uppgift). På samma sätt ger inte en massage samma typ av tillfredställelse då man betalar för en tjänst, det är inte kärlek och omtanke i dom smekningarna. Personen gör ett jobb och ger en skön stund med att lösa upp ev spänningar i muskler. Personen är ansiktslös och ingen man reflekterar över efteråt.
 

Jag tror att du överskattar ditt värde på relationsmarknanden.

De flesta människor tror nämligen att de är mer attraktiva än vad omgivningen uppfattar dem som, detta enligt forskning.

Jag är attraktiv på marknaden. Men JAG blir aldrig intresserad tillbaka 

Jag vet precis vad du menar. När jag blev änka efter 18 år med min man, blev jag förfärad över gubbarna på dejting-apparna. Noll attraktion! 

Men sen fattade jag att det bara är att gilla läget, jag måste vänja mig. Innan en dejt tittar jag länge på hans bilder och försöker liksom bli familjär med gubben på bilden. Vänja mig helt enkelt.

Gubbar gör sig sällan bra på en stillbild. Men många har glitter i ögonen när man ses, luktar gott, utstrålar trygghet osv. Det kan skapa attraktion.

Ett bra tips är att förvarna om att INTE kramas direkt när man ses. Jag vill inte komma så nära en främmande människa. Men när man har gått en promenad ihop eller suttit och pratat en stund har jag i de allra flesta fall velat ha en kram, och då blir det ofta en lång kram där jag passar på att sniffa lite också. Jag tror på feromoner.

Ut och hitta din trygga gubbe nu!

Jag håller med om det du säger. Sex, massage eller alla slags intima stunder är ju såklart bäst när man klickar på alla plan.

Och flera kvinnor som jag inte har fallit för utseendemässigt, men som jag sedan lärt känna ordentligt, har jag fallit för.

Men man har ju haft ons med någon man varit attraherad av, och egentligen tänkt att det kunnat bli mer än så. Men då har det inte klickat riktigt, eller vi har velat olika efteråt. Så blir det ju ibland.

Tänke faktiskt på detta när jag bodde på ett hotell utomlands förra månaden. Det var ett 5-stjärnigt hotell, som inte tog några chartergrupper, så allt trash var redan bortsorterad. Nästan alla som bodde där var medelålders och äldre par, städade, med ordnade liv och ordnad ekonomi för annars hade de inte haft råd... och så jag då, som var ensam.

Jag passade på att studera paren, och av kanske 20 stycken var det bara EN av männen jag hade velat ha. Han var 55-60 år, lång, stark, senig, solbränd och med en mycket manlig utstrålning, och simmade så bra att det var uppenbart att han var före detta elitsimmare.

När det gällde de andra männen/gubbarna, så var det en till som jag hade kunnat tänka mig. Kanske. Men jag kunde också lika gärna vara utan honom. 

Men de övriga... kan jag överhuvudtaget inte förstå vad deras fruar såg hos dem, hur de stod ut. Gubbarna var ju motbjudande. Hade de fortfarande sex, också..? Jag skulle inte ha KUNNAT, det skulle ha låst sig därnere.

Detta kanske också beror på hur starkt utvecklat estetiskt sinne man har..? Jag tycker om skönhet även i t.ex. tavlor, skulpturer, möbler, textilhantverk, serviser, bestick, glas- och keramikföremål... Jag vill inte ha mina blommor i en ful vas - och med en gubbe har man ju mycket intimare kontakt än med en vas...

Och NEJ att han är trevlig på andra sätt, att man gillar att gå på samma konserter eller teaterföreställningar, att man har samma grundläggande värderingar och att man kan prata om gemensamma intressen - får inte safterna att rinna till där nere. Jag förstår överhuvudtaget inte de kvinnor, som fungerar så. Men det är ju bra för dem. 

Om du nu rensar bort 99 procent vid en första anblick behöver du ändra strategi.

Välj kvalitet istället för en man som du vill hoppa i säng med så fort du ser honom. Kännt sedan länge att sådana män väldigt ofta har psykopatiska drag.

Jag tänker att de träffades för längesen när gubbarna var yngre o snyggare. Med tiden blir man ju van oxar inte åldrandet när man är tillsammans hela tiden. 

Därför är de lättare att träffas då man är yngre. Samtidigt vill jag inte ha en ung man heller. Jag har ändå inga problem med en man som är ful. Måste ju bara orka lära känna personen först. 

Jo jag vet. Men jag tänker som så att om jag inte ens kan tänka mig att vara intim med personen så kommer de ju inte gå. Men jag vet, det är fel strategi. Många jag fallit för har inte vart snygga faktiskt. Men när jag lärt känna dom har jag ändå tyckt det 

Jag har funderat, om jag fattat rätt sp tycker du anspänningen och den troliga besvikelsen gör att du inte längre orkar att dejta? Tänk om du lär känna nya människor i ett sammanhang som inte är dejting lite som rådet som ensamma män brukar få: gå en kurs

Delar lite av, hoppas det är OK.
Nu är jag inte alls som dig utan fungerar mer tvärtom det jag håller på med blir jag intresserad av. De människor jag träffar blir jag intresserad av.
Har inte haft många sexpartners så just det kan jag inte uttala mig om. 
Jag har gjort en övning i en självutvecklingskurs som kallas pinndans som  går till så att man har två blommpinnar som två personer ska balansera på fingrarna mellan sig. Om den ena rör fingert framåt måste den andra backa. Koncentrerat samarbete utan ord alltså gärna med musik på.
Jag har gjort denna övning med 3 personer på själv självutvecklingskurs samt med min fru hemma. Alla gångerna har jag just där och då känt mig kär i den andra personen och erotisk attraktion. Vilket jag naturligtvis inte berättat då det inte var tanken i över huvud taget.....
Vart ville  jag komma? Lite tanken är att försök lära känna några utav en-procentarna utan att det är dejting utan heller gemensamt intresse eller liknande så kanske attraktionen kommer sen.