• Anonym (Kenta111)

    Skulle ni hjälpa era barn ekonomiskt med bostad?

    Säg att ni sitter i en villa värd 13-14m med 2ish m i lån. Ni har 50-60 netto i pension livet ut och ska precis pensionera er.

    Ni får dessutom 5-6 msek netto i pensionsutbetalning i en klumpsumma.

    Ni har två barn i 20års åldern som väldigt gärna vill ha hjälp med insats för att komma in på bostadsmarknaden. Ni har inte haft något sparande till barnen att tala om.


    hur hade ni agerat? Bränt all cash själva eller hjälpt barnen? Isf hur mycket?

  • Svar på tråden Skulle ni hjälpa era barn ekonomiskt med bostad?
  • Agda90

    Hade jag haft den ekonomin som du beskriver TS så hade jag utan tvekan hjälpt mina barn. 
    Vad har jag för glädje av att åka 10 gånger jorden runt? Jag ser hellre att mina barn har en bra bostad och åker 1 varv jorden runt. 

    Barn har man till låns. När de är vuxna är det deras tur att ge sig ut på egna äventyr, skapa sig egna liv. 
    Idag är vi en väldigt tajt familj. Hur många tonåringar går upp kl 8 en lördag för att äta middag med sin familj? Hur många tonåringar väljer att äta middag vid matbordet när föräldrarna har vänner över (alla mina vänners barn tar sin tallrik och går till sitt rum). Vi har "satt en grund" och sen får vi se vad det blir av det när barnen är vuxna. 
    Jag och min man valde att sätta barnen till denna värld. Idag är de två ansvarstagande ungdomar och när de lämnar boet så kommer vi att hjälpa dem så gott vi kan - UTAN motkrav!

  • Lönnsirap
    Anonym (Kenta111) skrev 2024-07-16 09:20:34 följande:

    De flesta får stödet när de är 27-28 och bott i studentkorridor etc på annan ort och skaffat sig en bra utbildning. 


    en rättighet är det absolut inte. Det är inte en rättighet att ha föräldrar som älskar en heller. Men JAG ser det ändå som en självklarhet att älska mina barn.

    Det är möjligt att en bra bostad för familjen in ett bra och tryggt område med bra skolor bara är viktigt i ankdammen i Sthlm. Men har svårt att tro på det


    Men du sätter ju ett märkligt likhetstecken mellan att stötta med ekonomin och att älska sina barn. Och uttrycker dig väldigt kategoriskt om andra kring vilkas liv du faktiskt inte vet 

    Utifrån hur du uttrycker dig låter det som att du snarare väntar på ett "arv", snarare än förfasar dig kring jämngamla.

    Som förälder behöver man ju göra det man tror på och jag tycker inte man ska ha dåligt samvete om man tänker annorlunda än dig, men det är naturligtvis möjligt att jag skulle tänka annorlunda om jag faktiskt på riktigt hade den typen av tillgångar som du pratar om. 

    Det KAN vara rimligt att stödja sina barn, men min erfarenhet är att vissa människor verkligen BEHÖVER själv göra vissa saker i livet och att pengar faktiskt också kan ge problem.... Vilket man ju inte vill ge sina barn.
  • Anonym (Kenta111)
    Anonym (Abc) skrev 2024-07-16 14:53:13 följande:
    ja fast det har ju inte riktigt med dottern att göra.

    Har hon sagt att hon inte vill belåna lägenheten och låna ut pengarna till dottern även om dottern betalar räntan?

    För jag har uppfattat på dina tidigare inlägg att det som efterfrågats har varit att belåna den och GE pengarna till dottern och att mamman själv får stå med räntan. Men hon vill alltså inte belåna den och LÅNA ut även om dottern betalar räntan?
    Hon vill inte på något sett ändra eller inteckna sitt boende för att hjälpa dottern även om dottern skulle betala ränta.

    Det begränsar ju mammans utrymme att själv ta lån på lgh för ren konsumtion
  • Anonym (Kenta111)
    Agda90 skrev 2024-07-16 15:12:57 följande:

    Hade jag haft den ekonomin som du beskriver TS så hade jag utan tvekan hjälpt mina barn. 
    Vad har jag för glädje av att åka 10 gånger jorden runt? Jag ser hellre att mina barn har en bra bostad och åker 1 varv jorden runt. 

    Barn har man till låns. När de är vuxna är det deras tur att ge sig ut på egna äventyr, skapa sig egna liv. 
    Idag är vi en väldigt tajt familj. Hur många tonåringar går upp kl 8 en lördag för att äta middag med sin familj? Hur många tonåringar väljer att äta middag vid matbordet när föräldrarna har vänner över (alla mina vänners barn tar sin tallrik och går till sitt rum). Vi har "satt en grund" och sen får vi se vad det blir av det när barnen är vuxna. 
    Jag och min man valde att sätta barnen till denna värld. Idag är de två ansvarstagande ungdomar och när de lämnar boet så kommer vi att hjälpa dem så gott vi kan - UTAN motkrav!


     


    Precis som jag. Ni är vettiga osjälviska individer

  • Anonym (Kenta111)
    Lönnsirap skrev 2024-07-16 15:14:27 följande:
    Men du sätter ju ett märkligt likhetstecken mellan att stötta med ekonomin och att älska sina barn. Och uttrycker dig väldigt kategoriskt om andra kring vilkas liv du faktiskt inte vet 

    Utifrån hur du uttrycker dig låter det som att du snarare väntar på ett "arv", snarare än förfasar dig kring jämngamla.

    Som förälder behöver man ju göra det man tror på och jag tycker inte man ska ha dåligt samvete om man tänker annorlunda än dig, men det är naturligtvis möjligt att jag skulle tänka annorlunda om jag faktiskt på riktigt hade den typen av tillgångar som du pratar om. 

    Det KAN vara rimligt att stödja sina barn, men min erfarenhet är att vissa människor verkligen BEHÖVER själv göra vissa saker i livet och att pengar faktiskt också kan ge problem.... Vilket man ju inte vill ge sina barn.

     


    jag skulle ha otroligt dåligt samvete om jag satt och plte jorden runt 10 varv i första klass och köpte ny Tesla varje år om mina barn hade ett stort behov av hjälp och jag gett dem nada. Hade inte kunnat leva med mig själv då. JAG tycker det är vansinnigt själviskt.

  • Lönnsirap
    Anonym (Kenta111) skrev 2024-07-16 16:05:11 följande:

     


    jag skulle ha otroligt dåligt samvete om jag satt och plte jorden runt 10 varv i första klass och köpte ny Tesla varje år om mina barn hade ett stort behov av hjälp och jag gett dem nada. Hade inte kunnat leva med mig själv då. JAG tycker det är vansinnigt själviskt.


    Jag tycker vi verkar ha VÄLDIGT olika bedömningar av "stort behov av hjälp". 

    Att behöva hjälp att köpa sig en lägenhet i 20-årsåldern, är inte i min värld samma sak som att ha stort behov av hjälp. Inte heller tycker jag det är rimligt att "inte kunna leva med sig själv", utifrån att man inte stöttar upp sina barn på det sättet du beskriver. 

    Det du diskuterar är ju oerhört långt ifrån mångas verklighet och många föräldrar stöttar såsom du beskriver, men jag tycker det är absurt att resonera som om vuxna människor "behöver detta". 
  • Anonym (Kenta111)
    Lönnsirap skrev 2024-07-16 16:19:15 följande:
    Jag tycker vi verkar ha VÄLDIGT olika bedömningar av "stort behov av hjälp". 

    Att behöva hjälp att köpa sig en lägenhet i 20-årsåldern, är inte i min värld samma sak som att ha stort behov av hjälp. Inte heller tycker jag det är rimligt att "inte kunna leva med sig själv", utifrån att man inte stöttar upp sina barn på det sättet du beskriver. 

    Det du diskuterar är ju oerhört långt ifrån mångas verklighet och många föräldrar stöttar såsom du beskriver, men jag tycker det är absurt att resonera som om vuxna människor "behöver detta". 

     


    Ja vi har definitivt olika uppfattningar. Det är en otrolig uppförsbacke på bostadsmarknaden idag. Vill du att dina barn/barnbarn ska kunna bo i storstad i ett lugnt och tryggt område är det oerhört dyrt.

    De allra flesta andra som har möjlighet kommer hjälpa sina barn på det sätt jag beskriver. Gör du det inte själv så står DU ut

  • Anonym (Abc)
    Anonym (Kenta111) skrev 2024-07-16 16:02:31 följande:
    Hon vill inte på något sett ändra eller inteckna sitt boende för att hjälpa dottern även om dottern skulle betala ränta.

    Det begränsar ju mammans utrymme att själv ta lån på lgh för ren konsumtion
    Ja att inte vilja låna pengar som lånas vidare där dottern betalar ränta är snålt, det håller jag med om. 
  • TvillingmammaVästgöte

    Inte riktigt samma sak men jag är förundrad över att de flesta i min umgängeskrets med vänner och bekantas bekanta, väldigt stor andel av dem  köper lägenheter till sina barn på studieorterna. Många verkar förundrade över att vi inte har gjort det åt våra. Nu när vi var på studentmottagningar nyligen pratade många om vilka lägenheter de köpt. 
    För mig är det för mycket curling och jag tror det är bättre för barnen att hyra en studentlägenhet och bo bland studenter än att ha mamma och pappa som hyresvärdar. Jag bodde själv i studentlägenhet och trivdes med det, och mina barn stortrivs också som tur är. Båda bor i områden med hundratals studenter vilket ger många goda möjligheter till nya kontakter och studenterna hjälper varandra vid behov.


    Men hur det blir efter studierna vet jag inte, men jag vet att de står i bostadskö på sina respektive studieorter. Jag har aldrig sett det som mitt föräldraansvar att fixa bostad åt dem efter studierna. Någon gång måste de ju bli vuxna och klara sig själva. Jag har aldrig tänkt tanken att be mina föräldrar om hjälp med bostad. 


    Men de är självklart välkomna hem och mellanlanda om de behöver det. Vårt hem står alltid öppet för våra barn. 

    Jag står inte i någon bostadskö, det har jag aldrig gjort , inte min man heller. Jag tror inte det finns några fina hyresrätter att köa till heller i min stad. De bra är privata och det går  oftast inte att köa till dem, tror jag. 

  • Anonym (Abc)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2024-07-16 18:30:57 följande:

    Inte riktigt samma sak men jag är förundrad över att de flesta i min umgängeskrets med vänner och bekantas bekanta, väldigt stor andel av dem  köper lägenheter till sina barn på studieorterna. Många verkar förundrade över att vi inte har gjort det åt våra. Nu när vi var på studentmottagningar nyligen pratade många om vilka lägenheter de köpt. 
    För mig är det för mycket curling och jag tror det är bättre för barnen att hyra en studentlägenhet och bo bland studenter än att ha mamma och pappa som hyresvärdar. Jag bodde själv i studentlägenhet och trivdes med det, och mina barn stortrivs också som tur är. Båda bor i områden med hundratals studenter vilket ger många goda möjligheter till nya kontakter och studenterna hjälper varandra vid behov.


    Men hur det blir efter studierna vet jag inte, men jag vet att de står i bostadskö på sina respektive studieorter. Jag har aldrig sett det som mitt föräldraansvar att fixa bostad åt dem efter studierna. Någon gång måste de ju bli vuxna och klara sig själva. Jag har aldrig tänkt tanken att be mina föräldrar om hjälp med bostad. 


    Men de är självklart välkomna hem och mellanlanda om de behöver det. Vårt hem står alltid öppet för våra barn. 

    Jag står inte i någon bostadskö, det har jag aldrig gjort , inte min man heller. Jag tror inte det finns några fina hyresrätter att köa till heller i min stad. De bra är privata och det går  oftast inte att köa till dem, tror jag. 


    Jag har också tänkt på hur vanligt det blivit att man köper lägenheter till sina barn som studerar och skulle inte heller göra det. Att bo i korridor eller i alla fall i ett studentområde är ju något av det bästa med studentlivet. 

    Men, man kan ju ha barn med särskilda behov som inte skulle må psykiskt bra i ett studentområde och det liv som finns där. Men det är ju en annan sak.
  • Anonym (ABC80)
    Elin pelin skrev 2024-07-16 08:12:42 följande:
    Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Sverige anses väl fortfarande vara i stor risk för bostadsbubbla?
    Jo, men de flesta av oss har tjänat flera miljoner på bostäder under alla år som en minimal klick olyckskorpar har kraxat om det. De finns alltid.

    Gnällfisarna som sitter kvar i en hyrestrea sen 1996 och forfarande väntar på         "det stora raset" har definitivt bommat. 
  • TvillingmammaVästgöte

    Vad är det för superkarriärer ni gör som bara går att göra i Stockholm? Karriär på UD och tjänsteman vid regeringskansliet, det kan jag förstå , om man vill satsa på det .
    Men mina grannar är ganska framgångsrika och förmögna, de flesta av dem, så det går tydligen i mindre städer också?.
    Många chefer på våra företag här tjänar flera miljoner om året. Ekonomer och ingenjörer och IT -specialister tjänar hyfsat och har möjlighet till chefskarriärer om de vill jobba för det. 


    Överläkarna har också bra löner. En granne är jurist och delägare i en firma och med tanke på hur han skämmer bort sina fyra barn, så går den advokatfirman ganska bra.
    Men de som har det allra bäst ekonomiskt  är företagarna, de köper de gamla husen med de bästa tomterna. River allt och bygger helt nya jättestora hus med poolområden, och naturligvis tar de intrödgårdsfirmor som designar tomterna och planterar allt och lägger Sten. Mycket sten skall det vara idag och en massa belysning. 


    Hockeyspelarna har det också bra ställt ,men då har de ju i och för sig gjort sin karriär i Nordamerika. Det allra finaste huset i vårt område äger en pensionerad hockeyspelare. 


    Vad är det för karriär man bara kan göra i Stockholm?

  • Anonym (Kenta111)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2024-07-16 19:23:05 följande:

    Vad är det för superkarriärer ni gör som bara går att göra i Stockholm? Karriär på UD och tjänsteman vid regeringskansliet, det kan jag förstå , om man vill satsa på det .
    Men mina grannar är ganska framgångsrika och förmögna, de flesta av dem, så det går tydligen i mindre städer också?.
    Många chefer på våra företag här tjänar flera miljoner om året. Ekonomer och ingenjörer och IT -specialister tjänar hyfsat och har möjlighet till chefskarriärer om de vill jobba för det. 


    Överläkarna har också bra löner. En granne är jurist och delägare i en firma och med tanke på hur han skämmer bort sina fyra barn, så går den advokatfirman ganska bra.
    Men de som har det allra bäst ekonomiskt  är företagarna, de köper de gamla husen med de bästa tomterna. River allt och bygger helt nya jättestora hus med poolområden, och naturligvis tar de intrödgårdsfirmor som designar tomterna och planterar allt och lägger Sten. Mycket sten skall det vara idag och en massa belysning. 


    Hockeyspelarna har det också bra ställt ,men då har de ju i och för sig gjort sin karriär i Nordamerika. Det allra finaste huset i vårt område äger en pensionerad hockeyspelare. 


    Vad är det för karriär man bara kan göra i Stockholm?


     


    Klart det FINNS möjlighet att göra karriär annorstedes än Sthlm. Men möjligheterna minskar drastiskt. Säg att du vill ha en roll som chef på ett större bolag. Kanske 8/10 i landet sitter i Sthlm. Jurist på de stora byråerna Sthlm. Programmerare Sthlm. Storbolagens trainee-program Sthlm. Osv

    Kolla medelinkomsterna runt om i landet. Av de som tjänar över 1,5m om året bor över hälften i Sthlm. 

  • Anonym (monetär)
    Anonym (Kenta111) skrev 2024-07-16 10:41:05 följande:
    Ännu märkligare att se spik, sten och plank som något heligt som inte får avyttras för hjälpa ens eget kött och blod. 
    Nu vet jag ju att du bara tramsar för att få reaktioner men ifall någon verkligen tar det du skriver på allvar:

    Nä, det är inte "märkligare" eftersom de där spikarna och plankorna är mammans HEM där hon kanske trivs jättebra och vill bo kvar med sina grannar istället för att ungen ska tvinga henne att flytta för att kunna utnyttja "hävstången" på bostadsmarknaden.

    -
    Det är inte svårt att tänka sig rimliga skäl till att inte heller belåna sin fastighet för att låta *någon* få ta del av lånet även om denne betalar räntan. Ett utmärkt skäl är att man inte VILL göra affärer med sina barn och andra släkt och vänner.

    Rent psykologiskt är det att föredra att INTE vara ekonomiskt beroende av varandra inom familjen. Hur kommer julafton att se ut när barnet inte betalat sina lån till mamma på tre månader?

    -
    En av grannarna i byn, långt bortom 08, hade förra året en årsinkomst på nästan 500 miljoner.

    Femhundra.

    Miljoner.

    För den som är pengakåt då och fokuserad på "karriär".
Svar på tråden Skulle ni hjälpa era barn ekonomiskt med bostad?