Anonym (Arg mamma)

Mon 26 May 11:06

38 svar

Hundägare mot min vilja! Hjälp tack!

Barnets pappa har köpt en hund till henne som han nu kräver ska vara där hon är. Vi har vv. Jag har inte godkänt detta alls, utan helt plötsligt var hunden bara här (hon lämnades innan jag hunnit hem) och han svarar knappt när jag försöker få tag i honom, säger att han är bortrest varannan vecka och inte kan ha den då. Hunden gör mycket för hennes mående, MEN jag vill verkligen inte ha ansvaret för en hund!

Vad kan jag göra? Snälla någon med råd? Barnet i fråga är 12 och har npf. Har pratat med henne om det här, men det är svårt, för hon blir så ledsen och jag blir den dumma som nekar henne hunden.

Egon den stora

Mon 26 May 22:49

#21

Anonym (P) skrev 2025-05-26 11:13:09 följande:

Sätt in hunden på hunddagis och hänvisa till att ägaren betalar. Dottern kan hälsa på hunden där. Eller anmäl till Länsstyrelsen att hunden är övergiven av ägaren.

Att lämna in den på pensionat är bara en dum ide som kommer att leda till en konflikt om vem skall betala kalaset och sedan rullar det bara på. Länsstyrelsen är mer rätt väg att gå. Att bara lämna den någonstans skulle kunna leda till djurförbud.

Anonym (Asdfg)

Mon 26 May 23:18

#22

Idiot till ex, ja.

Men om nu hunden påverkar dottern så positivt? Hon kan ta det största ansvaret för daglig skötsel, gos, mat uppfostran och promenader och pappan betalar hunddagis/pensionat om ni vill resa bort.

En promenad från att skolan börjar tills din dotter kommer hem kan du väl gå med på? Sen tar dottern en morgonpromenad innan skolan, långpromenad när hon kommer hem från skolan och 1-2 på kvällen.
Om dottern tar allt arbete med hunden så kan det kanske fungera? Men hon får ju läsa på en massa och verkligen steppa upp när det gäller hunden. Hon är ändå 12 och har hon intresset och hunden inte är en krävande ras så varför inte?

Anonym (Arg mamma) Trådstartaren

Mon 26 May 23:20

#23

Anonym (Asdfg) skrev 2025-05-26 23:18:06 följande:

Idiot till ex, ja.

Men om nu hunden påverkar dottern så positivt? Hon kan ta det största ansvaret för daglig skötsel, gos, mat uppfostran och promenader och pappan betalar hunddagis/pensionat om ni vill resa bort.

En promenad från att skolan börjar tills din dotter kommer hem kan du väl gå med på? Sen tar dottern en morgonpromenad innan skolan, långpromenad när hon kommer hem från skolan och 1-2 på kvällen.
Om dottern tar allt arbete med hunden så kan det kanske fungera? Men hon får ju läsa på en massa och verkligen steppa upp när det gäller hunden. Hon är ändå 12 och har hon intresset och hunden inte är en krävande ras så varför inte?

För att jag helt enkelt inte vill ha hund.

Anonym (sköldmö)

Mon 26 May 23:26

#24

Anonym (Asdfg) skrev 2025-05-26 23:18:06 följande:

Idiot till ex, ja.

Men om nu hunden påverkar dottern så positivt? Hon kan ta det största ansvaret för daglig skötsel, gos, mat uppfostran och promenader och pappan betalar hunddagis/pensionat om ni vill resa bort.

En promenad från att skolan börjar tills din dotter kommer hem kan du väl gå med på? Sen tar dottern en morgonpromenad innan skolan, långpromenad när hon kommer hem från skolan och 1-2 på kvällen.
Om dottern tar allt arbete med hunden så kan det kanske fungera? Men hon får ju läsa på en massa och verkligen steppa upp när det gäller hunden. Hon är ändå 12 och har hon intresset och hunden inte är en krävande ras så varför inte?

Det där är naivt, en viss del av ansvaret kommer ändå att falla på TS.

En stor del, om dottern börjar tröttna eller inte pallar.

Och vill man inte ha hund, blir det inte bra ändå. TS måste sätta ner foten här. Tvinga pappan att ta hela ansvaret eller göra sig av med hunden. Även om dottern blir ledsen. Men det är pappan som har ställt till det.

Detta säger jag som stor djurvän. Det är inte hundens fel, och den ska inte behöva lida pga detta.

Anonym (Deltid)

Tue 27 May 07:31

#25

Anonym (Arg mamma) skrev 2025-05-26 21:13:06 följande:

Nej, inte någon jag känner iaf, men det är pappans sak att lösa.

Självklart. Men man kan ju föreslå det. Och då tänker jag att han får annonsera någonstans, typ blocket.

Anonym (Asdfg) skrev 2025-05-26 23:18:06 följande:

Idiot till ex, ja.

Men om nu hunden påverkar dottern så positivt? Hon kan ta det största ansvaret för daglig skötsel, gos, mat uppfostran och promenader och pappan betalar hunddagis/pensionat om ni vill resa bort.

En promenad från att skolan börjar tills din dotter kommer hem kan du väl gå med på? Sen tar dottern en morgonpromenad innan skolan, långpromenad när hon kommer hem från skolan och 1-2 på kvällen.
Om dottern tar allt arbete med hunden så kan det kanske fungera? Men hon får ju läsa på en massa och verkligen steppa upp när det gäller hunden. Hon är ändå 12 och har hon intresset och hunden inte är en krävande ras så varför inte?

Väldigt naivt att tänka så. En hund är ju så mycket mer än mata, rasta, träna. Och man är verkligen inte mogen för ansvaret att ensam uppfostra en hund när man är 12. Jag vet vuxna människor som inte är mogna för ansvaret med hund! Alla måste ju vara med på det och det yttersta ansvaret måste alltid ligga på en vuxen, ett ansvar som TS helt enkelt inte vill ha.

Man ska lösa hundvakt om man ska iväg en längre stund, alternativt sitta och hålla koll på klockan och ha dåligt samvete över att hunden är ensam. Den smutsar ner. Den kan bli sjuk. Den kan hamna i slagsmål eller bita en annan människa. Såna saker som en vuxen måste hantera och ett ansvar som inte ska kännas påtvingat.

Jag har hund och tycker att fördelarna överväger nackdelarna med hund, men jag kan fullständigt förstå varför man inte vill ha en.

Anonym (Asdfg)

Tue 27 May 09:05

#26

Anonym (Deltid) skrev 2025-05-27 07:31:43 följande:

Självklart. Men man kan ju föreslå det. Och då tänker jag att han får annonsera någonstans, typ blocket.

Anonym (Asdfg) skrev 2025-05-26 23:18:06 följande:

Idiot till ex, ja.

Men om nu hunden påverkar dottern så positivt? Hon kan ta det största ansvaret för daglig skötsel, gos, mat uppfostran och promenader och pappan betalar hunddagis/pensionat om ni vill resa bort.

En promenad från att skolan börjar tills din dotter kommer hem kan du väl gå med på? Sen tar dottern en morgonpromenad innan skolan, långpromenad när hon kommer hem från skolan och 1-2 på kvällen.
Om dottern tar allt arbete med hunden så kan det kanske fungera? Men hon får ju läsa på en massa och verkligen steppa upp när det gäller hunden. Hon är ändå 12 och har hon intresset och hunden inte är en krävande ras så varför inte?

Väldigt naivt att tänka så. En hund är ju så mycket mer än mata, rasta, träna. Och man är verkligen inte mogen för ansvaret att ensam uppfostra en hund när man är 12. Jag vet vuxna människor som inte är mogna för ansvaret med hund! Alla måste ju vara med på det och det yttersta ansvaret måste alltid ligga på en vuxen, ett ansvar som TS helt enkelt inte vill ha.

Man ska lösa hundvakt om man ska iväg en längre stund, alternativt sitta och hålla koll på klockan och ha dåligt samvete över att hunden är ensam. Den smutsar ner. Den kan bli sjuk. Den kan hamna i slagsmål eller bita en annan människa. Såna saker som en vuxen måste hantera och ett ansvar som inte ska kännas påtvingat.

Jag har hund och tycker att fördelarna överväger nackdelarna med hund, men jag kan fullständigt förstå varför man inte vill ha en.

Jag förstår också till 100% att man inte vill ha hund bara sådär.
Nu verkar ju dottern väldigt hundintresserad och jag har iaf tagit för givet (kanske felaktigt? Iaf helt utan att veta) att hon varit intresserad av hundar länge och verkligen förstår vad det innebär att ha ansvar för en hund.
Har pappan varit så intelligensbefriad att han gått och köpt en hund till dottern efter en månads nyväckt hundintresse tro? Det hoppas jag verkligen inte.
När barn får djur så brukar de ha haft ett mångårigt intresse och man vet att barnet skulle klara av ansvaret.

Men ja, det kan vara jag som är naiv också.

Undrar ändå om ts aldrig hört dottern prata om att hennes högsta önskan är en hund tidigare? Aldrig nämnt ett ord om att dottern och pappan pratat om hund?
Åkte de bara till första bästa kennel på pappans vecka och köpte en hund utan att ts alls såg det komma?
Det vore verkligen ogenomtänkt och är det ett impulsköp så stämmer det kanske att dottern varken klarar av hund eller ens förstår vad det innebär?

Kanske ts kan erbjuda dottern en katt eller råtta/hamster istället om intresset för djur finns och dotterns välmående ökar så av det?

Tänker att ts borde höra av sig till uppfödaren och förklara läget. Då kommer nog uppfödaren självmant att hämta hunden om uppfödaren är seriös.

Anonym (M)

Tue 27 May 09:54

#27

Ja du får väl lämna hunden ute eller nåt då och tipsa länsstyrelsen. Alternativt polisen om det är akut eller utanför kontorstid. Har hunden det bra inne hos dig så far den ju inte illa så då kanske de inte gör något. Binda den hemma hos honom är riskabelt. Kommer det fram att du är den som bundit den ute så kanske du riskerar någon form av djurplågeriåtal. Även om det inte är du som är ägaren så får man inte göra aktiva handlingar mot djur som kan skada dem. I det fallet att binda upp djuret ute utan uppsikt på okänd tid. Hade du vägrar emot hunden eller vägrat släppa in den när den kom är dock en annan sak.

Men jag hade tänkt ett varv till om jag var du. Om du faktiskt kan ta hand om hunden och det är bra för dottern. Ditt ex har såklart ingen rätt att göra som han gjorde men han kanske egentligen har rätt i sak?

Anonym (Omg)

Tue 27 May 10:03

#28

Anonym (M) skrev 2025-05-27 09:54:22 följande:

Ja du får väl lämna hunden ute eller nåt då och tipsa länsstyrelsen. Alternativt polisen om det är akut eller utanför kontorstid. Har hunden det bra inne hos dig så far den ju inte illa så då kanske de inte gör något. Binda den hemma hos honom är riskabelt. Kommer det fram att du är den som bundit den ute så kanske du riskerar någon form av djurplågeriåtal. Även om det inte är du som är ägaren så får man inte göra aktiva handlingar mot djur som kan skada dem. I det fallet att binda upp djuret ute utan uppsikt på okänd tid. Hade du vägrar emot hunden eller vägrat släppa in den när den kom är dock en annan sak.

Men jag hade tänkt ett varv till om jag var du. Om du faktiskt kan ta hand om hunden och det är bra för dottern. Ditt ex har såklart ingen rätt att göra som han gjorde men han kanske egentligen har rätt i sak?

Du missade det självklara, TS vill inte ha en hund.

Anonym (Den smarta)

Tue 27 May 10:03

#29

Anonym (Arg mamma) skrev 2025-05-26 11:06:02 följande:

Hundägare mot min vilja! Hjälp tack!

Barnets pappa har köpt en hund till henne som han nu kräver ska vara där hon är. Vi har vv. Jag har inte godkänt detta alls, utan helt plötsligt var hunden bara här (hon lämnades innan jag hunnit hem) och han svarar knappt när jag försöker få tag i honom, säger att han är bortrest varannan vecka och inte kan ha den då. Hunden gör mycket för hennes mående, MEN jag vill verkligen inte ha ansvaret för en hund!

Vad kan jag göra? Snälla någon med råd? Barnet i fråga är 12 och har npf. Har pratat med henne om det här, men det är svårt, för hon blir så ledsen och jag blir den dumma som nekar henne hunden.

Du bör naturligtvis tänka på barnets bästa och inte ditt eget. Gäller alla som skaffar barn och ännu mer om barnet är handikappat.

Gläd dig åt att din dotters välbefinnande och att du i framtiden kommer att ha en bra relation med din dotter tack vare detta.

Så, ta straffet med byrackan men försök vältra över kostnader på pappan som har skaffat den.

Anonym (Omg)

Tue 27 May 10:05

#30

Anonym (Den smarta) skrev 2025-05-27 10:03:50 följande:

Du bör naturligtvis tänka på barnets bästa och inte ditt eget. Gäller alla som skaffar barn och ännu mer om barnet är handikappat.

Gläd dig åt att din dotters välbefinnande och att du i framtiden kommer att ha en bra relation med din dotter tack vare detta.

Så, ta straffet med byrackan men försök vältra över kostnader på pappan som har skaffat den.

Skitsnack. Om TS inte vill ha ansvar för ett djur så ska hon inte ha ett djur. Det är inget som barnet bestämmer om.

Anonym (Omg)

Tue 27 May 10:06

#31

Anonym (Den smarta) skrev 2025-05-27 10:03:50 följande:

Du bör naturligtvis tänka på barnets bästa och inte ditt eget. Gäller alla som skaffar barn och ännu mer om barnet är handikappat.

Gläd dig åt att din dotters välbefinnande och att du i framtiden kommer att ha en bra relation med din dotter tack vare detta.

Så, ta straffet med byrackan men försök vältra över kostnader på pappan som har skaffat den.

Barnet kan dessutom hänga med hunden hemma hos pappan.

Anonym (M)

Tue 27 May 10:10

#32

Anonym (Omg) skrev 2025-05-27 10:03:18 följande:

Du missade det självklara, TS vill inte ha en hund.

Jag missade inte alls att hon inte vill, det var därför jag skrev det där om att tänka ett varv till. Ingen anledning att skriva så om jag inte hade läst att hon inte vill.

Anonym (Arg mamma) Trådstartaren

Tue 27 May 11:07

#33

Självklart vet jag att hon vill ha hund, men det är vare sig hon eller pappan som bestämmer här. Jag vill inte ha hund (eller djur öht) och så är det med den saken. Jag älskar djur, men vill inte ha ansvaret för egna.

Och hon är INTE handikappad.

Anonym (M)

Tue 27 May 11:59

#34

Anonym (Arg mamma) skrev 2025-05-27 11:07:23 följande:

Självklart vet jag att hon vill ha hund, men det är vare sig hon eller pappan som bestämmer här. Jag vill inte ha hund (eller djur öht) och så är det med den saken. Jag älskar djur, men vill inte ha ansvaret för egna.

Och hon är INTE handikappad.

Så vad ska du göra nu?

Anonym (ST)

Tue 27 May 12:53

#35

Anonym (Arg mamma) skrev 2025-05-27 11:07:23 följande:

Självklart vet jag att hon vill ha hund, men det är vare sig hon eller pappan som bestämmer här. Jag vill inte ha hund (eller djur öht) och så är det med den saken. Jag älskar djur, men vill inte ha ansvaret för egna.

Och hon är INTE handikappad.

Enklaste är väl att ta nycklarna från dottern och att du är hemma när pappan och dottern kommer så att de inte bara tar med hunden in till dig. Säg att hon får tillbaka nycklarna när de har förstått att hunden inte är välkommen.

Jag skulle väl låta det bero denna enda gång eftersom det inte verkar finnas mycket att göra nu när ditt ex är bortrest, men aldrig mer.

Anonym (qwerty)

Tue 27 May 15:55

#36

Du börjar med att spara all info om hunden skriftligen, ta skärmdumpar på sms mm.
Sedan kontaktar du familjerätten i kommunen och länsstyrelsen.
Förklara upplägget och vad som skett för dem, be om råd.

Pappan kan dömas för att han överger hunden en vecka men en 12åring, hundar måste ju registreras så han står väl som ägare. Till detta kommer en stor del praktiska saker, inköp av mat, veterinärkostnader, vaccinationer, uppfostran mm. Vad är det för typ av hund, stor eller liten? Är det en valp eller vuxen? Har den erfarenhet av barn och hur agerar den kring andra människor och djur?
Bor ni i lägenhet eller hus, har ni en hyresvärd som tillåter djur mm

Ditt ex är en jubelidiot men du står där med jyckn nu och ni måst lösa detta snabbt.

Anonym (R)

Tue 27 May 17:00

#37

Ta dotterns nyckel så de rent fysiskt inte kan lämna hunden. Alternativt lämna hunden till ett hundhem eller polisen.

Lönnsirap

Tue 27 May 17:27

#38

Det är ett rätt märkligt ställningstagande att genast se sig som hundägare, för att ens ex skaffat hund som han tycker ska vandra mellan föräldrarna, utan att alls förankra det hos den andre.

Spontant tänker jag att TS naturligtvis tydligt måste vara tydlig med att detta inte är okej och också välja hur hon ska hantera det hela.

För hon är ju inte ägare, men hon har ju fått ett ansvar som hon inte alls vill ha.

Rimligt är ju, att precis som hon gjort ta kontakt med pappan och sen faktiskt försöka hitta en okej lösning på problemet rent praktiskt.

Och sånt kan förstås vara allt ifrån att ringa exets nätverk och fråga om någon kan passa hunden, till att försöka hitta uppfödaren för att lämna tillbaka den och att också leverera hunden till exet, informera honom och naturligtvis även länsstyrelsen OM han inte fixar att någon tar hand om den.

Viktigast är väl att faktiskt lägga sig på en rimlig nivå, där man både är tydlig med att detta var fullständigt oacceptabelt, men också där man faktiskt är vuxen och ser till att hunden faktiskt inte lider.

Dessutom är det ju så att man som skild ibland behöver välja mellan att ha med ett djur på umgänge och att få lite mindre umgänge, så det tycker jag att TS också ska reflektera över.
Att det ju faktiskt kan vara dumt att dottern saknar hunden varannan vecka....

Hundägare mot min vilja! Hjälp tack!

INNEHÅLL