Anonym (Tubb) skrev 2025-07-17 19:35:46 följande:
Men att ha arbete och vara självförsörjande (inte ha en massa skulder för konstiga saker som spelskulder eller annat). Och inte bruka alkohol i stora mängder eller ägna sig åt droger, det är en stor fördel.
Jag tycker också att du ska pröva samtalsterapi, du har nog mycket sorg som du kan behöva tala med någon om. Välj en person som du känner dig hyfsat bekväm med. Man behöver inte gilla terapeuten jättemycket, men det behöver vara en hygglig match. Kolla upp att personen är legitimerad terapeut, yrkestiteln är inte skyddad.
Börja inte tappa vanor som håller dig frisk, de vanorna hjälper mot depression också. Det handlar om hyfsat nyttig mat, lite rörelse varje dag, fasta sovtider och komma ut en stund i dagsljus på dagen. En c-vitaminrik frukt om dagen. Det låter lite för enkelt, men forskning har visat att det påverkar psykiskt mående till det bättre.
Har ni depressioner som har gått genom flera generationer i er släkt? I så fall behöver du tala med en läkare, för du kan ha benägenhet för depression och kan behöva medicinering, (men även samtalskontakt).
Vårdcentralerna har ofta någon legitimerad terapeut. Nackdelen är att man sällan får mer än 8 samtal.
Känner du att du har svårt att förstå dig på andra människor? Blir det ofta missförstånd? Och har det alltid varit så? Har du intressen som du är väldigt uppslukad av och har du svårt att ändra en planering. Tycker inte om att prova något som du inte är säker på att du behärskar t.ex (man behöver inte uppfylla allt, man kan bara ha drag av det.)
radar upp olika möjligheter till varför det är svårt för dig. Jag har ingen aning.
Sen är det de vanliga råden. Hitta föreningar och Facebookgrupper som delar ditt intresse och gå med i dem. Så att du börjat med någon form av sociala kontakter.
Återknyt kontakten till naturen genom att promenera i fin natur, om du inte redan gör det.
Tvivlar du på att du vill leva ska du söka vård, direkt. Någon gång kan alla tycka att det är svårt att leva, men man ska inte behöva gå runt och tycka det ofta. Då är man deprimerad.
Tänk så här, det finns många former av närhet, till vänner, till en kärlek, till naturen eller till ett djur. Alla de har ett värde. Man kan till och med känna gemenskap med ett fotbollslag, säger de 😊
Sedan, när du känner att du har lite mer fast mark under fötterna, kan du gå en danskurs eller börja dejta. Mötesplatsen är en hyfsat seriös detingsajt, men ganska få tjejer svarar på meddelanden Det får man ta. Man behöver ju faktiskt bara träffa en!
Lycka till framöver!
Klipper ut lite delar ur texten nu då det blev så långt. Ja man måste inte vara rik, det förstår jag också. Jag har haft samtalsterapi för några år sedan, det hjälper kortsiktigt men inte på lång sikt. Ja tyvärr när man mår dåligt är det att man slutar ta hand om sig själv när jag inte känner att det spelar någon roll. Varför ska jag hålla vikten och sköta hygienen om ingen gillar mig iallafall? Så känns det ibland.
Ja vi har lite depressioner inom familjen. Men de är betydligt mer deprimerade än vad jag är. Jag har inga problem med att umgås med människor eller att det blir lätt missförstånd. Kanske lite halvdålig på att läsa signaler ibland.
Just danskurs är verkligen INTE min grej, annars är jag öppen för saker. Jag har testat Mötesplatsen och typ varenda svensk dejtingsite som finns utan någon framgång alls.
Men ja jag måste hitta ett sätt att träffa mer folk.
