
-
Hej!Jag gick in ett förhållande för ca 5 år sedan och i början lät ju allting lovande, skulle plugga klart ( ca 1.5 år till), hade lite vänner som hen umgicks med osv. vi är båda runt 30 år idag och jag har jobbat hela tiden sen studenten, medans hen har jobbat ca 2-3 år totalt på extra jobb tidigare.Tanken var nog att hen skulle skulle skaffa ett jobb,Åren och månaderna gick och allt plugg blev uppskjutet och blev aldrig klart.Så nu sitter hen mest hemma på dagarna och väntar att jag ska komma hem efter jobbet och umgås, men jag har inte varje dag lust att hänga eller att jag vill hitta på andra saker i mitt liv, istället får man sura miner när man säger att jag ska göra andra grejerFörsöker att snällt säga att vissa butiker söker jobb osv men det ända jag får höra är att plugget ska gå först och måste bli klar med det, men är inte inskriven på någon kurs eller när det väl finns en kurs så görs inte den, Jag vet att det finns depression och ADHD så det kan få lite motsatt effekt om jag pushar för mycket.Jag har skjutit undan vad jag tycker så nu lever vi bara på en lön, visst det funkar idag, men hyran betalas inte, matkostnader betalas inte, godis och läsk blir det ganska mycket utav som jag inte äter av direkt.Så om jag skulle räkna ihop hyra + matkostnader så blir det nog uppemot 40-50k, och så fort siffran kommer på tal så kommer det ju bli ännu mer depression.Jag tror att jag även börjar få panikångestattacker över beteendet jag får tillbaka, jag får i princip dra det stora, men ändå blir jag beskylld över att jag aldrig gör någontingVad har ni för tips på hur jag ska kunna hantera detta på ett bra sätt?
-
Svar på tråden Sambo utan ekonomi och hobby
-
Personen älskar uppenbarligen inte dig tillbaka lika mycket eftersom hen tycker att du ensam ska bära den ekonomiska bördan, slita och jobba och isf att unna sig något speciellt själv, ska betala personens lathet. Älskar man någon, utnyttjar man den inte.Anonym (liljekonv) skrev 2025-08-06 11:28:03 följande:
Wow! Tack vilken respons!
Varför jag använde hen var för att jag inte ville dra över något kön över en kant.
Hade precis skrivit på papper för en bostadsrätt och började bokstavligen dejta, så jag skulle inte se det som att jag köpt för att vi skulle bo där tillsammans, men jag vill inte vara så elak så det skulle starta någon process.
tyvärr så finns det inga samboavtal vilket jag inser att det bordes gjort men känns för genomskinligt att göra det nu.
Varför jag stannat är för att jag älskat personen i hopp om att det alltid skulle bli bättre, och sedan kommer en dipp och jag har inte mage att börja allvarliga diskussioner.
Men börjar inse för mycket att jag inte kommer fram i förhållandet och bara står still eller backar, partern vill även ha barn men jag har sagt toknej, för föräldrarpenningen sjunker avsevärt utan ha jobbat något år,
Jag ska ta en bra dag och prata igenom hur vi ska ordna problemet
-
Jag lever själv i ett förhållande där jag står för all försörjning och majoriteten av hushållsarbetet. I vårt fall så beror det på att hon är kroniskt sjuk och har väldigt begränsad möjlighet att bidra.
Är ens partner frisk i övrigt bör man dock kunna ställa mycket högre krav. -
Det måste ju finnas möjligheter att få sjukpension? Har ni undersökt möjligheterna? Det måste också finnas möjligheter att få till exempel städhjälp via hemtjänsten, har hon hemtjänst överhuvudtaget? Har du undersökt alla möjligheter?Anonym (Teo) skrev 2025-08-06 14:04:44 följande:
Jag lever själv i ett förhållande där jag står för all försörjning och majoriteten av hushållsarbetet. I vårt fall så beror det på att hon är kroniskt sjuk och har väldigt begränsad möjlighet att bidra.
Är ens partner frisk i övrigt bör man dock kunna ställa mycket högre krav.
-
Vi håller på, men väldigt mycket är kravbaserat där hon ska bränna ut sig ännu mer genom att provarbeta och hålla på med Arbetsförmedlingen. Men som sagt, vi undersöker.Goneril skrev 2025-08-06 15:22:49 följande:Det måste ju finnas möjligheter att få sjukpension? Har ni undersökt möjligheterna? Det måste också finnas möjligheter att få till exempel städhjälp via hemtjänsten, har hon hemtjänst överhuvudtaget? Har du undersökt alla möjligheter?
-
Man läser ibland om medberoende föräldrar som låter vuxna barn bo kvar hemma utan att barnen varken arbetar, studerar eller hjälper till hemma. Ofta ursäktas barnen med att de har någon diagnos. Föräldrarna känner att de måste fortsätta att ta hand om sina vuxna barn, som om de fortfarande var små.Anonym (liljekonv) skrev 2025-08-06 11:28:03 följande:
Wow! Tack vilken respons!
Varför jag använde hen var för att jag inte ville dra över något kön över en kant.
Hade precis skrivit på papper för en bostadsrätt och började bokstavligen dejta, så jag skulle inte se det som att jag köpt för att vi skulle bo där tillsammans, men jag vill inte vara så elak så det skulle starta någon process.
tyvärr så finns det inga samboavtal vilket jag inser att det bordes gjort men känns för genomskinligt att göra det nu.
arför jag stannat är för att jag älskat personen i hopp om att det alltid skulle bli bättre, och sedan kommer en dipp och jag har inte mage att börja allvarliga diskussioner.
Men börjar inse för mycket att jag inte kommer fram i förhållandet och bara står still eller backar, partern vill även ha barn men jag har sagt toknej, för föräldrarpenningen sjunker avsevärt utan ha jobbat något år,
Jag ska ta en bra dag och prata igenom hur vi ska ordna problemet
Du låter faktiskt som en sådan medberonde förälder förutom att det i detta fall är din sambo. Du är beredd att förstöra din ekonomi, ja ditt liv, för att du känner att du måste ta hand om hen. Men det måste du inte.
Du har redan offrat så mycket pengar på denna person. Varför är du beredd att ge upp alla dina rättigheter? Du skaffade bostaden innan ni började dejta. Den är alltså din och du har all rättighet att kasta ut parasiten.
Visst kan du prata med vederbörande, det borde du gjort för länge sedan. Men jag är rädd för att hen kommer att prata omkull dig med en massa löften som hen inte kommer att hålla. Hen kommer aldrig att bli självständig så länge du hålller hen under armarna. Därför att det bäst att hen flyttar. Jag tror inte att hen älskar dig, hen tycker bara det är bekvämt att bli försörjd av dig.
Du har rätt att tänka på dig själv, ditt eget mående och din egen framtid. Din sambo har ansvar för sin framtid. -
Goneril skrev 2025-08-06 10:31:59 följande:Du menar de tre månaderna som ska ha förflutit efter att TS bett honom lämna. Lämnar han inte godvilligt kan man få hjälp med avhysning av Kronofogden. Jag förutsätter som jag skrev tidigare att sambolagen inte gäller här. Givetvis kan man bli av med en oönskad individ! Lagen vore ju annars tandlös.
Vad menar du att sambolagen har med tre månader att göra?
Om bostaden inte är samboegendom så har TS ändå ingen laglig rätt att lasta ut sambon utan det är uppsägningstid som gäller.
-
Får hon lov att själv fatta sitt beslut??? Kanske vi ska bemöta henne som den vuxna människa hon är 🤷🏾?♂️Goneril skrev 2025-08-06 09:15:27 följande:Dessa förslag är ingenting som TS ska engagera sig i. Killens diagnos är hans ensak och hur han hanterar den ska TS inte lägga sig i. Den här killen ska bara bort från TS innan han förstör hennes liv helt och hållet. Som jag skrev tidigare, han ska köras ut från bostaden blockeras och nytt lås ska installeras. Synd om alla med ADHD men TS har ingen skyldighet att stå ut med någon med diagnos. Jag skulle aldrig ha gjort det.
-
Men nu får du läsa på nytt, vad är det som är så svårt att förstå? Rekvisiten var ju att sambolagen inte gäller. Om sambolagen inte skyddar pojkvännen, eftersom den inte är tillämplig, kan jordabalken göra det . Han kan ses som en inneboende i lagens mening eftersom han bor där. Skulle flickvännen vilja kasta ut honom gäller tre månaders uppsägningstid. 12 kap.4 paragrafen JB.Anonym (m) skrev 2025-08-06 17:04:49 följande:
Vad menar du att sambolagen har med tre månader att göra?
Om bostaden inte är samboegendom så har TS ändå ingen laglig rätt att lasta ut sambon utan det är uppsägningstid som gäller.
-
Det jag har svårt att förstå, är vad sade du emot, TS kan alltså inte bara kasta ut honom med lagen på sin sida precis som jag skrev.Goneril skrev 2025-08-06 17:31:19 följande:Men nu får du läsa på nytt, vad är det som är så svårt att förstå? Rekvisiten var ju att sambolagen inte gäller. Om sambolagen inte skyddar pojkvännen, eftersom den inte är tillämplig, kan jordabalken göra det . Han kan ses som en inneboende i lagens mening eftersom han bor där. Skulle flickvännen vilja kasta ut honom gäller tre månaders uppsägningstid. 12 kap.4 paragrafen JB.
-
Det funkar så länge du tillåter det.
-
Goneril skrev 2025-08-06 17:31:19 följande:Men nu får du läsa på nytt, vad är det som är så svårt att förstå? Rekvisiten var ju att sambolagen inte gäller. Om sambolagen inte skyddar pojkvännen, eftersom den inte är tillämplig, kan jordabalken göra det . Han kan ses som en inneboende i lagens mening eftersom han bor där. Skulle flickvännen vilja kasta ut honom gäller tre månaders uppsägningstid. 12 kap.4 paragrafen JB.
Varför skulle sambolagen inte gälla? TS har bara skrivit att det inte finns samboavtal.
Eftersom de bott tillsammans minst 6 månader under äktenskapsliknande förhållanden, är ett par och har gemensamt hushåll, räknas de som sambos och sambolagen gäller. TS kan ändå slänga ut sambon efter 3 månader.
-
Jag är tyvärr i liknande situation som dig, TS.
Min pojkvän är arbetssökande och han söker faktiskt jobb till skillnad från din partner. Han har ett eget boende som han betalar för men aldrig är i, han är hos mig hela tiden. Jag vill inte flytta ihop eftersom jag tycker att det är för tidigt, men han är hos mig 99% av tiden i alla fall.
Han ligger back med delar av sin hyra sedan några månader tillbaka, de är snälla och delar upp den så att han får betala det han kan - samtidigt som jag känner att de på det sättet stjälper honom. Denna månad låg han 5000 kronor back med räkningar, som i och med uppskov på hyran löste sig men det är 0 kronor på hans konto.
Jag har sagt att OM jag ens kan fundera på riktigt över att flytta ihop på riktigt måste han ändra sitt tänk vad gäller pengar - dvs sluta slösa!
Han drar HELA tiden upp att han fick aldrig lära sig att spara pengar under sin barndom, utan de pengar man har kan man spendera. Säger att då är det väl ännu viktigare att ändra på det för att vara en bra förebild till sitt barn - som han säger till att när veckopengen är slut så är den, att man får inget nytt och måste lära sig spara.... Det är så OTROLIGT skrattretande det här, samtidigt som jag blir spyfärdiga!!
Jag är sjukskriven inför en operation som blir uppskjuten hela tiden.. har två barn, husdjur och en villa, trädgård och allt som hör till. I ganska precis 1 år (vilket är så länge han haft större problem med pengar, pga FK, a-kassa och liknande) har han betalt för mat vi har köpt kanske 10 gånger. Resten har jag köpt. Inte bara för mig och allt som är mitt ansvar.. näe, för de två också! Och det är inte bara mat, det är allt som behövs i ett hem som jag betalat för.. Han har betalat bensin och lite saker som har med bilen att göra (jag hade ingen bil när vi träffades men de hade han som det blev strul med, såldes med förlust och har nu en lånebil från min en släkting).
Jag är så less på allt, jag mår så dåligt med ångest och min terapeut TROR inte att jag är på väg in i väggen utan jag HAR redan gått in i den - en andra gång. Inte bara för detta, det är mycket annat som händer i denna kaosartade familj - som jag inte vet längre om jag vill kämpa för...
Han fick två utbetalningar på totalt cirka 30' i våras. En del gick till skulder och hyra som behövdes komma ikapp, jag fick tillbaka lite också för några av de räkningar jag betalat åt honom, men inte mycket i det stora hela. Men resten spenderades på annat (enligt mig) skit, som var roliga i 3-4 dagar sedan dess står de och dammar. Han fick in 300 kronor förra veckan och han frågade mig vad jag tyckte att han skulle göra med dem. Jag sa att det kan endast han bestämma men jag sa att jag vet vad JAG skulle ha gjort (vilket vi pratar om miljarder gånger vad JAG skulle göra om jag fick oväntade pengar = spara för att få upp bufferten igen). Han köpte lite kläder och en leksak till sig själv..... 🤔
Less? Det är bara förnamnet.... Lider med dig TS och Ursäkta för långt inlägg.