• Anonym (Hjälp)

    Kan jag älska min son efter detta?

    Min son som är under 18 har ertappats med barnpornografi i sin mobil. Polisen har beslagtagit den och en undersökning pågår och han kommer säkert få ett straff men hemma hos oss det nu kaos och kris. 


    jag vet inte hur jag ska hantera detta, jag kan inte ta avstånd då han är minderårig. Jag gråter och känner olika saker, sorg att jag har förlorat en son. den skam, ånger, har jag gjort nått, är det mitt fel, varför har jag inte  sett några tecken. Avsky men samtidigt tycker jag synd om honom eftersom att han mår så dåligt. Jag vet inte vad som är rätt eller fel. Ska jag hjälpa honom eller ta avstånd. Vilken relation kommer vi ha? Kan jag ha en relation till han? han mår mycket dåligt just nu, detta är en hemlighet han burit  på länge och han vill inte ha det så här. Han vill ha hjälp och har självmorsstankar .Han säger att han inte kan kontrollera det  och att han tror att han har en störning. Kan han vara pedofil? Jag förstår inte vad som gått snett. Jag har varit närvarande och jag fattar ingenting just nu. Såklart ska vi söka proffs hjälp men hur ska jag agera? Jag kan inte vara nära han nu men samtidigt inser jag att han behöver stöd. Kan jag ha en relation till han i framtiden eller är det fel? Förhjänar han att vara ensam utan sin familj? Just nu vill jag inte ens fira hans födelsedag eller  julafton. Men känns även fel att jag ger hans syskon presenter men inte till han? Jag är så förvirrad just nu. han är så gullig kille annars. Hade aldrig trott detta om han. Men han säger att han mår dåligt Och att han känner sig ensam och onormal. en del av mig vill kapa kontakten när han blir 18 men den andra delen i mig älskar han och vill att det ska vara som vanligt igen. 

  • Svar på tråden Kan jag älska min son efter detta?
  • Anonym (.)

    Förstår att detta är fullständigt förkrossande för er som föräldrar och förstår att det är jättesvårt att hantera men
    jag tycker att det är viktigt att du försöker finnas där för honom genom detta. Om du försvinner tror jag risken ökar att han kommer fortsätta på det spåret för att han känner sig ensam och övergiven. 


    Då kanske det är bättre att finnas för honom i processen att ge honom Den hjälpen han behöver. 
    Men tycker också du kan säga till honom att du är djupt besviken och inte riktigt vet hur du ska hantera detta, men att du kommer försöka finnas där för honom. 


    Tror att föräldrars stöd är avgörande här för att kanske få bukt med det. 


    Det framgår inte vilken ålder det var på barnen. Tänker att om en 18åring kollar på en 16åring är det kanske inte ett tecken på att han är pedofil (även om det inte är okej), men om det rör sig om yngre så finns det en risk. 


    Men något som är positivt är ju att 1, han mår dåligt av det och 2 vill få hjälp. Börja där och börja med att se till att han får hjälp, så får psykologen kanske göra en utredning för att avgöra vilken nivå det faktiskt ligger på. 

  • Anonym (Hur gammal?)

    Hur gammal är han och hur gamla är barnen? Ibland kan det bli så utan att det egentligen är så stor ålderskillnad, till exempel om han är 16 och han har tittat på 14-åringar. Eller handlar det om små barn? Tycker att det gör väldigt stor skillnad hur man ska förhålla sig till det.

  • Anonym (m)

    Varför mår han dåligt över det? Förstår han att det är fel och skadar människor eller är det för att han blev påkommen och konsekvenserna för honom själv?

    Är det prepubertala barn det handlar om? Är det hans enda sexuella intresse? Hade han även lagligt porrmaterial?

  • Anonym (Också mamma)

    Vad menar du med barnpornografi, är det småbarn eller 14- åringar? Det svaret avgör väldigt mycket hur jag hade reagerat. 

  • Anonym (E)

    Älska honom och hjälp honom! Det är inte ditt fel och knappt hans heller, det är en sjuklig störning han behöver stöd med. Han har inte valt att ha dessa böjelser. 


    Jag hatar verkligen pedofiler men skulle absolut stödja och hjälpa min son om han hade sådana problem. 


     

  • Anonym (P)

    Förskjuter du honom nu så kommer det antagligen att gå åt helvete för honom. Han behöver dig.

  • Anonym (Mill)
    Anonym (Hjälp) skrev 2025-08-23 16:00:20 följande:
    Kan jag älska min son efter detta?

    Min son som är under 18 har ertappats med barnpornografi i sin mobil. Polisen har beslagtagit den och en undersökning pågår och han kommer säkert få ett straff men hemma hos oss det nu kaos och kris. 


    jag vet inte hur jag ska hantera detta, jag kan inte ta avstånd då han är minderårig. Jag gråter och känner olika saker, sorg att jag har förlorat en son. den skam, ånger, har jag gjort nått, är det mitt fel, varför har jag inte  sett några tecken. Avsky men samtidigt tycker jag synd om honom eftersom att han mår så dåligt. Jag vet inte vad som är rätt eller fel. Ska jag hjälpa honom eller ta avstånd. Vilken relation kommer vi ha? Kan jag ha en relation till han? han mår mycket dåligt just nu, detta är en hemlighet han burit  på länge och han vill inte ha det så här. Han vill ha hjälp och har självmorsstankar .Han säger att han inte kan kontrollera det  och att han tror att han har en störning. Kan han vara pedofil? Jag förstår inte vad som gått snett. Jag har varit närvarande och jag fattar ingenting just nu. Såklart ska vi söka proffs hjälp men hur ska jag agera? Jag kan inte vara nära han nu men samtidigt inser jag att han behöver stöd. Kan jag ha en relation till han i framtiden eller är det fel? Förhjänar han att vara ensam utan sin familj? Just nu vill jag inte ens fira hans födelsedag eller  julafton. Men känns även fel att jag ger hans syskon presenter men inte till han? Jag är så förvirrad just nu. han är så gullig kille annars. Hade aldrig trott detta om han. Men han säger att han mår dåligt Och att han känner sig ensam och onormal. en del av mig vill kapa kontakten när han blir 18 men den andra delen i mig älskar han och vill att det ska vara som vanligt igen. 


    Det kan nog aldrig bli som vanligt igen. Bra att ni söker proffessionell hjälp!

    Tänk så här:: I katolska kyrkan har.prästerna lovat att vara i celibat. Detsamma gäller alla munkar och nunnor.

    Det klart.att några av dem har brutit sina löften. Men det är fullt möjligt att avhålla sig från att utöva sin sexualitet med andra. Så om sonen inte i framtiden utövar sin sexualitet, om han skulle ha den läggnimgen, så skadar han ingen.

    Dessutom är det inte säkert att han har den läggningen.

    Egentligen är det tur att man upptäckte detta nu, så att sonen, om han skulle ha den läggningen, inte har hunnit göra något i verkliga livet!

    Man kan älska en människa men hata det personen har.gjort. Själva handlingen.

    Så stöd sonen i att söka hjälp för detta!

    Tala om att.du verkligen hatar pedofili men att du kommer att stötta honom i att hitta ett värdigt sätt att.leva utan att skada andra. 

    Förstår att du har en frultansvärd kris just nu. Lev en dag i sänder. Det blir bättre.med tiden.

    Sonen kan aldrig arbeta med barn och unga i.framtoden om han blir dömd. Det är väl det som han får bereda sig på, förutom en evemtuell rättegång. 

    Så om han inser att det är fel att inneha sådan pornografi, stötta honom till att avstå från allt sådant!
  • Anonym (m)
    Anonym (E) skrev 2025-08-23 17:34:30 följande:

    Älska honom och hjälp honom! Det är inte ditt fel och knappt hans heller, det är en sjuklig störning han behöver stöd med. Han har inte valt att ha dessa böjelser. 


    Jag hatar verkligen pedofiler men skulle absolut stödja och hjälpa min son om han hade sådana problem. 


     


    Det behöver kanske inte vara så att han har en störning. Hade han tex 100 filmer varav 2 med underåriga så lär det ju inte handla om ett betydande intresse. Åldern eller den uppfattade åldern på de på filmen spelar väl också in för om det har med störning att göra. Tända på en person som inte ser ut som ett prepubertalt barn är väl ingen störning, åtminstone inte enligt dsm, vad jag vet iallafall. 
  • Anonym (Hej)

    Man kan göra dumma saker när man är ung och dum. Det behöver inte innebära att han är pedofil på riktigt. Han är ju så ung. Nu behöver han sin familj.

  • Anonym (samma fråga)
    Anonym (Hur gammal?) skrev 2025-08-23 17:18:16 följande:

    Hur gammal är han och hur gamla är barnen? Ibland kan det bli så utan att det egentligen är så stor ålderskillnad, till exempel om han är 16 och han har tittat på 14-åringar. Eller handlar det om små barn? Tycker att det gör väldigt stor skillnad hur man ska förhålla sig till det.


    Jag tänkte fråga samma sak. Han behöver ju faktiskt inte ens vara 16, han kan vara 15 också, och "barnen" 14,5. Men i Sverige är gränsen verkligen så hård. Inte ens alla stater i USA är så hårda, även om den del är det.
  • Anonym (R)
    Anonym (Hjälp) skrev 2025-08-23 16:00:20 följande:
    Kan jag älska min son efter detta?

    Min son som är under 18 har ertappats med barnpornografi i sin mobil. Polisen har beslagtagit den och en undersökning pågår och han kommer säkert få ett straff men hemma hos oss det nu kaos och kris. 


    jag vet inte hur jag ska hantera detta, jag kan inte ta avstånd då han är minderårig. Jag gråter och känner olika saker, sorg att jag har förlorat en son. den skam, ånger, har jag gjort nått, är det mitt fel, varför har jag inte  sett några tecken. Avsky men samtidigt tycker jag synd om honom eftersom att han mår så dåligt. Jag vet inte vad som är rätt eller fel. Ska jag hjälpa honom eller ta avstånd. Vilken relation kommer vi ha? Kan jag ha en relation till han? han mår mycket dåligt just nu, detta är en hemlighet han burit  på länge och han vill inte ha det så här. Han vill ha hjälp och har självmorsstankar .Han säger att han inte kan kontrollera det  och att han tror att han har en störning. Kan han vara pedofil? Jag förstår inte vad som gått snett. Jag har varit närvarande och jag fattar ingenting just nu. Såklart ska vi söka proffs hjälp men hur ska jag agera? Jag kan inte vara nära han nu men samtidigt inser jag att han behöver stöd. Kan jag ha en relation till han i framtiden eller är det fel? Förhjänar han att vara ensam utan sin familj? Just nu vill jag inte ens fira hans födelsedag eller  julafton. Men känns även fel att jag ger hans syskon presenter men inte till han? Jag är så förvirrad just nu. han är så gullig kille annars. Hade aldrig trott detta om han. Men han säger att han mår dåligt Och att han känner sig ensam och onormal. en del av mig vill kapa kontakten när han blir 18 men den andra delen i mig älskar han och vill att det ska vara som vanligt igen. 


    *honom
  • Anonym (Hjälp)
    Anonym (Gela) skrev 2025-08-23 16:55:18 följande:

    Försök finnas där för honom. Han är så ung.Se till att snabbt själv få en samtalskontakt så att du har någon utomstående att bolla med. Förmodligen komner Socialtjänsten att höra av sig så om du vill kan du be om samtalskontakt där. Men jag tror att du behöver en psykolog, inte en socionom. Min erfarenhet sv socionomer är att det här är för komplicerat för dem. Du behövernågon som kan något pedofili och kan svara på dina frågor. 

    Att vara pedofil är inte automatiskt likvärdigt med att vara en avskyvärd människa. Många pedofiler utför inte handlingar mot barn eftersom de förstår att det är fel. OM din son är pedofil - hjälp honom att hitta styrkan att inte begå såna handlingar. 


    Hur stor åldersskillnad är det på personerna i materialet och din son? Är han ung är det kanske i princip jämnåriga det rör sig om. Att en femtonåring attraheras av en fjortonåring tex är ju inget konstigt. 


    En del utforskar den typen av material för att de själva varit utsatta. Ha ett öga öppet för det. 


    Jag vet inte ålderskillnaden . Min som är 16 och vill inte prata om det mer än att han har känt så här ett bra tag och att han blev länkad till sidor och sen kunde han inte sluta eller kontrollera det. Han har mått dpligt och inte vågat prata om det. Han har skolkat mycket och klagat på ont i magen. Och ont i huven men aldrig att jag hade anat detta, trodde det berodde på hans diagnoser. Vi kommer såklart söka hjälp. Och tack för era svar. Trodde alla skulle säga att hemska saker. förstår att jag måste vara ett stöd men det är så svårt nu när jag vet om denna sidan. Det är så vidrigt men jag vill ju se han som jag alltid gjort, som min pojke. Känns som han hans barndom  är förstörd.
  • Anonym (Mill)

    Jag funderar på om det också handlar om att han vantrivs i skolan, att han inte går dit. 

    Det ena problemet han har utesluter inte det andra. En del ungdomar med flera diagnoser upplever skolan som olidlig av olika skäl.

    Är han mobbad? Ibland sker sådant bakom ryggen på personalen, ute i korridoren och i omklädningsrum. 

    Har han svårt för störande ljud eller blir trött av mycket folk som rör sig omkring honom?

Svar på tråden Kan jag älska min son efter detta?