Anonym (Hoppfull)

Sun 2 Nov 15:07

38 svar

Kan hoppet komma tillbaka?

Hej,

Jag och min flickvän har varit tillsammans i 10 år. För ca en månad sedan berättade hon för mig att hon började tappa hoppet om vår relation. Detta beror bl.a. på att hon känt stora krav på sig att prestera för att inte förlora mig. Hon har beskrivit det som att hon känt både kärlek och trygghet samtidigt som en otrygghet att jag ska lämna om hon inte presterar enligt de förväntningar hon upplever att jag har haft.
Hon har under lång tid påpekat att vi borde gå i parterapi för att arbeta med vår kommunikation, men jag har inte hörsammat det eftersom det ofta kommit mitt i tjafs, och då har det känts lite som en pik. Jag har heller inte förstått att vår relation någonsin skulle kunna gå sönder, eftersom den alltid känts så självklar.

De senaste veckorna har vi diskuterat detta, och jag förstår nu, sent omsider, att vår relation skulle behöva parterapi. Det har känts som att hennes hopp har stigit, men sen sjunkit och nu har vi gjort slut på riktigt. Hon känner att hon inte orkar satsa på vår relation och att hoppet är borta. Hela förfarandet har dock varit väldigt respektfullt och vi har lärt oss mer om varandra den senaste månaden än vad vi gjort de senaste 5 åren. Vi har kommit nära på ett nytt sätt, men hennes hopp och ork är borta.

Vi beslutade även att ha kvar varandra i varandras liv, eftersom vi älskar varandra mest i hela världen och är varandras bästa vänner. Vi upplever båda att det är helt otänkbart att inte ha varandra i varandras liv.
Både hon och jag upplever varandra som själsfränder, även om ingen av oss nödvändigtvis tror på det. Vi har massor av saker gemensamt, vi är fortfarande sexuellt attraherade av varandra, och på pappret borde dessa omständigheter innebära en lycklig relation.

När allt blev definitivt diskuterade vi, pga av dessa ovanstående omständigheter möjligheten kring att ha en vänskap, men vi diskuterade även en annan typ av mittemellan relation, mer kravlös än en konventionell, och jag kände då att det kanske även eg är vad jag själv har sökt.

Innan vi officiellt blev tillsammans så var vi i en relationsliknande fas i ett par år, där det kändes otroligt bra och kärleksfullt. Vår relation var eg som bäst innan det kom massa relationsbaserade krav in i bilden. Jag hade ångest över att göra det officiellt, även om jag visste att jag ville ha henne i mitt liv för alltid, och konventionella relationer har nog aldrig riktigt varit min grej, och - som det verkar - kanske inte heller hennes.

Jag undrar nu, finns det någon som har erfarenhet av något liknande, och om hoppet kan komma tillbaka, eller om det kan finnas hopp i en mer kravlös okonventionell kärleksrelation?

Fjäril kär

Tue 4 Nov 10:24

#21

Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-04 08:55:21 följande:

Detta missar helt min poäng.
Min poäng är att en konventionell relation ställer vissa strukturella krav som kan vara svåra för alla att leva upp till, vilket kan skapa ångest och hämma självutveckling. Detta medför tex i vår relation att hon känt krav på sig att vara på ett visst sätt för att vara en perfekt flickvän, för att jag inte ska lämna henne. Vi har pratat om detta och det är mycket de strukturella kraven från relationens format som fått henne att känna så. För i en konventionell relation funkar allt, eller så accepterar man saker som irriterar en, eller så lämnar man. Det finns lixom inget utrymme att bevara bara de bra delarna, även om man investerat flera år av sitt liv i en relation, man lämnar allt, även det som var bra. Jag kan uppleva att det finns ett systemfel i en relationskonstruktion som kräver en sån enorm investering, som samtidigt är så ofantligt skör. I vårt fall älskar vi varandra, vi har en djup kommunikation som är unik för mig, och vi har ett enastående sexliv, även efter 10 år, för vi är fortfarande attraherade av varandra. Nu lämnar hon relationen och vi ska båda komma över den, för att hon har känt en så stark press att prestera och vara den perfekta flickvännen - för att hon ska slippa bli lämnad. Hon är nu helt utmattad och känner att hon tappat hoppet om att relationen ska fungera. Min fråga är därför om hoppet kan återvända, om någon har erfarenhet av det, eller om någon har erfarenhet av en relationship som innebär att den strukturella tyngden och ångesten som en konventionell relation kan medföra inte behöver finnas.
Jag vill inte ha henne som kk, jag vill hitta ett sätt att ha en relation med henne där vi kan bevara ALLT som var bra, samtidigt som vi tar bort ALLT som varit dåligt.

Oj vilket svammel...

Nej men alltså.. såhär.. om hon känt en press på att vara en perfekt flickvän handlar det om att DU/NI skapat en sådan dynamik i er relation så den pressen uppstått av olika krav och då skapat en osund relation som kanske med tiden blivit dysfunktionellt.

Här har ni båda ett ansvar för hur det har blivit. Här behöver ni backa och skaffa självinsikt i att saker gått fel pga felaktiga förväntningar, felaktiga krav och förmodligen nån form av felaktig och osund syn på hur ett förhållande ska vara.

Du skriver att ni är bra på att kommunicera och att ni älskar varandra men samtidigt beskriver du problem som definitivt påkar på att ni INTE kommunicerat tydligt och framförallt har ni glömt bort kärleken i allt fyrkantigt kring er relation.

Hennes reaktion på att hon inte längre orkar tyder på att er relation inte varit så bra som du trodde och nånstans så verkar du ro att "det" som gjort er relation dålig enkelt kan lyftas ut bara ni döper om er relation till något annat namn. Men det funkar ju inte så. Ni är fortfarande samma människor i samma relation med samma egenskaper och samma negativa sidor oavsett vad ni kallar er relation. Det kommer inte ändras.

Vill ni hitta nya vägar och jobba bort en dysfunktionell relation så måste ni båda två var för sig gång terapi, hitta dom inte allt för trevligs bitarna i er själva och jobba på dom. Det är något som tar lång tid och ni bör INTE ha en relation samtidigt.

Så vad ni bör göra är att ta en lång paus från varandra både vad avser relationen ssmt också att inte ha kontskt och jobba på varsitt håll och sen nånstans framåt i tiden se om ni ksn träffas på nytt och om det känns bra med en relation se vad som händer.

Anonym (Hoppfull) Trådstartaren

Wed 5 Nov 08:36

#22

Fiona M skrev 2025-11-03 15:06:53 följande:

Vilka kravr det du haft på henne och vad har hon förväntats prestera?

De krav jag ställt är framförallt kopplat till hennes mående. Att hon behöver söka stöd osv om vi ska kunna ha en relation. Men jag tror problemet har varit att det för henne har känts som att det står mellan liv och död, eftersom hon upplevt att relationen varit i fara om hon inte presterat på ett visst sätt, även om jag aldrig ställt några direkt orimliga krav, eller försökt pressa henne till att vara något hon inte är.

EpicF

Wed 5 Nov 08:39

#23

Utifrån det du skriver finns inget hopp om att ni ska hitta tillbaka till varandra och ha en kärleksrelation. Tveksamt om ni ens ska vara vänner och ha er i varandras liv.

Du skriver att ni har en kommunikation som är unik, men samtidigt så är det tydligt att ni inte kan kommunicera och att hon förmodligen har försökt förmedla detta till dig i flera år bla genom att ta upp att ni borde gå i parterapi.

Du verkar inte vara beredd att satsa eller gå i parterapi. Så nej, gör slut på riktigt. Respektera det. Flytta isär fortast möjligt (om ni bor ihop). Bryt kontakten. Du borde också gå i egen terapi, kanske även hon.

EpicF

Wed 5 Nov 08:41

#24

Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-05 08:36:23 följande:

De krav jag ställt är framförallt kopplat till hennes mående. Att hon behöver söka stöd osv om vi ska kunna ha en relation. Men jag tror problemet har varit att det för henne har känts som att det står mellan liv och död, eftersom hon upplevt att relationen varit i fara om hon inte presterat på ett visst sätt, även om jag aldrig ställt några direkt orimliga krav, eller försökt pressa henne till att vara något hon inte är.

Vilket är vad hon dock verkar ha upplevt.

Du har inte ens hörsammat hennes önskan om parterapi, vilket då kan upplevas som att du inte är beredd att egentligen satsa fullt ut på eran relation.

Anonym (Hoppfull) Trådstartaren

Wed 5 Nov 08:59

#25

EpicF skrev 2025-11-05 08:41:50 följande:

Vilket är vad hon dock verkar ha upplevt.

Du har inte ens hörsammat hennes önskan om parterapi, vilket då kan upplevas som att du inte är beredd att egentligen satsa fullt ut på eran relation.

Tack för ditt svar. Ja, din bedömning är helt korrekt. Det är dock inte vad huvudfrågan gäller. Det är undrar är om hoppet kan återvända, eller om någon har erfarenhet av en relation där det inte finns någon risk den här typen av känslor, dvs att känslan av krav är större än de faktiska kraven i verkligheten.

Anonym (Hoppfull) Trådstartaren

Wed 5 Nov 09:06

#26

Agda90 skrev 2025-11-04 09:22:23 följande:

Det hade varit bra om du kunde förtydliga vad det är för "strukturella krav" som är så svåra och vad du menar med "konventionell relation" samt vad du menar med "systemfel i relationskonstruktion".

Jag har levt med min man i 25 år och jag känner inte att jag har behövt lämna något, ge upp något. Visst har vi haft våra problem genom åren för ingen är perfekt men då har vi BÅDA valt att anstränga oss för att bygga upp det som har felat. Vår relation har aldrig varit skör, jag har aldrig varit skör eller min man. En relation är vad man gör den till.
Om en ena parten känner en sån enorm press på sig så är något allvarligt fel men det är ju vad DU eller NI har skapat, det är inget du kan lägga på hur en "konventionell relation" är.

En relation kräver arbete! Den kommer ALDRIG att överleva på att hoppet finns eller kommer tillbaka.

Hej Agda. Tack för ditt svar och för att du tar dig tid att försöka förstå.
De strukturella kraven jag pratar om handlar om att en konventionell relation kan medföra en känsla av krav, för att om man gör fel så riskerar man att förlora den. Men det jag pratar om här är då mer trycket av själva formen snarare än faktiska krav från partnern. Även om det kan upplevas av den andre som att kraven kommer från partnern. Dvs ?om jag inte är på ett visst sätt - helt perfekt - så kommer jag att bli lämnad?.

Anonym (Granbarr)

Wed 5 Nov 09:13

#27

Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-05 08:59:45 följande:

Tack för ditt svar. Ja, din bedömning är helt korrekt. Det är dock inte vad huvudfrågan gäller. Det är undrar är om hoppet kan återvända, eller om någon har erfarenhet av en relation där det inte finns någon risk den här typen av känslor, dvs att känslan av krav är större än de faktiska kraven i verkligheten.

Fast för HENNE var det uppenbart verkliga krav och ett reellt problem som existerar. Det är hennes fakta utifrån henns egna upplevelser.

Att du inte förstår det visar ju tydligt på att ni har större problem än du vill ta till dig. Och att ni misslyckats helt med att kommunicera och framförallt LYSSNA .

Anonym (Granbarr)

Wed 5 Nov 09:19

#28

Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-05 09:06:36 följande:

Hej Agda. Tack för ditt svar och för att du tar dig tid att försöka förstå.
De strukturella kraven jag pratar om handlar om att en konventionell relation kan medföra en känsla av krav, för att om man gör fel så riskerar man att förlora den. Men det jag pratar om här är då mer trycket av själva formen snarare än faktiska krav från partnern. Även om det kan upplevas av den andre som att kraven kommer från partnern. Dvs ?om jag inte är på ett visst sätt - helt perfekt - så kommer jag att bli lämnad?.

Det där är inget annat än beskrivning av en människa som mår uppenbart dåligt av olika skäl. Om din partner har psykisk ohälsa är det ju DET som är problemet och då kan till och med en önskan om att bädda sängen kännas som en fråga om luv och död och orimligt krav.

Psykisk ohälsa går inte över med att byta namn på relationen. Sängen måste fortfarande bäddas och vardagens krav kvarstår . Hon måste fortfarande göra sin del av relationen och ta sitt ansvar oavsett vad ni kallar er relation.

Agda90

Wed 5 Nov 09:20

#29

Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-05 08:59:45 följande:

Tack för ditt svar. Ja, din bedömning är helt korrekt. Det är dock inte vad huvudfrågan gäller. Det är undrar är om hoppet kan återvända, eller om någon har erfarenhet av en relation där det inte finns någon risk den här typen av känslor, dvs att känslan av krav är större än de faktiska kraven i verkligheten.

Men vad är det du inte förstår??? Inget jäkla hopp kommer att dyka upp magiskt ur det blå. Ska man ha en relation får man ARBETA på den och VÅRDA den. Något som du/ni inte har gjort eller inte har gjort på rätt sätt.
Men du skriver en massa svammel om krav som hon känt men som du inte ställt men ändå har du ju ställt krav kring hennes mående. Att ställa krav på en partners mående är at ha ihjälp en relation. Mår en partner inte bra så är man lyhörd och stöttande. Du har ställt krav! Vad är det för krav du har ställt där?

Agda90

Wed 5 Nov 09:24

#30

Förlåt men du svamlar väldigt mycket utan att ge riktigt konkreta svar. Iofs så var detta med att man kan bli lämnade om man inte är på ett visst sätt det mest konkreta du har gett så saknar jag ändå tydlighet.

Om man känner att man inte kan vara sig själv i en relation då har man rejäla problem. Om din partner känner att hon måste bete sig på ett visst sätt då har du ställt orimliga krav. Vad är de kraven?

Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-05 09:06:36 följande:

Hej Agda. Tack för ditt svar och för att du tar dig tid att försöka förstå.
De strukturella kraven jag pratar om handlar om att en konventionell relation kan medföra en känsla av krav, för att om man gör fel så riskerar man att förlora den. Men det jag pratar om här är då mer trycket av själva formen snarare än faktiska krav från partnern. Även om det kan upplevas av den andre som att kraven kommer från partnern. Dvs ?om jag inte är på ett visst sätt - helt perfekt - så kommer jag att bli lämnad?.

Anonym (Hoppfull) Trådstartaren

Wed 5 Nov 12:51

#31

Agda90 skrev 2025-11-05 09:24:38 följande:

Förlåt men du svamlar väldigt mycket utan att ge riktigt konkreta svar. Iofs så var detta med att man kan bli lämnade om man inte är på ett visst sätt det mest konkreta du har gett så saknar jag ändå tydlighet.

Om man känner att man inte kan vara sig själv i en relation då har man rejäla problem. Om din partner känner att hon måste bete sig på ett visst sätt då har du ställt orimliga krav. Vad är de kraven?

Hej Agda. Jag vågar nästan inte svara för det känns som jag blir fullständigt attackerad av alla. Folk här verkar tro att jag inte vill jobba på relationen, att jag inte är beredd att gå i parterapi, att jag vill ligga runt, att jag varit ett svin i relationen och att jag inte ser min egen del i detta. Inget kunde vara mer osant.
Min tidigare partner har varit emotionellt skör, och de kraven jag har ställt har tex varit att hon behöver söka hjälp för det, annars kommer vi inte kunna ha en relation. De kraven hon har känt då är att hon behöver vara perfekt för att inte bli lämnad, att hon inte får må dåligt, för då riskerar hon att bli lämnad, även om det aldrig har varit fallet.
Jag vet inte hur jag ska kunna förklara detta på ett bättre sätt, vilket säkert beror på att jag mår fruktansvärt dåligt i nuläget, och att tankarna skenar?

Anonym (Om)

Wed 5 Nov 12:55

#32

Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-05 12:51:09 följande:

Hej Agda. Jag vågar nästan inte svara för det känns som jag blir fullständigt attackerad av alla. Folk här verkar tro att jag inte vill jobba på relationen, att jag inte är beredd att gå i parterapi, att jag vill ligga runt, att jag varit ett svin i relationen och att jag inte ser min egen del i detta. Inget kunde vara mer osant.
Min tidigare partner har varit emotionellt skör, och de kraven jag har ställt har tex varit att hon behöver söka hjälp för det, annars kommer vi inte kunna ha en relation. De kraven hon har känt då är att hon behöver vara perfekt för att inte bli lämnad, att hon inte får må dåligt, för då riskerar hon att bli lämnad, även om det aldrig har varit fallet.
Jag vet inte hur jag ska kunna förklara detta på ett bättre sätt, vilket säkert beror på att jag mår fruktansvärt dåligt i nuläget, och att tankarna skenar?

Tja, när du skriver så här så får man intet känslan av att du velat jobba på er relation: Att du vill det nu, när hon gjort slut, det betyder inte så mycket.

Hon har under lång tid påpekat att vi borde gå i parterapi för att arbeta med vår kommunikation, men jag har inte hörsammat det eftersom det ofta kommit mitt i tjafs, och då har det känts lite som en pik. Jag har heller inte förstått att vår relation någonsin skulle kunna gå sönder, eftersom den alltid känts så självklar.

Att du vill det nu, när hon gjort slut, det betyder inte så mycket.

Anonym (Om)

Wed 5 Nov 12:58

#33

Min poäng är att en konventionell relation ställer vissa strukturella krav som kan vara svåra för alla att leva upp till, vilket kan skapa ångest och hämma självutveckling

TS, vad är en konventionell relation och vilka är de strukturella krav som ställs?

Anonym (Granbarr)

Wed 5 Nov 13:36

#34

Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-05 12:51:09 följande:

Hej Agda. Jag vågar nästan inte svara för det känns som jag blir fullständigt attackerad av alla. Folk här verkar tro att jag inte vill jobba på relationen, att jag inte är beredd att gå i parterapi, att jag vill ligga runt, att jag varit ett svin i relationen och att jag inte ser min egen del i detta. Inget kunde vara mer osant.
Min tidigare partner har varit emotionellt skör, och de kraven jag har ställt har tex varit att hon behöver söka hjälp för det, annars kommer vi inte kunna ha en relation. De kraven hon har känt då är att hon behöver vara perfekt för att inte bli lämnad, att hon inte får må dåligt, för då riskerar hon att bli lämnad, även om det aldrig har varit fallet.
Jag vet inte hur jag ska kunna förklara detta på ett bättre sätt, vilket säkert beror på att jag mår fruktansvärt dåligt i nuläget, och att tankarna skenar?

Och ändå förstår du inte att ni har dessa problem för att ni så kapitalt misslyckats med att kommunicera ?

Vad du tycker och tänker nu betyder ju inte för henne ett dugg eftersom du inte lyssnat på henne tidigare. Så varför ska hon lita på dig nu? Det är ju därför hon tröttnat.
Så vad är det för hopp du pratar om?

EpicF

Wed 5 Nov 15:09

#35

Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-05 08:59:45 följande:

Tack för ditt svar. Ja, din bedömning är helt korrekt. Det är dock inte vad huvudfrågan gäller. Det är undrar är om hoppet kan återvända, eller om någon har erfarenhet av en relation där det inte finns någon risk den här typen av känslor, dvs att känslan av krav är större än de faktiska kraven i verkligheten.

Tror inte det finns någon relation där det inte finns en risk för att kraven känns större än de är, oavsett vad för relation.

EpicF

Wed 5 Nov 15:14

#36

Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-05 09:06:36 följande:

Hej Agda. Tack för ditt svar och för att du tar dig tid att försöka förstå.
De strukturella kraven jag pratar om handlar om att en konventionell relation kan medföra en känsla av krav, för att om man gör fel så riskerar man att förlora den. Men det jag pratar om här är då mer trycket av själva formen snarare än faktiska krav från partnern. Även om det kan upplevas av den andre som att kraven kommer från partnern. Dvs ?om jag inte är på ett visst sätt - helt perfekt - så kommer jag att bli lämnad?.

Är du ute efter en kärleksrelation eller en politisk relation?

Läser du ens vad du skriver? I en kärleksrelation ska det inte finns några krav på olika saker för att ens parnter inte ska lämna.

Men ja, risken för att de ska kännas så kan almtid finnas men då får man göra något åt det. Ex parterapi. Inte bara stoppa huvudet i sanden och låtsas som ingenting, vilket du verkar ha gjort.

Det finns inga perfekta relationer. Alla relationer har problem någon gång under relation, men man kommunicerar om det, kanske går i parterapi eller egenterapi för att reda ut problemen som kan finnas.

EpicF

Wed 5 Nov 15:19

#37

Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-05 12:51:09 följande:

Hej Agda. Jag vågar nästan inte svara för det känns som jag blir fullständigt attackerad av alla. Folk här verkar tro att jag inte vill jobba på relationen, att jag inte är beredd att gå i parterapi, att jag vill ligga runt, att jag varit ett svin i relationen och att jag inte ser min egen del i detta. Inget kunde vara mer osant.
Min tidigare partner har varit emotionellt skör, och de kraven jag har ställt har tex varit att hon behöver söka hjälp för det, annars kommer vi inte kunna ha en relation. De kraven hon har känt då är att hon behöver vara perfekt för att inte bli lämnad, att hon inte får må dåligt, för då riskerar hon att bli lämnad, även om det aldrig har varit fallet.
Jag vet inte hur jag ska kunna förklara detta på ett bättre sätt, vilket säkert beror på att jag mår fruktansvärt dåligt i nuläget, och att tankarna skenar?

Vad har DU gjort för att stötta henne i hennes mående?

Att ställa krav på att HON ska söka hjälp för sitt mående är inte stöttande och det är heller inte att jobba för sin relation. Det snarare tvärt om.

För henne verkar det ha upplevas som "söka hjälp eller så lämnar jag dig". Det är ingen relation man vill eller ens ska stanna i.

Du har inte velat gå i parterapi, vilket är att inte stötta.

Fjäril kär

Wed 5 Nov 15:24

#38

Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-05 12:51:09 följande:

Hej Agda. Jag vågar nästan inte svara för det känns som jag blir fullständigt attackerad av alla. Folk här verkar tro att jag inte vill jobba på relationen, att jag inte är beredd att gå i parterapi, att jag vill ligga runt, att jag varit ett svin i relationen och att jag inte ser min egen del i detta. Inget kunde vara mer osant.
Min tidigare partner har varit emotionellt skör, och de kraven jag har ställt har tex varit att hon behöver söka hjälp för det, annars kommer vi inte kunna ha en relation. De kraven hon har känt då är att hon behöver vara perfekt för att inte bli lämnad, att hon inte får må dåligt, för då riskerar hon att bli lämnad, även om det aldrig har varit fallet.
Jag vet inte hur jag ska kunna förklara detta på ett bättre sätt, vilket säkert beror på att jag mår fruktansvärt dåligt i nuläget, och att tankarna skenar?

Ts... ❤️❤️
Jag förstår ts att du har det tufft, det fattar vi alla och jag förstår att du griper halmstrån.

Men vet du.. man kan älska varandra så djupt och innerligt utan att det behöver vara något bra. Man kan älska varandra till döds men ändå inte få det att fungera.
Helt enkelt för att man har olika förutsättningar och utgångspunkter och är olika som personer att saker i verkligheten faktiskt krockar och blir osunt.

Ni har ändå på olika sätt försökt lösa situationen och det slutar ändå med att ni kraschat i diket och hon inte orkar mer. .

Hon kanske helt enkelt inte förmår mer än så här. Du skriver att hon är skör men vad betyder det i praktiken? Finsn det diagnoser o problematik i botten? Då måste ni ju räkna in det i saker som försvårar. Och den problematiken försvinner ju inte även om ni kallar er relation för "lättsam" ..."kravlös" eller vad det nu är . Hennes skörhet upphör inte automatiskt.

Den hon är kommer hon fortfarande att vara oavsett vad ni kallar ert förhållande.

Så även om ni älskar varandra kanske ni inte är bra för varandra och faktiskt kanske måste inse att det inte går längre.

Kan hoppet komma tillbaka?

INNEHÅLL