• Anonym (Mia)

    Otrohet

    Jag är älskarinna. Till sommaren 3år. Han har lovat aty lämna lääääänge. Vi lever som att vi hade ett förhållande. Träffas och pratar varje dag. Så många gånger jag försökt avsluta. Så många terapeuter jag gått till. ett Inte kaos Han mår dåligt men han klarar inte ahh skilja sig. Jag vet att vi är svin. Jag vet att den det är synd om är hans fru och inte oss. Jag vet allt det och är inte oberörd inför det. Jag vet att jag borde slita plåstret och avsluta det vi har och gå igenom det känslomässiga kaos/ångest som ett avslut innebär. Men jag kan inte. Hur ska jag kunna?

  • Svar på tråden Otrohet
  • Anonym (Kalkylator)

    Det första du måste förstå är att så länge du ställer upp med sex så behöver han inte lämna. Det är du som möjliggör att han stannar kvar.

    Om du stänger kranen däremot och han inte får nåt hemma heller, det är först då en man ser behovet att lämna.

  • Anonym (.m.)
    Anonym (Kalkylator) skrev 2026-03-12 20:04:19 följande:

    Det första du måste förstå är att så länge du ställer upp med sex så behöver han inte lämna. Det är du som möjliggör att han stannar kvar.

    Om du stänger kranen däremot och han inte får nåt hemma heller, det är först då en man ser behovet att lämna.


    Verkar meningslöst, man vill väl att personen ska välja en för att han vill och för att han bryr sig om en, och inte för han är "tvingad" för att kranen är stängd?
  • Anonym (.m.)

    Han bryr sig inte om dig så mycket, TS, jag skulle avsluta av den anledningen. Helt meningslöst.

    Avsluta och köp dig något fint som tröst, eller kanske en resa att distrahera dig med. Skaffa dig ett bra liv utan honom och glöm skitstöveln.

  • Anonym (Olivia)
    Anonym (Kalkylator) skrev 2026-03-12 20:04:19 följande:

    Det första du måste förstå är att så länge du ställer upp med sex så behöver han inte lämna. Det är du som möjliggör att han stannar kvar.

    Om du stänger kranen däremot och han inte får nåt hemma heller, det är först då en man ser behovet att lämna.


    Inget säger ju att han inte får nåt hemma. 
  • Anonym (Mia)

    Tack alla ni som svarat. Jag har bestämt datum så många gånger och satt ultimatum. Vi blir osams. Han menar på att han är påväg. Att han är gift på papper men inte mer. Men jag vill ha mer än det här. Jag vill somna tillsammans. Inte leva dolt. Vi är båda förbi skaffa barn och hans barn är vuxna och mina på god väg. Jag tycker han borde låta mig gå men försöker jag avsluta blir han arg på mig (upplever jag) och då är jag där och försöker lappa och laga. Det är som ett gift. Har försökt dejta. Han blev rasande när han fick reda på det. Han har gått till kuratorn på vårdcentralen för att få hjälp med sig själv och hans issues som gör att han inte lämnar men känns inte som det hjälper. Han har en tid nästa vecka. Just nu pratar vi inte om det jobbiga alls för han pallar inte och det är så inte jag. 

  • Anonym (B)

    Been there , done that. Har du känslor så avsluta. Jag var så JÄVLA dum och naiv, skyller på min förhållandevis unga ålder och personliga mognad. 

    Dock var det inte att jag avslöjade oss, och hade nog aldrig någonsin berättat för hans fru, om det inte stod mellan att mitt rykte skulle bli helt söndrat medan hans skulle förbli bra. Det var en annan som avslöjade oss, och för en stund visste hans fru inte mer än att jag var inblandad , men inte att han var det. Men då jag bor på liten ort så visste jag att saker skulle spridas om mig(det gjordes klart för mig där och då), och ville inte det skulle drabba en annan helt oskyldig som råkade heta samma sak som honom.. så kände jag mig tvungen. Han gjorde också det klart för mig att jag skulle stå ensam i smutsen, oavsett vad jag gjorde och det fixade jag inte. Dock borde jag avslutat oavsett då jag började få känslor. 

    Men det jag ville komma fram till. En affär kan man ha om det är på samma premisser. Är det inte det, så avslutar man. Hade han tyckt att det bästa i hans situation hade varit att vara med dig hade han avslutat det redan. Om du inte står ut med tanken att det här kanske är det enda som ni kan vara någonsin, eller att du ska vänta på utflugna barn så avsluta. Livet är way too short att leva så. 

    Utöver den shitstorm man kan få utstå för att man var älskarinnan ( du kommer alltid vara den värre parten även om det inte är rättvist) så är det ett lidande att ha känslor för någon man inte kan vara med. Det är bäst avsluta. 

    Om man bortser från det moraliska i att gå bakom ryggen på någon annan eller bidra till det, så kräver en otrohetsaffär att 
    1. Båda är överens om vad det är man kommer ha mellan varandra - bara sex och njutning
    2. Hög personlig mognad där man kan väga in riskerna med det man gör, och förstå konsekvenserna om man blir upptäckt
    3. Att man avslutar så fort den ena får känslor /behov gentemot den andra som inte kan besvaras

    Hade jag gjort om det idag hade jag avslutat så fort en tanke/önskan om "mer" kom. Bättre för alla. Vissa otrohetsaffärer behöver inte drabba de som inte är med, så länge ingen vet. Hans brud hade nog helst velat leva med tanken om att han var världens bästa man då han var duktig på att dölja sina spår, medan jag inte var det. 

    Nu slutade det för mig med ett söndrat rykte och ett krossat hjärta. Vilket kanske var det man förtjänade. Men rädda dig, medan du kan! 

  • Anonym (G)
    Anonym (M.) skrev 2026-03-12 07:48:11 följande:

    Det ska oerhört mycket till om en gift man med barn ska lämna sin familj. De brukar nästan aldrig göra det, det blir älskarinnan de lämnar om de måste välja. Så du måste veta först om du kan leva utan honom, innan du ställer ett ultimatum och tvingar honom att välja. 

    Annars brukar tiden lösa många problem, det kan ju bli så att DU tröttnar på hans velande också, och blir den som gör slut. Det vore ju det bästa. Att förstöra en familj är ingen merit här i livet - om du nu skulle tillhöra den lilla procenten som lyckas med det. 


    Det är han som förstör sin familj. Faktiskt. Det är han som har lovat trohet.

    Och det händer att folk skiljer sig. Även om det vanligen blir älskarinnan som blir lämnad.
  • Anonym (M.)
    Anonym (G) skrev 2026-03-12 21:27:22 följande:
    Det är han som förstör sin familj. Faktiskt. Det är han som har lovat trohet.

    Och det händer att folk skiljer sig. Även om det vanligen blir älskarinnan som blir lämnad.
    Det där kan man ju diskutera hur länge som helst. Vi vet ju inte heller hur dom träffades eller vem av dem som tog det första initiativet. Eller om TS visste att mannen var gift när hon blev kär i honom. Eller om mannen är en i raden, eller om han är TS' första och enda och stora kärlek. Det finns många parametrar att ta hänsyn till, innan man mäter upp skulden i andelar till maken respektive älskarinnan. 

    Dock brukar den allmänna uppfattningen i sådana här fall vara, att älskarinnan är en "homewrecker". Och det är ingen komplimang.
  • Anonym (G)
    Anonym (M.) skrev 2026-03-12 21:43:29 följande:
    Det där kan man ju diskutera hur länge som helst. Vi vet ju inte heller hur dom träffades eller vem av dem som tog det första initiativet. Eller om TS visste att mannen var gift när hon blev kär i honom. Eller om mannen är en i raden, eller om han är TS' första och enda och stora kärlek. Det finns många parametrar att ta hänsyn till, innan man mäter upp skulden i andelar till maken respektive älskarinnan. 

    Dock brukar den allmänna uppfattningen i sådana här fall vara, att älskarinnan är en "homewrecker". Och det är ingen komplimang.
    I dina kretsar kanske. 

    Du vill gärna svärta ner kvinnan märker jag. Men i ett äktenskap eller ett samboskap finns det bara två personer och de har båda ansvar för sitt äktenskap/förhållande. Och de är bara de två som kan bryta lojaliteten och troheten. 

    Sedan tycker inte jag att man ska springa efter gifta män eller kvinnor. Men människor kan bli förälskade t.ex.  Men det där är en annan fråga, som inte har med trohet att göra.
  • Anonym (M.)
    Anonym (G) skrev 2026-03-12 22:00:55 följande:
    Sedan tycker inte jag att man ska springa efter gifta män eller kvinnor. Men människor kan bli förälskade t.ex.  Men det där är en annan fråga, som inte har med trohet att göra.
    Det har det väl? När man är förälskad i någon VILL man ligga med vederbörande. Även om man är gift eller han är gift eller båda är gifta. Man VILL det (men lyckas kanske låta bli). Hur eller hur så är detta något helt annat, än när gifta människor MEDVETET söker sexualpartners på Body Contact t.ex.. Det är ju fullkomligt botten. 
  • Anonym (Yepp)

    Ok, killar - som jag- styrs mest av sin lille kompis men vi  inbillar oss mer sällan en rosa dröm av att han ska lämna henne för mig ... på gott eller ont. 
    Min kvinna hade tydligen någon innan mig som hon trodde var "the one" men .... visade sig vara gift och lämnade inte sin kvinna - bara knulla alltså. Så - varför ska jag som seriös lita på henne?
    Går hon dit hon vill eller vill hon verkligen satsa? 
    Låter lite blåögd kan jag tycka - och det är inte så lockande.

  • Anonym ("Knolla momma")
    Anonym (M.) skrev 2026-03-12 22:37:36 följande:
    Det har det väl? När man är förälskad i någon VILL man ligga med vederbörande. Även om man är gift eller han är gift eller båda är gifta. Man VILL det (men lyckas kanske låta bli). Hur eller hur så är detta något helt annat, än när gifta människor MEDVETET söker sexualpartners på Body Contact t.ex.. Det är ju fullkomligt botten. 
    Ja, då man vill knolla.
  • Anonym (Olivia)
    Anonym (Mia) skrev 2026-03-12 20:57:12 följande:

    Tack alla ni som svarat. Jag har bestämt datum så många gånger och satt ultimatum. Vi blir osams. Han menar på att han är påväg. Att han är gift på papper men inte mer. Men jag vill ha mer än det här. Jag vill somna tillsammans. Inte leva dolt. Vi är båda förbi skaffa barn och hans barn är vuxna och mina på god väg. Jag tycker han borde låta mig gå men försöker jag avsluta blir han arg på mig (upplever jag) och då är jag där och försöker lappa och laga. Det är som ett gift. Har försökt dejta. Han blev rasande när han fick reda på det. Han har gått till kuratorn på vårdcentralen för att få hjälp med sig själv och hans issues som gör att han inte lämnar men känns inte som det hjälper. Han har en tid nästa vecka. Just nu pratar vi inte om det jobbiga alls för han pallar inte och det är så inte jag. 


    Om du läser igenom det du har skrivit där ser du kanske att det "förhållande" du har med den gifta mannen är långt ifrån hälsosamt. Han blir arg om du vill lämna? Han blir rasande när du, som är singel, går på dejter? Hur skulle ens ert förhållande vara om det blir ni på riktigt? Vill du inte ha mer, utan sånt drama och bagage?

    Om jag var du skulle jag på riktigt blocka och strypa kontakten helt. Och JA, jag förstår att det kommer bli jobbigt för dig, just eftersom du har känslor för honom, men det kommer bli lättare. Så snart kontakten sinat och du får en paus från honom får du ju mer andrum att fokusera på dig själv och vad du vill ha i en relation. Är det svårt att avsluta kan det ju vara enda vägen. Börja prioritera dig själv.
  • Anonym (Yepp)

    För typ  50 år sedan hade jag en tjej som sa till mig - Ok. tjejer är nog rätt dumma, faktiskt...
    Tänk efter före....

  • Anonym (Separerad)
    Anonym (M.) skrev 2026-03-12 21:43:29 följande:
    Det där kan man ju diskutera hur länge som helst. Vi vet ju inte heller hur dom träffades eller vem av dem som tog det första initiativet. Eller om TS visste att mannen var gift när hon blev kär i honom. Eller om mannen är en i raden, eller om han är TS' första och enda och stora kärlek. Det finns många parametrar att ta hänsyn till, innan man mäter upp skulden i andelar till maken respektive älskarinnan. 

    Dock brukar den allmänna uppfattningen i sådana här fall vara, att älskarinnan är en "homewrecker". Och det är ingen komplimang.
    Nej, det finns inget att diskutera oavsett om hon haft flera upptagna män innan eller inte. Ingen har stått med pistol och hotat mannen till att ta sig en älskarinna. Det är ett eget val han har gjort.

    Enda gången det finns "olika parametrar att ta hänsyn till" är om den otrogne väljer att vara det med en vän eller släkting till sin partner. Och då är parametern "dra åt helvete båda två". I alla övriga fall är det den som är otrogen som är en "homewrecker". 
  • Anonym (Släpp)

    Varit där du är. Var så övertygad om att det var mannen i mitt liv. Nu 5 år efter, med en ny man som verkligen är en lojal och bra person(vad jag i alla fall vet) är jag så glad att det inte blev den otrogna mannen. Jag hade ju aldrig kunnat lita på honom. Jag har sett hur han bedragit och lyckats gå bakom ryggen under flera år. Det tyder på både svaghet och dåliga värderingar.
    Jag var själv upptagen när vi träffades men lämnade min relation inom en vecka. Det är det som gör skillnaden tror jag, på någon man faktiskt kan ha en framtid med om man träffas som upptagna och på om man inte kan det. 


    Men jag vet också hur tufft det är. Flera år tog det för mig att komma över. Så många kvällar jag satt ensam och bara grät. Sen kom en som valde mig från dag ett. 

  • KimLinnefeldt

    Ryck plåstret. Sätt ett bäst-före-datum, ställ ultimatum. "Flytta ut eller bli dumpad."

    Han har två kvinnor. Hans fru har en halv man. Du har en halv man.

Svar på tråden Otrohet