Otrohet

Det finns det väl? På min pappas jobb fanns det en kvinna som hette Margit. Hon var snygg och charmig och utåtriktad, och visste precis hur hon skulle manipulera människor (jag träffade henne en gång som barn på min pappas 50-årsdag när han hade bjudit alla på kontoret, och hon visste även precis hur hon skulle prata med ett barn för att man skulle tycka om henne).

Denna Margit förstörde ett stort antal äktenskap på arbetsplatsen, hon verkade se det som en sport att förföra de gifta männen, och min mamma var alltid orolig för att hon skulle försöka med min pappa också - och att han inte skulle stå emot. Ingen vet om hon gjorde det... Men till och med på ålderdomen, när min pappa länge sedan var död, så pratade min mamma med fasa och avsky om denna Margit...

Detta är något helt annat än om man råkar bli kär i en gift man, kanske utan att ens veta att han är gift. Eller om han aldrig pratar om frun, så att det är lätt att glömma att hon finns, eller om han till och med säger att det är dåligt och att han bara avvaktar tills barnen blir stora nog att klara en skilsmässa. 

Och vem tvingade dessa män att ha sex med Margit? Blev de tvingade eller hotade? Har man någon form av respekt för sin partner spelar det ingen roll hur charmerande den andre är. 

Att det finns svin som går efter upptagna säger jag inte emot men det är inte svinets fel att den i en relation är otrogen. Svin finns hos båda kön.

Det är ju fortfarande de gifta männen (i det här fallet) som lovat sina fruar trohet i nöd och lust som har ansvar för sina förhållanden, inte Margit. Om de väljer att ligga med nån annan är det ju dom, och enbart dom, som förstört sina förhållanden.

Men oavsett hur snygg,charmig och utåtriktad hon var så var det ändå männens egna val om de skulle besvara hennes inviter eller inte.
De som var i förhållanden.
Sen kan man tycka vad man vill om de som svansar efter upptagna.
Men det största ansvaret ligger hos de som lever i förhållande.

Det har jag inte påstått heller- jag skrev "om". Och sen är det skillnad på smakerna Boredom vanilla och Spicy kink i sängen. 

Ska man sno en man ska man göra det inom 3-4 månader medan han fortfarande har stjärnor i ögonen och praktstånd.

Men om man hamnar i TS sits är det nog ändå bättre för självkänslan att ta ett beslut och stå vid det än att kasta bort fler fertila år på att vara den svaga veliga tills han tröttnar.

Tick tock, du blir inte yngre och snyggare för varje dag.

Tack för alla som svarar. Jag visste att han var gift men föll ändå. I början vänskapligt och v blev vänner som skoja friskt mellan varandra. Med alkohol gick vi över gränsen o sen var jag fast - störtkär. Trodde han skulle lämna. Det har varit den ena anledningen efter den andre o beslutet har skjutits fram. I början av 2025 sa han att till maj skulle han ha flyttat ut. Nu närmar vi oss maj 2026 så jag tänker väl att det är min magiska gräns. Men jag måste liksom hålla fast den här gången. Jag har ställt ultimatum så många gånger. Sen klarar jag inte min gräns. 

Det är fint att du älskar en person. Inget illa alls. Men om mannen och kvinnan har det bra så bör du inte övertala honom till att skilja sig. Har du gjort det?

Han säger att de haft det bra innan mig. Men att de glidit över till vänskap innan jag kom in i bilden. Senaste året har de väl mest varit osams o stel stämning då han dragit sig undan och inte längre gör alla de vardagliga saker tillsammans med frun. De lever varsitt separat liv skulle jag säga. Han med mig hon med sina fritidsintressen. Sen slår det mig ändå att de såklart har massor med mer liv än han får mig att tro. Jag finns i hans liv 8-17 ibland massor på kvällar o helger men ibland totalt radiotystnad. Då för han mår dåligt. Han säger att han sagt till sin fru i över ett år att han vill skilja sig. Men han klarar inte av att gå. Jag har blivit så frustrerad o så arg så många gånger hur han kan såra mig genom att vara kvar. Nu börjar jag mer o mer inse att jag måste bestämma mig vad som är okej för mig. Men jag är livrädd att lämna på målsnöret. För det är så det kommer låta från honom. Han är påväg. Hans hjärta tillhör mig (säger han) men samtidigt jag vill ha mer. Jag vill ha någon att planera livet med. Även fast det innebär barn (den tiden är förbi) så vill jag ha någon som är en del av min familj och jag av hans. Där man finns för varandra. Där man får ringa även kl 21 en vardag. Där man firar julafton tillsammans. Där man hänger i soffan en söndagsmorgon. Vardag helt enkelt. 

Tack jag vet att det är exakt så här jag måste agera. Men jag klarar det liksom inte. Jag vill typ att någon låser in mig och tar min mobil en vecka så värsta abstinensen går över 

Vad hände? var hon otrogen med din kille o sen berättade för dig för hon orkade inte mer?