Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Lämna henne! Det måste bli vi, vi älskar varandra på ett helt annat plan!!!

Så känner alla som älskar någon. Tyvärr älskar han henne mer oavsett vad han säger till dig. Hade han känt att er kärlek var så stark och speciell hade han varit med dig nu.

Så kan det vara... Efter en intensiv vecka tror jag snarare han stannar där hans familj är för han avgett ett löfte. Om han stannar, I'm not so sure! Men jag är kanske den lurade älskarinnan :(

Lite svar: Utseendemässigt är du allt jag kan drömma om. Jättesexig och snygg. Vi skulle matcha väldigt bra sexuellt. Innan jag visste att du var du hade jag sparat en massa inlägg från olika forum som bokmärken i min browser, både svenska och ett amerikanskt om sex. Jag tyckte inläggen var så bra att jag kunde skrivit dem själv. Nu förstår jag att du hade skrivit dem alla. Vi tänker likadant. Men det är också det som gör att vi skulle förgöra varandra i en långvarig relation. Det skulle bli en enda lång maktkamp. Jag har sörjt bort förälskelsen. Istället har jag mycket varma omhuldande känslor för dig. Om du någon gång behöver min hjälp så finns jag för dig. Du har mitt nummer. Jag har förstått allt du har varit med om och när jag tänker på det tåras mina ögon. Jag tittar in ibland för att se hur långt du kommit i din personlighetsutveckling och på bara några månader har du gjort stormsteg vilket gör mig stolt. Du har en lång vandring kvar och när man nått målet är det ett livslångt arbete att inte snubbla tillbaka i sina gamla hjulspår. För mig innebar vandringen att jag bytte ut en diagnos på axel 2 till en lindrig en på axel 1. Men det var det värt. Vi får se när vi möts i framtiden. Om inte annat kommer vi nog sammanstråla när du valt samma yrkesbana och inriktning som mig.

Ok :)

Jag gör det fast jag inte vill, ställer ett ultimatum! Jag vill inte vara utan dig, aldrig någonsin, men så här kan jag inte leva längre!

Du får välja en av oss... Väljer du henne är det slut mellan oss nu, väljer du mig så ger jag dig till jul att påbörja ett avslut annars ser jag det som att du väljer henne.

Älskar dig!!!

Du har ju levt så här i över 10 år. Jag är inte den första. Det handlar inte om mig utan om dig. Läs tråden jag startade ikväll. Jag har helt ärligt inget svar på den frågan... Det jag har lärt mig av en klok kvinna var att man måste knyta an och sedan klara av en separation med den sorgen det medför. När man vet att man överlevt och gått igenom sorgen en gång är man rustad för framtiden och kan lägga sina besvär bakom sig. Du är ju bara så fixerad vid att det bara finns romantisk/sexuell anknytning.

Sedan är du ju rätt komisk Miss Stalker. Vi är på östra delen av Sverige och inte i ?Göteborg med omnejd?

Dessutom kommer det en ny kille om ett tag och tar troligen min gamla position. Ryktet säger att han skall vara lik mig till sättet så jag tänker att han kanske kan ta över stafettpinnen från mig??

Förlåt om jag var sarkastisk. Du vet att jag skämtar med hjärtat men allt låter så hårt i skrift... Kram, så får du ha en bra höst!

Jag får liksom ingen ordning på detta. med dig. med oss.

jag tror att jag är mera förälskad i förälskelsen i sig än i dig.

blir förälskad i de flesta jag pratar med numera p g a blir lätt trollbunden av vänliga ögon i kombo med att jag har en livlig fantasi. så egentligen är du inte speciellt "utvald", vi råkar bara jobba ihop och har världshistoriens tråkigaste kollegor som gemensam nämnare. det är endast det egentligen som gör denna situationen unik, som att ha fått syn på en örn bland ett gäng fiskmåsar. men en örn bland andra örnar hade inte varit så iögonfallande, eller hur? går runt och hoppas på att någon ska fastna i min fälla men ingen har fastnat hittills så bra som du och även detta gör situationen unik. jag vet allt, ditt kroppsspråk säger allt, jag vet att du känner samma för mig som jag för dig även om du tror att det hjälper att titta bort ibland och låtsas som att jag inte finns, det gör bara allt så mycket tydligare. hade vi känt såhär i en helt annan kontext? du och jag ensamma i biomörkret? hade vi ens vågat ta i varandra om så alla möjligheter fanns, eller vore då magin borta?