Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

När du kom emot mig häromdagen lyste hela jag upp. Det var en sådan njutning att se dig komma släntrande emot mig, så sommarfräsch och avslappnad. Allt rann av mig. Jag lade armen om dig och drog dig intill mig, du lade armen om mig och vi möttes i ett underbart leende. En underbar stund tillsammans i solen vid vattnet. En långsam promenad. Jag som drar dig intill mig igen, du som är följsam. Vi är glada och uppspelta. Vi skiljs åt i en omfamning, den är hård, nästan lite krävande. Jag vill inte släppa dig, utan kyssa dig. Men det hände inte, inte den här gången. Vill du kyssa mig, eller kommer du att backa undan?

Igår kväll tog jag ett kort återfall. Förlåt för det. Det är inte det enklaste att ändra gamla vanor men jag gör mitt bästa. När jag anstränger mig för att bevara din integritet vore det snällt om du kunde göra det samma för mig. Kram och ta hand om dig!

Jag undrar hur det ligger till nu. Har du glömt mig helt? Finns jag inte för dig mer? Tänker du någonsin på mig? Är du med någon annan nu? Är du lycklig?

I agree. Lika viktigt att båda, alla respekterar andras integritet. Inte begära att en ska gör det medan den andra inte är det! Shine on!

Fan ta dig!

Hej chefen!

Det skulle fungera mycket bättre för mig på jobbet om jag visste mer vad jag ska göra och i vilka sammanhang jag förväntas vara med.

Och det skulle kännas bättre om någon pratade med mig ibland, så som andra pratar med varandra på jobbet, tex hejar på morgonen, ber mig hänga på och fika, frågar hur något går, hur jag mår eller nämner mitt namn eller min profession i sammanhang där andra nämns.

Tror inte det är någons egentliga avsikt, men jag känner att jag hamnar i en ond cirkel där jag blir mer och mer isolerad och osynlig och mår sämre och det blir svårare och svårare att ta sig ur ju längre det går.

Hoppas det här inte missförstås, jag menar inte att anklaga någon och jag vet att jag inte är så smidig själv alla gånger, speciellt inte nu när jag inte mår så bra.

Men jag tror att det skulle fungera och kännas bättre för mig om ni tänkte på det här.

Ska du hata mig resten av livet? Du har aldrig tänkt att försoning kan kännas bättre? Gå vidare och sluta hata är bättre för psyket.

Hur tusan fungerar du egentligen?
Vill du ha det du inte kan få?
Vill du få bekräftat att du kan erövra?
Du fick mitt hjärta men då ville du inte ha det längre förrän jag blev upptagen. Då fanns du där igen.
Så mycket energi du ändå lagt på att stalka mig, kontaktat mina vänner, kört runt mitt hem. Varför la du inte det på oss?
Kommer aldrig få svar, vill inte ha svar.

Jag är glad att du är ute ur mitt liv!

Du får vara sur hur länge du vill men sluta ljug om mig. Var adult enough att inte ljug om mig och hitte på saker det är det enda jag ber dig om. Du skulle må bättre om du en gång för alla var ärlig. Alla verkar älska dej dom skulle fortsätta älska dej ändå. Men du vill smutsa ner mig det är lågt av dej.Im out now byebye.

Varför hoppade du? varför räckte du inte ut en arm ? nu är det för sent.