I v.18, sambon vill absolut inte ha barnet.

Jag har sett dokumentärer, filmer, bilder om barn som ligger och självdör och hur de ser ut och allting. Men tyvärr tror jag inte att det är ofta det händer. Jag har sett min systers barn som dog i v.20 så jag vet exakt hur det kommer se ut. Det är ingen idé att ni kommer med en massa skit om att jag är en mördare osv. Det spelar ingen roll vad ni säger. 

Jag gör hellre en abort än föder ett barn som inte är det minska önskat från min sida. Jag vill inte ha detta barn och det kommer inte spela någon roll hur mycket bilder eller filmer ni länkar för jag har bestämt mig.

Jag har alltid en massa barn runtomkring mig och jag älskar barn. Men det gör fortfarande inte att jag känner mig som en mördare eller att det jag vill göra är fel. Jag vill göra det som känns rätt för mig och inte det som ni tycker är rätt.  

Sen får ni tycka vad ni vill om mig, det rör mig inte i ryggen. Jag är inte redo, jag vill kunna ge mina barn det de förtjänar. Idag fick jag veta att jag fick jobbet jag var på intervju för, och jag vill inte sluta om ett par månader.  

synd om den lilla babyn. suck.... gråter.  jag ska be för hennes/hans själ.... 

Själ hit och själ dit.

Tur att det är religionsfrihet och att alla inte tror på sådant.
Jag är rödhårig, någon kanske skulle be för min förlorade själ då också

Synd är det väl för övrigt ändå om de barn som tvingas
födas till världen av föräldrar som inte vill ha dem?
Oönskade barn är det synd om. Aborterade foster? Not so much.