Är det svårare för homosexuella att adoptera, varför?

Din fråga i titeln är annorlunda än den i texten så jag svarar på båda...

Det är svårare för lesbiska par att få barn än heterosexuella av biologiska skäl, men det behöver absolut inte vara svårare än för heterosexuella par som behöver hjälp - tvärtom. Lesbiska par kan få hjälp med insemination och IVF från landstinget och är de normalfertila är chansen att lyckas på gratisförsöken faktiskt större genomsnittligt (än för heteropar med fertilitetsproblem)

När det gäller adoption är frågan lite annorlunda. Det vanligaste är att den ena mamman adopterar det barn den andra mamman fött, och det är inte svårare. Lättare faktiskt. Adoption inom Sverige av barn som inte fötts av någon i paret är ovanligt, och svårt för såväl hetero- som homosexuella par. Något svårare för homosexuella par eftersom många socialtjänster tyvärr fortfarande är rädda att det kan innebära ett stigma för barnet, jag känner personligen bara till ett enda fall men det finns säkert fler.

Att adoptera utomlands är fortfarande omöjligt för homosexuella par, inga adoptionsorganisationer samarbetar i dagsläget med barnhem som ger barn till homosexuella par - dvs landets och barnhemmets regler förhindrar en sådan adoption (sydafrika som land kan acceptera homosexuella par men ingen svensk organisation har samarbete med ett barnhem som gör det)

Jag vill minnas att Sydafrika accepterar samkönade endast vid nationell adoption, inte internationell adoption.

Det finns fler länder med liknande lagstiftning, t ex Uruguay. 

Sverige tillåter homosexuella att adoptera men utländska givarländer vill inte ge bort sina föräldralösa barn till homosexuella.
Detta med att Sverige godkänner homosexuella att adoptera har gjort att givarländerna blivit mer restriktiva med att adoptera till Sverige.