Vågar man bo på första våningen som ensam tjej?

Ja, jag tänkte nog snarare på nåt som hindrar folk från att ta sig in. Men jag vet inte vad som finns, jag bor i en by

Ingen orsak!

Det har, under de år jag bott här, varit några mord i grannskapet. Och då har jag väl tänkt tanken att vad hade hänt om man bor på bottenvåningen och man blir vittne till något och de bestämmer sig för att man ska "tystas"? Bara som ett exempel.

I Malmö har ni ju dessutom haft ett antal fall med folk som skjutit in genom folks fönster. Peter Mangs stod väl visserligen för några av de beskjutningarna när han sprang runt och jagade kriminella att skjuta på, men det var även fler fall där polisen inte vet vem som sköt eller varför. Och det känns kanske inte så tryggt att promenera runt som en levande måltavla i sitt kök. Så tänker iaf jag...

Jag skulle inte klara av att bo på bottenvåningen. Skulle hellre bo hemma ett halvår-år till än att flytta till ett ställe jag inte skulle vara det minsta bekväm i. Inte kunna ha öppna fönster, alltid ha fördraget, svårt att sova etc... nej, det är inte värt det.

Jag hade inte gjort det om lägenheten låg i något av Malmös värsta områden. Hade det varit en bit upp till fönstret (ingen kunde stå och glo rätt in) och det var i ett relativt lugnt område hade jag tackat ja och sedan försökt byta den efter ett tag.

Du kan ju ha både kontaktlarm och krosslarm på fönstren. Kontaktlarm är lite meckigt om du själv vill öppna fönstren.

Jag tänkte förresten på det häromåret när en kvinna i Vårby Gård, som bodde på bottenvåningen, låg och sov mitt på dagen och vaknade av att hon blev våldtagen i sin egen säng av en man som tagit sig in genom altandörren.

"Polisen uppmanar Huddingeborna att spärra altandörrar och fönster på natten. Förra söndagen blev en 26-årig kvinna våldtagen i sin lägenhet i Vårby gård. Gärningmannen tog sig in genom altandörren som stod på glänt. Han våldtog sedan kvinnan under knivhot."

arkiv.mitti.se:4711/2006/33/huddinge/MIHU04A20060815OSV1.pdf

Okej, det är inte jättevanligt att det händer, men jag skulle ändå inte vilja bo på bottenvåningen. I synnerhet inte om jag var en svensk kvinna och det bor mycket invandrare i området, vilket det snart gör överallt i Sverige.

Området är inte ett av de värsta i Malmö. Men det händer saker i hela Malmö, i övriga Sverige också för den delen. Men jag har inte känt mig rädd när jag sovit över hos släktingar som bott/bor på första våningen. Tror mycket det handlar om att jag ska bo ensam också.

Kontaktlarm och krosslarm? här lär jag mig nya grejer

NB?

Jo, området gör ju mycket. Tack för du berättade.

När jag har flyttat till nya ställen har jag inte sovit alls de första nätterna i den nya bostaden. Alla ljud är obekanta. 

Skulle den ligga i den västra delen av Malmö eller innerstaden hade jag tagit lägenheten och skaffat krosslarm på alla fönster (under förutsättning att man inte kunde stå utanför och glo rätt in)

Ett larm hjälper dig inte särskilt mycket om någon väl bestämt sig för att ge sig på dig. För att en brottsling ska bli avskräckt av ett larm så måste personen ha något slags grundläggande intelligens och rädsla för upptäckt.

Kvinnan som blev våldtagen i Vårby Gård, som jag skrev om, blev våldtagen av en granne som bodde i området och han kunde givetvis ganska snabbt gripas av polisen. Ganska korkad sak att göra, kan man tycka, men det är just det som är bekymret i dagens Sverige. Det finns ett mycket stort antal kriminella som helt enkelt befinner sig långt ned på IQ-skalan och inte klarar av ett grundläggande konsekvenstänkande.

Så det där larmet kommer förmodligen inte att hjälpa dig OM du blir utsatt, även om det kanske ger en viss känsla av trygghet medan du har det.

Nu velar jag rejält här. Bor tyvärr trångbott just nu, och visst kan jag bo hemma ännu längre än vad jag redan har gjort. Vill ändå tacka för dina inlägg, även om de skrämmer mig.. Men jag vill ändå inte blunda för hur verkligheten ser ut