Anonym (Hemmamamman) skrev 2015-03-09 11:10:03 följande:
På vilket sätt är jag inte en "bra förebild" för mina barn? För att jag ger dom tiden jag skulle lagt på ett jobb under åren de är hyfsat små? Är det inte en god förebild om något? Att sätta andras behov före mina egna under en period av mitt liv.
Jag hade förstått ditt resonemang om jag varit hemma för att jag inte orkat ta tag i mitt liv och jobba men nu är ju detta ett aktivt val vi tagit i familjen.
För mig spelar anledningen till att man inte vill jobba ingen roll.
Jag vill lära mina barn orsak-verkan. Jobb = lön.
Inget jobb = inga pengar.
Om man är hemma upp till att barnen är vid tre års ålder och man har flera med ett par års mellanrum så innebär det att det äldsta barnet inte ser sin mamma jobba förrän barnet är 9-12 år kanske och jag vill inte att mina barn ska ha en sådan förebild.
Vill du det så är det ditt val. Alla väljer olika, jag vill att mina barn ska se att man kan kombinera jobb, partner, barn, fritidsintressen, husdjur och att de ska veta hur man försörjer sig.
Jag vill gärna att de väljer läsa vidare efter gymnasiet och att de siktar på det jobb som de vill ha så deras arbetsliv blir innehållsrikt. Att ha en universitetsutbildning som man inte använder tycker jag är bortkastat. Inte för en själv men för de skattekronor som man nyttjat och sedan "slängt i sjön". Bättre att en person som vill använda utbildningen får platsen om man ändå tänkt gå hemma i tiotalet år.
Jag tycker inte heller att man ska vara martyr inför sina barn, att de ska känna att jag gav upp mitt jobb för deras skull är inte okej för mig.
Mina barn vet att jag älskar dem oerhört, tro inget annat, jag ställer upp för dem i alla väder men jag utplånar inte mig själv.