• Felicia86

    Har du förtroende för regeringen?

    Den rödgröna minoritetsregeringen var ganska ifrågasatt redan från början. Sedan har svikna vallöften och skandaler bara rullat på, både från S och Mp. Personligen tycker jag att denna regeringen är den bedrövligaste Sverige har haft i modern tid.

    Spännande att se vad ni tycker här inne, brukar ju vara en överrepresentation av vänsterradikaler här så förväntar mig ändå ett starkt försvar för denna flumregering...

    Omröstning
    Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
  • Svar på tråden Har du förtroende för regeringen?
  • klyban
    Rataxes skrev 2022-07-09 15:47:00 följande:
    En del är för tröga för att förstå satir...

    Inte mycket satir om man förkläder det som nått S sade ens.
    Utan då hamnar det under desinformation och inget annat.

    Men det visste du redan.


    KillBill skrev 2022-07-09 16:02:40 följande:

     


    Det är rätt lustigt att sympatisörer till det högernationella blocket tvingas hitta på saker när de ska angripa regeringen.. 


    Desinformation är deras enda "vapen" sedan länge.


    Och satir är att förlöjliga nått som existerar i alla fall, inte här dock, då det var något någon hade fantiserat ihop något som inte existerar ens.


    Flash Gordon skrev 2022-07-09 16:16:29 följande:
    Ja, usch ja ...

     



    Ja usch desinformation.


    En central del av populismens livsnerv att generalisera utifrån ett eller några enstaka exempel.
  • Tom Araya
    klyban skrev 2022-07-09 09:52:52 följande:

    DU missar det fundamentala, det är vad upprepningen berättar.
    Men för all del, berätta nu vad som ändrade sig extremt inom säkerhetspolitiken mot innan, vad kan det ha varit , vad kan det haa varit tro, hmmmm, ahhh ett anfallskrig mot Ukraina???


    Berätta vad som hände och som utgör undantag från uttrycket "aldrig"?
  • Tom Araya
    klyban skrev 2022-07-09 09:52:52 följande:

    DU missar det fundamentala, det är vad upprepningen berättar.
    Men för all del, berätta nu vad som ändrade sig extremt inom säkerhetspolitiken mot innan, vad kan det ha varit , vad kan det haa varit tro, hmmmm, ahhh ett anfallskrig mot Ukraina???


     


    Sen en bred säkerhetspolitisk lösning på detta, verkar helt enkelt att du inte är med i matchen när du kör en sådan EXTREMPOPULISM att du inte kan ta in fakta ens och att det var något som fundamentala ändrade sig.


    Men icke för tom, han blundar för elefanten i rummet som tom tror ingen ser överhuvudtaget, men ledsen vi alla vet vad som ändrat sig och varför man gjorde denna breda säkerhetspolitiska lösning.


    Och ja, denna elefant kommer jag berätta om varje gång du inbillar dig inget ändrat sig och att beslut togs som var en bred uppgörelse och det bästa av allt, det är något som inte kommer försvinna här, så bered dig på mer upprepningar om du glömmer av vad som ändra sig i dina argument, så finns jag här att ge dig fakta som berättar varför allt ändrade sig.

    Men i alla fall tog dom ett eget beslut och lämnade inte över det till främmande makt som SD, där tydligen SD inte är kapabla att ta egna beslut i säkerhetspolitik.


    Flash Gordon skrev 2022-07-09 07:31:03 följande:
    Fast du skrev om: "att något måste göras" och inte om Nato specifikt. SD har ju alltid varit ett av de partier som velat satsa mest på försvaret.

    JA, och vi vet vad ni tycker om NATO, då ni sprungit putins ärende i frågan länge nu.
    JA, ända tills det var agendamässigt dåligt att säga detta ut högt.


    Tom Araya skrev 2022-07-09 18:41:59 följande:
    Berätta vad som hände och som utgör undantag från uttrycket "aldrig"?
    Jag ska hjälpa dig med förståelsen av ordet aldrig, eftersom du uppenbarligen brister i det.

    Ur SAOB:
    ALDRIG al3drig(a`ldrig Weste, ? ? Stiernhielm Herc. 85 (1668) osv.; aldrigh ? ? Girs Edelh. G 1 b (1627)jfr skrifsätten aldriigh G. I:s reg. 2: 184 (1525)aldriich Därs. 4, se för öfr. nedan), adv.
    Ordformer
    Etymologi
    1) [fsv. aldrigh; jfr isl. aldrigi, d. aldrig] om tid, för att beteckna ett (oftast starkt) nekande: icke någonsin. Jag har aldrig sett honom. Han kommer aldrig att lära sig goda seder. Han går just aldrig bort. Han är nästan aldrig borta. Thå skal iach bekenna them, Jach kende idher aldrigh. Mat. 7: 23 (NT 1526). Hwilkin som troor på mich, han wardher alrigh törstande. Joh. 6: 35 (Därs.). Altijdh skal eelden brinna på altaret, och aldrigh vthsleckias. 3 Mos. 6: 12 (Bib. 1541). Then aldrig otorstige Tysken. Stiernhielm Herc. 203 (1668)Aldrig en Iris på dessa bleka fält / Minsta blomma plockat. Bellman 3: 188 (1790)Jag skall aldrig älska, jag skall alltid älska: tvenne löften, lika dåraktiga bägge två. Stiernstolpe Kärl. ordb. 5 (1821)Frithiof, din dårskap jag aldrig förlåter. Tegnér 1: 107 (1825)Herren vill jag lofva, att aldrig för min skull / Det sucka skall så tungt uti skogen. B. E. Malmström 6: 37 (1840)Nå, sådant norrsken! Jag aldrig maken / Skådat på många, många Herrans år. Wennerberg 2: 19 (1848, 1882)Och aldrig blef han (dvs. Sven Dufva) kallad rädd, blott tokig mellanåt. Runeberg 2: 52 (1848)Nej aldrig går det ur min syn / Hur herrlig han såg ut. Dens. 5: 4 (1858)Aldrig ljuda skall det ord, / Att Finlands folk förrådt sin fria bygd i nord. Dens. 5: 8 (1860)Aldrig har Sveriges folk visat sig större än i farans stund. Starbäck Hist. bild. 1: 534 (1871)Mången, som / Från Wiborgsviken aldrig vände om. Snoilsky 2: 110 (1881)? särsk.
    a) i ordspråk o. ordspråkslika talesätt. Bättre sent än aldrig. Man skall aldrig säga aldrig. En olycka kommer aldrig ensam. Man wäntar aldrigh för länge effter dhet som gott är. Grubb 176 (1665)Man förwahrar sigh aldrigh för wäl. Dens. 506. Aldrigh så ondt, dhet är jw til något gott. Dens. 718; jfr 6Ord-Kuäde kuäder så; All'd (dvs. alltid) bättre seent än aller. Lucidor Hel. B 1 a (1669)Man blir aldrig för gammal at lära. Rhodin Ordspr. 94 (1807)? i folkvisor. I vänten mig sent, men jag kommer aldrig. Sv. folkv. 1: 288.
    b) i satser, som uttrycka otålighet l. gäckad väntan. Kommer han då aldrig? Blir du då aldrig färdig? ? jfr 2.
    c) [jfr fsv. aldrigh sedhan] med tillagdt tidsadverbial. Aldrig förut, efteråt, hittills, dittills. Äthe aldrich nagon här effter fruct vthaff tigh till ewogh tijdh. Mark. 11: 14 (NT 1526). Aldrich effter thenne dagh. RA 2: 182 (1568)Aldrig sedan, Never since. Serenius (1741)Aldrig än i våra bygder / Knecktens låga vekligt bran. Kellgren 1: 140 (1788)? (numera föga br.) Aldrig förr märkte hon någon af desse Gäster vara inkommen, än hon lät köra den samma ut. Dalin Arg. 1: 158 (1733, 1754)? särsk. i följ. (eg. tautologiska) förb., där tillägget har en förstärkande karakter o. där bet. ofta närmar sig 2:
    ?Aldrig någonsin. Lind (1749)Komma de då aldrig nå'nsin hem från Omberget och jagten? Börjesson Solen sjunker 47 (1856)Aldrig någonsin skall du två mina fötter. Joh. 13: 8 (NT 1883). Nie und nimmermehr(,) aldrig någonsin vidare. Hoppe T. syn. 2 (1896)jfr: Aldrig har det hörts, han nånsin gåt på krogen. Nordenflycht QT 1746?47s. 131. jfr äfv.: Hann (skulle) aldrigh någonn tijdt .. komma der till igenn. Svart G. I:s kr. 76 (1561).
    ?) [jfr mnt. ni- l. nuwerlde, mht. ni zer werlde, eg.: aldrig i världen; fht. nio in altere, neonaltre, eg.: aldrig i lifvet, t. ewig nie] (i sht i talspr.) Aldrig i tiden trodde jag, att detta skulle lyckas honom. Aldrig i världen hade jag kunnat ana något sådant. Nej, det skall aldrig i evighet ske. Aldrig i min(a) dar har jag hört något sådant. 2 Mos. 14: 13 (Bib. 1541; se under d). Hypotheses .. the ther ock i evighet alldrig kunna .. bevisas. Rydelius Förn. 124 (1720, 1737)Nordberg 2: 131 (1740)Aldrig i verlden hade et stoltare ord blifvit sagdt om mig. Weste Werther 69 (1783, 1796)Aldrig i lifvet. Geijerstam (1891; titel på ett lustspel)jfr: Ett i sanning kraftigt bedyrande är aldrig lifvet, eftersom aldri-g just betydt ?icke i lifvet?. Noreen Spr. stud. 77 (1895).
    d) [fsv. aldrig mer; jfr t. nimmer o. nimmermehrAldrig mer(a). Thenne (dvs. dessa) Egyptier som j seen j dagh, them skole j aldrigh mera see j ewigh tijdh. 2 Mos. 14: 13 (Bib. 1541). Drogh han aff Rijket .. och kom her sedan alrigh meer. Svart G. I:s kr. 121 (1561)Lind (1749)Aldrig mer tillräkna dem deras synder. Handb. 1811, s. 18. Upp. 18: 14 (NT 1883). ? i folkvisor. Än många fästemän kan jag få, / Men en fader aldrig mer. Sv. folkv. 2: 8.
    e) Nu eller aldrig. Nu eller aldrig, Now or never. Serenius (1741)Ödmann Anv. t. skrift. 36 (1823)Sent eller aldrig.
    f) (hvard.) Varghuden .. frågade ej mer efter litet slask än det som aldrig var (dvs. icke alls). Törneros Bref 1: 384 (1833).
    g) (i Finl., hvard.) i koncessiva satser: också ej. Mina händer duga nog, om de aldrig äro så fina. Topelius Läsn. f. barn 1: 54 (1856, 1883)Högfärdig kan man vara, om man aldrig är mer än en hallonmask. Därs. 3: 152 (1860, 1883)Anm. Uttr. är att skilja från b, c, där aldrig numera står omedelbart tillsamman med så o. bet. för öfr. på sätt o. vis är motsatt den här anförda.
    Anm. till 1I stället för aldrig kommer någon kan man med ungefär samma bet. säga l. skrifva ingen kommer någonsin. Däremot äro uttr. någon kommer aldrig, någonsin kommer ingen icke möjliga. Negationen måste nämligen hafva första platsen. Jfr ICKE, INGEN, INGENSTÄDES.
    2) [jfr den motsv. anv. af fsv. aldrigh, isl. aldrigi, d. aldrig; jfr äfv. t. nie o. nimmer, eng. never, lat. numquam] ss. förstärkt negation med mer l. mindre fullständig förlust af den temporala bet.: alls icke, ingalunda, under inga omständigheter, på inga villkor, omöjligen. Jag kan aldrig begripa, huru detta gått till. Detta går aldrig väl. Du kan aldrig tro, hur roligt vi haft. Aldrig kunde jag tro något sådant; jfr 1Gör, som jag befallt! (Nej,) aldrig! (i svar). Jag tror aldrig, att Poëten så nätt afbildat en furia, som (dvs. att) icke denna (lappkvinna) bättre henne repræsenterade. Linné Ungd. 2: 55 (1732)jfr a. Hvar äro desse komne ifrån? sade han, de äro aldrig mina. Dalin Arg. 1: 78 (1733, 1754)Aldrig är det Crediten, sade jag. Därs. 1: 103. En hel dag .. (skulle) de stackarne aldrig (hafva) uthärdat. J. Wallenberg 140 (1771)Tro aldrig det. Lannerstierna Äfvent. 10 (1790)(Carl August hade) aldrig kunnat lefva öfver högst 2 år. Tegnér 5: 63 (1810)Det slår aldrig felt, att Araminta har mera trumf än någon annan. Almqvist A. May 42 (1838)Eva Widebeck, eller Det går alldrig an. V. Stålberg (1840; boktitel)Det var aldrig för tidigt, att du fick ögonen öppna. Lönnberg Skogsb. 151 (1881)? särsk. i ett slags frågor (l. utrop), som i allm. uttrycka en önskan l. en indirekt uppmaning o. på hvilka den frågande önskar sig ett nekande svar, äfvensom i frågor, som uttrycka ett tvifvel l. en öfverraskning. Du är väl aldrig sjuk? Det är väl aldrig din mening? Det är väl aldrig möjligt? Han blef väl aldrig ond på mig? Du tänker väl aldrig gå hem redan?
    3) [jfr fsv. jak hawir aldre eet ordh at sighia; jfr äfv. eng. never a one] (numera i sht i ledigare talspr.) ss. ett förstärkt icke framför ett uttryck, som angifver ngt ringa l. obetydligt, i sht framför en ss. räkneord l. obest. art.: icke (en l. ngn) enda. Aldrig ett öre har jag vunnit på detta företag. Aldrig ett dugg. Aldrig ett tecken. Aff .. (fänikan) vnslap aller en man. Svart G. I:s kr. 91 (1561)Tyst som muren ..(;) tala aldrig et ord. Dalin Vitt. II. 6: 89 (1739)Betesmarken kring Falköping bestod af vida och bara fält, at aldrig en buske syntes på dem. Linné Västg. 80 (1747)Där kom aldrig en, Ne unicus quidem advenit. Sahlstedt (1773)Go'a frun! Nu kom hofmästarn hem och hade aldrig ett qvitt till fisk med sej. Jolin Barnhusb. 18 (1849)Aldrig ett ord sa' han åt mig. Strindberg Gill. 1 (1880)? framför superlativer. Aldrig det bittersta. Aldrig det minsta grand. ? (föga br.) I aldrig något land sol, måne, blixt och skyar / Så lycklig bondeby bestrålar. Bellman 6: 170 (1785)[jfr fsv. ther när stodh aldre trä] (numera bl. hvard.) i vissa förb. me
  • klyban
    Tom Araya skrev 2022-07-09 18:41:59 följande:
    Berätta vad som hände och som utgör undantag från uttrycket "aldrig"?
    Om du inte redan vet, vad finns då att diskutera om något som du försöker inbilla bort?
    Tom Araya skrev 2022-07-09 18:52:06 följande:
    Jag ska hjälpa dig med förståelsen av ordet aldrig, eftersom du uppenbarligen brister i det.

    Ur SAOB:
    ALDRIG al3drig2 (a`ldrig Weste,  ? Stiernhielm Herc. 85 (1668) osv.; aldrigh ?  Girs Edelh. G 1 b (1627), jfr skrifsätten aldriigh G. I:s reg. 2: 184 (1525), aldriich Därs. 4, se för öfr. nedan), adv.
    Ordformer
    Etymologi
    1) [fsv. aldrigh; jfr isl. aldrigi, d. aldrig] om tid, för att beteckna ett (oftast starkt) nekande: icke någonsin. Jag har aldrig sett honom. Han kommer aldrig att lära sig goda seder. Han går just aldrig bort. Han är nästan aldrig borta. Thå skal iach bekenna them, Jach kende idher aldrigh. Mat. 7: 23 (NT 1526). Hwilkin som troor på mich, han wardher alrigh törstande. Joh. 6: 35 (Därs.). Altijdh skal eelden brinna på altaret, och aldrigh vthsleckias. 3 Mos. 6: 12 (Bib. 1541). Then aldrig otorstige Tysken. Stiernhielm Herc. 203 (1668). Aldrig en Iris på dessa bleka fält / Minsta blomma plockat. Bellman 3: 188 (1790). Jag skall aldrig älska, jag skall alltid älska: tvenne löften, lika dåraktiga bägge två. Stiernstolpe Kärl. ordb. 5 (1821). Frithiof, din dårskap jag aldrig förlåter. Tegnér 1: 107 (1825). Herren vill jag lofva, att aldrig för min skull / Det sucka skall så tungt uti skogen. B. E. Malmström 6: 37 (1840). Nå, sådant norrsken! Jag aldrig maken / Skådat på många, många Herrans år. Wennerberg 2: 19 (1848, 1882). Och aldrig blef han (dvs. Sven Dufva) kallad rädd, blott tokig mellanåt. Runeberg 2: 52 (1848). Nej aldrig går det ur min syn / Hur herrlig han såg ut. Dens. 5: 4 (1858). Aldrig ljuda skall det ord, / Att Finlands folk förrådt sin fria bygd i nord. Dens. 5: 8 (1860). Aldrig har Sveriges folk visat sig större än i farans stund. Starbäck Hist. bild. 1: 534 (1871). Mången, som / Från Wiborgsviken aldrig vände om. Snoilsky 2: 110 (1881).  särsk.
    a) i ordspråk o. ordspråkslika talesätt. Bättre sent än aldrig. Man skall aldrig säga aldrig. En olycka kommer aldrig ensam. Man wäntar aldrigh för länge effter dhet som gott är. Grubb 176 (1665). Man förwahrar sigh aldrigh för wäl. Dens. 506. Aldrigh så ondt, dhet är jw til något gott. Dens. 718; jfr 6. Ord-Kuäde kuäder så; All'd (dvs. alltid) bättre seent än aller. Lucidor Hel. B 1 a (1669). Man blir aldrig för gammal at lära. Rhodin Ordspr. 94 (1807).  i folkvisor. I vänten mig sent, men jag kommer aldrig. Sv. folkv. 1: 288.
    b) i satser, som uttrycka otålighet l. gäckad väntan. Kommer han då aldrig? Blir du då aldrig färdig?  jfr 2.
    c) [jfr fsv. aldrigh sedhan] med tillagdt tidsadverbial. Aldrig förut, efteråt, hittills, dittills. Äthe aldrich nagon här effter fruct vthaff tigh till ewogh tijdh. Mark. 11: 14 (NT 1526). Aldrich effter thenne dagh. RA 2: 182 (1568). Aldrig sedan, Never since. Serenius (1741). Aldrig än i våra bygder / Knecktens låga vekligt bran. Kellgren 1: 140 (1788).  (numera föga br.) Aldrig förr märkte hon någon af desse Gäster vara inkommen, än hon lät köra den samma ut. Dalin Arg. 1: 158 (1733, 1754).  särsk. i följ. (eg. tautologiska) förb., där tillägget har en förstärkande karakter o. där bet. ofta närmar sig 2:
    ?) Aldrig någonsin. Lind (1749). Komma de då aldrig nå'nsin hem från Omberget och jagten? Börjesson Solen sjunker 47 (1856). Aldrig någonsin skall du två mina fötter. Joh. 13: 8 (NT 1883). Nie und nimmermehr(,) aldrig någonsin vidare. Hoppe T. syn. 2 (1896). jfr: Aldrig har det hörts, han nånsin gåt på krogen. Nordenflycht QT 174647, s. 131. jfr äfv.: Hann (skulle) aldrigh någonn tijdt .. komma der till igenn. Svart G. I:s kr. 76 (1561).
    ?) [jfr mnt. ni- l. nuwerlde, mht. ni zer werlde, eg.: aldrig i världen; fht. nio in altere, neonaltre, eg.: aldrig i lifvet, t. ewig nie] (i sht i talspr.) Aldrig i tiden trodde jag, att detta skulle lyckas honom. Aldrig i världen hade jag kunnat ana något sådant. Nej, det skall aldrig i evighet ske. Aldrig i min(a) dar har jag hört något sådant. 2 Mos. 14: 13 (Bib. 1541; se under d). Hypotheses .. the ther ock i evighet alldrig kunna .. bevisas. Rydelius Förn. 124 (1720, 1737). Nordberg 2: 131 (1740). Aldrig i verlden hade et stoltare ord blifvit sagdt om mig. Weste Werther 69 (1783, 1796). Aldrig i lifvet. Geijerstam (1891; titel på ett lustspel). jfr: Ett i sanning kraftigt bedyrande är aldrig i lifvet, eftersom aldri-g just betydt icke i lifvet. Noreen Spr. stud. 77 (1895).
    d) [fsv. aldrig mer; jfr t. nimmer o. nimmermehr] Aldrig mer(a). Thenne (dvs. dessa) Egyptier som j seen j dagh, them skole j aldrigh mera see j ewigh tijdh. 2 Mos. 14: 13 (Bib. 1541). Drogh han aff Rijket .. och kom her sedan alrigh meer. Svart G. I:s kr. 121 (1561). Lind (1749). Aldrig mer tillräkna dem deras synder. Handb. 1811, s. 18. Upp. 18: 14 (NT 1883).  i folkvisor. Än många fästemän kan jag få, / Men en fader aldrig mer. Sv. folkv. 2: 8.
    e) Nu eller aldrig. Nu eller aldrig, Now or never. Serenius (1741). Ödmann Anv. t. skrift. 36 (1823).  Sent eller aldrig.
    f) (hvard.) Varghuden .. frågade ej mer efter litet slask än det som aldrig var (dvs. icke alls). Törneros Bref 1: 384 (1833).
    g) (i Finl., hvard.) i koncessiva satser: också ej. Mina händer duga nog, om de aldrig äro så fina. Topelius Läsn. f. barn 1: 54 (1856, 1883). Högfärdig kan man vara, om man aldrig är mer än en hallonmask. Därs. 3: 152 (1860, 1883).  Anm. Uttr. är att skilja från 6 b, c, där aldrig numera står omedelbart tillsamman med så o. bet. för öfr. på sätt o. vis är motsatt den här anförda.
    Anm. till 1. I stället för aldrig kommer någon kan man med ungefär samma bet. säga l. skrifva ingen kommer någonsin. Däremot äro uttr. någon kommer aldrig, någonsin kommer ingen icke möjliga. Negationen måste nämligen hafva första platsen. Jfr ICKE, INGEN, INGENSTÄDES.
    2) [jfr den motsv. anv. af fsv. aldrigh, isl. aldrigi, d. aldrig; jfr äfv. t. nie o. nimmer, eng. never, lat. numquam] ss. förstärkt negation med mer l. mindre fullständig förlust af den temporala bet.: alls icke, ingalunda, under inga omständigheter, på inga villkor, omöjligen. Jag kan aldrig begripa, huru detta gått till. Detta går aldrig väl. Du kan aldrig tro, hur roligt vi haft. Aldrig kunde jag tro något sådant; jfr 1. Gör, som jag befallt! (Nej,) aldrig! (i svar). Jag tror aldrig, att Poëten så nätt afbildat en furia, som (dvs. att) icke denna (lappkvinna) bättre henne repræsenterade. Linné Ungd. 2: 55 (1732); jfr 6 a. Hvar äro desse komne ifrån? sade han, de äro aldrig mina. Dalin Arg. 1: 78 (1733, 1754). Aldrig är det Crediten, sade jag. Därs. 1: 103. En hel dag .. (skulle) de stackarne aldrig (hafva) uthärdat. J. Wallenberg 140 (1771). Tro aldrig det. Lannerstierna Äfvent. 10 (1790). (Carl August hade) aldrig kunnat lefva öfver högst 2 år. Tegnér 5: 63 (1810). Det slår aldrig felt, att Araminta har mera trumf än någon annan. Almqvist A. May 42 (1838). Eva Widebeck, eller Det går alldrig an. V. Stålberg (1840; boktitel). Det var aldrig för tidigt, att du fick ögonen öppna. Lönnberg Skogsb. 151 (1881).  särsk. i ett slags frågor (l. utrop), som i allm. uttrycka en önskan l. en indirekt uppmaning o. på hvilka den frågande önskar sig ett nekande svar, äfvensom i frågor, som uttrycka ett tvifvel l. en öfverraskning. Du är väl aldrig sjuk? Det är väl aldrig din mening? Det är väl aldrig möjligt? Han blef väl aldrig ond på mig? Du tänker väl aldrig gå hem redan?
    3) [jfr fsv. jak hawir aldre eet ordh at sighia; jfr äfv. eng. never a one] (numera i sht i ledigare talspr.) ss. ett förstärkt icke framför ett uttryck, som angifver ngt ringa l. obetydligt, i sht framför en ss. räkneord l. obest. art.: icke (en l. ngn) enda. Aldrig ett öre har jag vunnit på detta företag. Aldrig ett dugg. Aldrig ett tecken. Aff .. (fänikan) vnslap aller en man. Svart G. I:s kr. 91 (1561). Tyst som muren ..(;) tala aldrig et ord. Dalin Vitt. II. 6: 89 (1739). Betesmarken kring Falköping bestod af vida och bara fält, at aldrig en buske syntes på dem. Linné Västg. 80 (1747). Där kom aldrig en, Ne unicus quidem advenit. Sahlstedt (1773). Go'a frun! Nu kom hofmästarn hem och hade aldrig ett qvitt till fisk med sej. Jolin Barnhusb. 18 (1849), Aldrig ett ord sa' han åt mig. Strindberg Gill. 1 (1880).  framför superlativer. Aldrig det bittersta. Aldrig det minsta grand.  (föga br.) I aldrig något land sol, måne, blixt och skyar / Så lycklig bondeby bestrålar. Bellman 6: 170 (1785).  [jfr fsv. ther när stodh aldre trä] (numera bl. hvard.) i vissa förb. me

    Vad jag tar med mig, det är att du var osaklig och trodde eventuellt sätt att skriva på betydde något för något.
    Men kanske nästa gång?


    En central del av populismens livsnerv att generalisera utifrån ett eller några enstaka exempel.
  • Tom Araya
    klyban skrev 2022-07-09 21:24:38 följande:
    Om du inte redan vet, vad finns då att diskutera om något som du försöker inbilla bort?
    Tom Araya skrev 2022-07-09 18:52:06 följande:
    Jag ska hjälpa dig med förståelsen av ordet aldrig, eftersom du uppenbarligen brister i det.

    Ur SAOB:
    ALDRIG al3drig2 (a`ldrig Weste,  ? Stiernhielm Herc. 85 (1668) osv.; aldrigh ?  Girs Edelh. G 1 b (1627), jfr skrifsätten aldriigh G. I:s reg. 2: 184 (1525), aldriich Därs. 4, se för öfr. nedan), adv.
    Ordformer
    Etymologi
    1) [fsv. aldrigh; jfr isl. aldrigi, d. aldrig] om tid, för att beteckna ett (oftast starkt) nekande: icke någonsin. Jag har aldrig sett honom. Han kommer aldrig att lära sig goda seder. Han går just aldrig bort. Han är nästan aldrig borta. Thå skal iach bekenna them, Jach kende idher aldrigh. Mat. 7: 23 (NT 1526). Hwilkin som troor på mich, han wardher alrigh törstande. Joh. 6: 35 (Därs.). Altijdh skal eelden brinna på altaret, och aldrigh vthsleckias. 3 Mos. 6: 12 (Bib. 1541). Then aldrig otorstige Tysken. Stiernhielm Herc. 203 (1668). Aldrig en Iris på dessa bleka fält / Minsta blomma plockat. Bellman 3: 188 (1790). Jag skall aldrig älska, jag skall alltid älska: tvenne löften, lika dåraktiga bägge två. Stiernstolpe Kärl. ordb. 5 (1821). Frithiof, din dårskap jag aldrig förlåter. Tegnér 1: 107 (1825). Herren vill jag lofva, att aldrig för min skull / Det sucka skall så tungt uti skogen. B. E. Malmström 6: 37 (1840). Nå, sådant norrsken! Jag aldrig maken / Skådat på många, många Herrans år. Wennerberg 2: 19 (1848, 1882). Och aldrig blef han (dvs. Sven Dufva) kallad rädd, blott tokig mellanåt. Runeberg 2: 52 (1848). Nej aldrig går det ur min syn / Hur herrlig han såg ut. Dens. 5: 4 (1858). Aldrig ljuda skall det ord, / Att Finlands folk förrådt sin fria bygd i nord. Dens. 5: 8 (1860). Aldrig har Sveriges folk visat sig större än i farans stund. Starbäck Hist. bild. 1: 534 (1871). Mången, som / Från Wiborgsviken aldrig vände om. Snoilsky 2: 110 (1881).  särsk.
    a) i ordspråk o. ordspråkslika talesätt. Bättre sent än aldrig. Man skall aldrig säga aldrig. En olycka kommer aldrig ensam. Man wäntar aldrigh för länge effter dhet som gott är. Grubb 176 (1665). Man förwahrar sigh aldrigh för wäl. Dens. 506. Aldrigh så ondt, dhet är jw til något gott. Dens. 718; jfr 6. Ord-Kuäde kuäder så; All'd (dvs. alltid) bättre seent än aller. Lucidor Hel. B 1 a (1669). Man blir aldrig för gammal at lära. Rhodin Ordspr. 94 (1807).  i folkvisor. I vänten mig sent, men jag kommer aldrig. Sv. folkv. 1: 288.
    b) i satser, som uttrycka otålighet l. gäckad väntan. Kommer han då aldrig? Blir du då aldrig färdig?  jfr 2.
    c) [jfr fsv. aldrigh sedhan] med tillagdt tidsadverbial. Aldrig förut, efteråt, hittills, dittills. Äthe aldrich nagon här effter fruct vthaff tigh till ewogh tijdh. Mark. 11: 14 (NT 1526). Aldrich effter thenne dagh. RA 2: 182 (1568). Aldrig sedan, Never since. Serenius (1741). Aldrig än i våra bygder / Knecktens låga vekligt bran. Kellgren 1: 140 (1788).  (numera föga br.) Aldrig förr märkte hon någon af desse Gäster vara inkommen, än hon lät köra den samma ut. Dalin Arg. 1: 158 (1733, 1754).  särsk. i följ. (eg. tautologiska) förb., där tillägget har en förstärkande karakter o. där bet. ofta närmar sig 2:
    ?) Aldrig någonsin. Lind (1749). Komma de då aldrig nå'nsin hem från Omberget och jagten? Börjesson Solen sjunker 47 (1856). Aldrig någonsin skall du två mina fötter. Joh. 13: 8 (NT 1883). Nie und nimmermehr(,) aldrig någonsin vidare. Hoppe T. syn. 2 (1896). jfr: Aldrig har det hörts, han nånsin gåt på krogen. Nordenflycht QT 174647, s. 131. jfr äfv.: Hann (skulle) aldrigh någonn tijdt .. komma der till igenn. Svart G. I:s kr. 76 (1561).
    ?) [jfr mnt. ni- l. nuwerlde, mht. ni zer werlde, eg.: aldrig i världen; fht. nio in altere, neonaltre, eg.: aldrig i lifvet, t. ewig nie] (i sht i talspr.) Aldrig i tiden trodde jag, att detta skulle lyckas honom. Aldrig i världen hade jag kunnat ana något sådant. Nej, det skall aldrig i evighet ske. Aldrig i min(a) dar har jag hört något sådant. 2 Mos. 14: 13 (Bib. 1541; se under d). Hypotheses .. the ther ock i evighet alldrig kunna .. bevisas. Rydelius Förn. 124 (1720, 1737). Nordberg 2: 131 (1740). Aldrig i verlden hade et stoltare ord blifvit sagdt om mig. Weste Werther 69 (1783, 1796). Aldrig i lifvet. Geijerstam (1891; titel på ett lustspel). jfr: Ett i sanning kraftigt bedyrande är aldrig i lifvet, eftersom aldri-g just betydt icke i lifvet. Noreen Spr. stud. 77 (1895).
    d) [fsv. aldrig mer; jfr t. nimmer o. nimmermehr] Aldrig mer(a). Thenne (dvs. dessa) Egyptier som j seen j dagh, them skole j aldrigh mera see j ewigh tijdh. 2 Mos. 14: 13 (Bib. 1541). Drogh han aff Rijket .. och kom her sedan alrigh meer. Svart G. I:s kr. 121 (1561). Lind (1749). Aldrig mer tillräkna dem deras synder. Handb. 1811, s. 18. Upp. 18: 14 (NT 1883).  i folkvisor. Än många fästemän kan jag få, / Men en fader aldrig mer. Sv. folkv. 2: 8.
    e) Nu eller aldrig. Nu eller aldrig, Now or never. Serenius (1741). Ödmann Anv. t. skrift. 36 (1823).  Sent eller aldrig.
    f) (hvard.) Varghuden .. frågade ej mer efter litet slask än det som aldrig var (dvs. icke alls). Törneros Bref 1: 384 (1833).
    g) (i Finl., hvard.) i koncessiva satser: också ej. Mina händer duga nog, om de aldrig äro så fina. Topelius Läsn. f. barn 1: 54 (1856, 1883). Högfärdig kan man vara, om man aldrig är mer än en hallonmask. Därs. 3: 152 (1860, 1883).  Anm. Uttr. är att skilja från 6 b, c, där aldrig numera står omedelbart tillsamman med så o. bet. för öfr. på sätt o. vis är motsatt den här anförda.
    Anm. till 1. I stället för aldrig kommer någon kan man med ungefär samma bet. säga l. skrifva ingen kommer någonsin. Däremot äro uttr. någon kommer aldrig, någonsin kommer ingen icke möjliga. Negationen måste nämligen hafva första platsen. Jfr ICKE, INGEN, INGENSTÄDES.
    2) [jfr den motsv. anv. af fsv. aldrigh, isl. aldrigi, d. aldrig; jfr äfv. t. nie o. nimmer, eng. never, lat. numquam] ss. förstärkt negation med mer l. mindre fullständig förlust af den temporala bet.: alls icke, ingalunda, under inga omständigheter, på inga villkor, omöjligen. Jag kan aldrig begripa, huru detta gått till. Detta går aldrig väl. Du kan aldrig tro, hur roligt vi haft. Aldrig kunde jag tro något sådant; jfr 1. Gör, som jag befallt! (Nej,) aldrig! (i svar). Jag tror aldrig, att Poëten så nätt afbildat en furia, som (dvs. att) icke denna (lappkvinna) bättre henne repræsenterade. Linné Ungd. 2: 55 (1732); jfr 6 a. Hvar äro desse komne ifrån? sade han, de äro aldrig mina. Dalin Arg. 1: 78 (1733, 1754). Aldrig är det Crediten, sade jag. Därs. 1: 103. En hel dag .. (skulle) de stackarne aldrig (hafva) uthärdat. J. Wallenberg 140 (1771). Tro aldrig det. Lannerstierna Äfvent. 10 (1790). (Carl August hade) aldrig kunnat lefva öfver högst 2 år. Tegnér 5: 63 (1810). Det slår aldrig felt, att Araminta har mera trumf än någon annan. Almqvist A. May 42 (1838). Eva Widebeck, eller Det går alldrig an. V. Stålberg (1840; boktitel). Det var aldrig för tidigt, att du fick ögonen öppna. Lönnberg Skogsb. 151 (1881).  särsk. i ett slags frågor (l. utrop), som i allm. uttrycka en önskan l. en indirekt uppmaning o. på hvilka den frågande önskar sig ett nekande svar, äfvensom i frågor, som uttrycka ett tvifvel l. en öfverraskning. Du är väl aldrig sjuk? Det är väl aldrig din mening? Det är väl aldrig möjligt? Han blef väl aldrig ond på mig? Du tänker väl aldrig gå hem redan?
    3) [jfr fsv. jak hawir aldre eet ordh at sighia; jfr äfv. eng. never a one] (numera i sht i ledigare talspr.) ss. ett förstärkt icke framför ett uttryck, som angifver ngt ringa l. obetydligt, i sht framför en ss. räkneord l. obest. art.: icke (en l. ngn) enda. Aldrig ett öre har jag vunnit på detta företag. Aldrig ett dugg. Aldrig ett tecken. Aff .. (fänikan) vnslap aller en man. Svart G. I:s kr. 91 (1561). Tyst som muren ..(;) tala aldrig et ord. Dalin Vitt. II. 6: 89 (1739). Betesmarken kring Falköping bestod af vida och bara fält, at aldrig en buske syntes på dem. Linné Västg. 80 (1747). Där kom aldrig en, Ne unicus quidem advenit. Sahlstedt (1773). Go'a frun! Nu kom hofmästarn hem och hade aldrig ett qvitt till fisk med sej. Jolin Barnhusb. 18 (1849), Aldrig ett ord sa' han åt mig. Strindberg Gill. 1 (1880).  framför superlativer. Aldrig det bittersta. Aldrig det minsta grand.  (föga br.) I aldrig något land sol, måne, blixt och skyar / Så lycklig bondeby bestrålar. Bellman 6: 170 (1785).  [jfr fsv. ther när stodh aldre trä] (numera bl. hvard.) i vissa förb. me

    Vad jag tar med mig, det är att du var osaklig och trodde eventuellt sätt att skriva på betydde något för något.
    Men kanske nästa gång?


    Nej, jag vet faktiskt inte vad som kan vara ett undantag från meningen med ordet "aldrig".
    Så jag vill att du berättar på ett sätt som gör det rimligt och logiskt.
    Bygg upp en mening med ordet aldrig och tala om vilka undantag man rimligen kan tolka in av meningen.
  • klyban
    Tom Araya skrev 2022-07-09 21:45:53 följande:
    Nej, jag vet faktiskt inte vad som kan vara ett undantag från meningen med ordet "aldrig".
    Så jag vill att du berättar på ett sätt som gör det rimligt och logiskt.
    Bygg upp en mening med ordet aldrig och tala om vilka undantag man rimligen kan tolka in av meningen.
    Språklektioner berättar att ditt argument är stendött, då osaklighet berättar något sånt.

    Här har du igen om du vill delta i en saklig diskussion.
    "DU missar det fundamentala, det är vad upprepningen berättar.

    Men för all del, berätta nu vad som ändrade sig extremt inom säkerhetspolitiken mot innan, vad kan det ha varit , vad kan det haa varit tro, hmmmm, ahhh ett anfallskrig mot Ukraina???


     


    Sen en bred säkerhetspolitisk lösning på detta, verkar helt enkelt att du inte är med i matchen när du kör en sådan EXTREMPOPULISM att du inte kan ta in fakta ens och att det var något som fundamentala ändrade sig.


    Men icke för tom, han blundar för elefanten i rummet som tom tror ingen ser överhuvudtaget, men ledsen vi alla vet vad som ändrat sig och varför man gjorde denna breda säkerhetspolitiska lösning.


    Och ja, denna elefant kommer jag berätta om varje gång du inbillar dig inget ändrat sig och att beslut togs som var en bred uppgörelse och det bästa av allt, det är något som inte kommer försvinna här, så bered dig på mer upprepningar om du glömmer av vad som ändra sig i dina argument, så finns jag här att ge dig fakta som berättar varför allt ändrade sig.

    Men i alla fall tog dom ett eget beslut och lämnade inte över det till främmande makt som SD, där tydligen SD inte är kapabla att ta egna beslut i säkerhetspolitik.


    JA, och vi vet vad ni tycker om NATO, då ni sprungit putins ärende i frågan länge nu.
    JA, ända tills det var agendamässigt dåligt att säga detta ut högt."


    En central del av populismens livsnerv att generalisera utifrån ett eller några enstaka exempel.
  • Digestive
    Tom Araya skrev 2022-07-09 21:45:53 följande:
    Nej, jag vet faktiskt inte vad som kan vara ett undantag från meningen med ordet "aldrig".
    Så jag vill att du berättar på ett sätt som gör det rimligt och logiskt.
    Bygg upp en mening med ordet aldrig och tala om vilka undantag man rimligen kan tolka in av meningen.
    Det är bara att förvänta sig samma attityd när det exempelvis handlar om potentiella SD-samarbeten. Nytt läge. Saker förändras. Och så vidare.

    Vad tror du om sådana förväntningar?
  • Padirac
    Digestive skrev 2022-07-10 19:36:13 följande:
    Det är bara att förvänta sig samma attityd när det exempelvis handlar om potentiella SD-samarbeten. Nytt läge. Saker förändras. Och så vidare.

    Vad tror du om sådana förväntningar?
    Låter som Kristersson - och EB

    www.gp.se/nyheter/sverige/inget-sd-samarbete-ens-p%C3%A5-sikt-1.7966933

    "Inte ens om 20 år ser KD-ledaren Ebba Busch Thor ett samarbete med SD som rimligt. "Jag ser inte att den utvecklingen kommer ske så som läget är i SD nu", säger hon.

    ...

    I GP:s intervjuserie med partiledarna får Sveriges ledande politiker prata visioner, hur de vill se sitt Sverige om 20 år.


    Vad skulle krävas för att du skulle samarbeta med SD på 20 års sikt?


    – Jag ser inte att den utvecklingen kommer ske så som läget är i SD nu.


    Men inom ett par mandatperioder, rent ideologiskt, hur mycket skulle SD behöva förändras för att ni ska samarbeta med dem?


    – Mycket. Jag ser inte de tendenserna i SD ännu, det är därför jag säger att det inte är aktuellt för oss att förhandla med dem."

    I vad och hur har SD förändrats för att Ebba nu samarbetar med SD?  Är det köttbullarna? 

  • Digestive
    Padirac skrev 2022-07-10 21:47:03 följande:
    Låter som Kristersson - och EB

    www.gp.se/nyheter/sverige/inget-sd-samarbete-ens-p%C3%A5-sikt-1.7966933

    "Inte ens om 20 år ser KD-ledaren Ebba Busch Thor ett samarbete med SD som rimligt. "Jag ser inte att den utvecklingen kommer ske så som läget är i SD nu", säger hon.

    ...

    I GP:s intervjuserie med partiledarna får Sveriges ledande politiker prata visioner, hur de vill se sitt Sverige om 20 år.


    Vad skulle krävas för att du skulle samarbeta med SD på 20 års sikt?


    ? Jag ser inte att den utvecklingen kommer ske så som läget är i SD nu.


    Men inom ett par mandatperioder, rent ideologiskt, hur mycket skulle SD behöva förändras för att ni ska samarbeta med dem?


    ? Mycket. Jag ser inte de tendenserna i SD ännu, det är därför jag säger att det inte är aktuellt för oss att förhandla med dem."

    I vad och hur har SD förändrats för att Ebba nu samarbetar med SD?  Är det köttbullarna? 


    Förmodligen är det köttbullarna men en alternativ förklaring skulle kunna vara att högeroppositionen inte har/har haft så många andra regeringsalternativ att presentera för väljarna. Det och att några partier numera är beredda på att regera i minoritet och på andras budgetar har väl skapat en besvärlig situation för högeroppositionen.

    Även förändringarna i Sverige och ett krig i närområdet kan vara delar av en alternativ förklaring men det är förmodligen köttbullarna.

    Tycker du att någotdera är anmärkningsvärt?
Svar på tråden Har du förtroende för regeringen?