• Anonym (Anna den late)
    Äldre 20 Jun 11:31
    31140 visningar
    185 svar
    +1
    185
    31140

    Är det så fel att vilja bli lyxhustru?

    Min dröm är att hitta en snäll stabil man som inte har något emot att försörja mig. Han jobbar och jag sköter hushållsarbetet (i en liten lägenhet), jag behandlas som en prinsessa av honom och kan spendera det mesta av dagarna med att jogga, träna, pyssla, läsa böcker och vara söt. jag vill inte heller behöva gå till arbetsförmedlingen eller låtsas vara sjuk för att bli sjukskriven utan vill kunna strunta i allt det.

    Gärna ett barn, helst inte fler. Jag kräver inte någon lyx, inte några dyra vanor, ingen rikedom. Äter vanlig husmanskost och handlar kläderna på Ullared. Om han får ut kanske 20 000 i månaden så räcker det och vi har till mat, hyra, räkningar och ger mig utöver det kanske 2-3 tusen att shoppa för varje månad så räcker det.

    Är det här verkligen för mycket begärt i livet? Jag tycker inte det, men ändå så måste jag stå här och byta blöjor på senildementa som inte vill byta blöjor på självaste midsommardagen....vilket jävla öde.

    Jag är jävligt snygg dessutom, och bara 22 år gammal. Skall livet vara såhär?  

  • Svar på tråden Är det så fel att vilja bli lyxhustru?
  • Anonym (rutan­)
    Äldre 20 Jun 21:19
    #30

    och dessutom, vadå öde? hellre står jag nog och byter blöjor på dementa än är instängd i en liten svettig lägenhet, med en man som bokstavligen äger mej. och byta blöjor får du göra på bebisen sedan också...

    men på ditt jobb får du betalt, hemma får du veckopeng:p 

  • Äldre 20 Jun 21:52
    #31

    Lyxhustru? Vad har det att göra med trådstarten? Det du beskriver är ju raka motsatsen...

  • Äldre 20 Jun 21:53
    #32
    +1

    Lyxhustru? Vad har det att göra med trådstarten? Det du beskriver är ju raka motsatsen...

  • Anonym (Vi finns)
    Äldre 20 Jun 21:58
    #33
    Anonym (Anna den late) skrev 2015-06-20 11:31:48 följande:

    Min dröm är att hitta en snäll stabil man som inte har något emot att försörja mig. Han jobbar och jag sköter hushållsarbetet (i en liten lägenhet), jag behandlas som en prinsessa av honom och kan spendera det mesta av dagarna med att jogga, träna, pyssla, läsa böcker och vara söt. jag vill inte heller behöva gå till arbetsförmedlingen eller låtsas vara sjuk för att bli sjukskriven utan vill kunna strunta i allt det.

    Gärna ett barn, helst inte fler. Jag kräver inte någon lyx, inte några dyra vanor, ingen rikedom. Äter vanlig husmanskost och handlar kläderna på Ullared. Om han får ut kanske 20 000 i månaden så räcker det och vi har till mat, hyra, räkningar och ger mig utöver det kanske 2-3 tusen att shoppa för varje månad så räcker det.

    Är det här verkligen för mycket begärt i livet? Jag tycker inte det, men ändå så måste jag stå här och byta blöjor på senildementa som inte vill byta blöjor på självaste midsommardagen....vilket jävla öde.

    Jag är jävligt snygg dessutom, och bara 22 år gammal. Skall livet vara såhär?  


    Jag tjänar över 300000 i månaden ett bra år, och vill ha det där också.

    Dock finns det några hakar eventuellt. Jag är över 40, bor i London och jag vill ha många barn. Annars ser jag bra ut och är i väldigt bra form fysiskt, extremt bra faktiskt.

    Jag har provat det du nämner men med fel kvinnor som har helt andra motiv än du, så det har aldrig funkar för mig. Men du verkar ju vilja ha vad jag vill så det kunde kanske funka.
  • gbgumm­an
    Äldre 20 Jun 22:00
    #34

    Kart man kan önska vad man vill men frågan är om detta är din dröm om tio år. Man byter drömmar.

  • Anonym (Nehej­)
    Äldre 20 Jun 22:09
    #35

    Inget fel alls i att vilja vara hemmafru. Det var nästan alla för inte alls länge sen inkl. min egen mamma. Lyxhustru har jag svårt för däremot...

  • Anonym (Cathe­rine)
    Äldre 20 Jun 22:10
    #36

    Nej det är inget fel med att vilja bli lyxhustru, men det är bra om man har någon sorts egen inkomst också vid sidan om. Du kanske kan jobba hemifrån? då behöver du inte ta hand om senildementa, kanske du kan plugga eller något och få en utbildning som leder till jobb man kan göra hemma  i egen tid.
    Det är riskabelt att bara leva på sin man, för ifall han hittar någon ny eller visar sig vara en mindre charmig person än vad du trodde och kanske misshandlar eller hotar dig då har du ingenstans att ta vägen och har ni barn så lär han få vårdnaden om barnet också då han har inkomsten och vad har du då?
    Själva tanken att vara hemmafru är det inget konstigt med, de flesta önskar nog att de hade råd så de fick spendera mer tid med familjen, inte lätt om barnen ska till dagis vid 7-8 på morgonen, hämtas kanske  vid 5 ifall man har lång resa mellan dagis/skola och jobb så man knappt orkar eller har tid att umgås med sin familj efter jobb o dagis.

  • Anonym (Anne)
    Äldre 20 Jun 22:36
    #37

    Jag tror inte att det är så många här som vet hur det är att jobba med senildementa. Att arbeta med en gammal j**el som har bajs fulla blöjan men ska slå dig för att du ska byta. Den dagen det kommer ett parti som är för "human avlivning av människor" så kommer jag att rösta på dom. 

  • gbgumm­an
    Äldre 20 Jun 22:39
    #38
    Anonym (Anne) skrev 2015-06-20 22:36:29 följande:

    Jag tror inte att det är så många här som vet hur det är att jobba med senildementa. Att arbeta med en gammal j**el som har bajs fulla blöjan men ska slå dig för att du ska byta. Den dagen det kommer ett parti som är för "human avlivning av människor" så kommer jag att rösta på dom. 


    Jag älskade det jobbet. Hade det varit bättre betalt hade jag stannat kvar.
  • Anonym (banke­r)
    Äldre 20 Jun 22:49
    #39

    Jag ser 90-talister på väg till föräldrarna eller arbetsförmedlingen på pendeltåget ibland. Ofta i vita jeans och med skorna på motsatta sätet.

    Jag är chef och får då och då ansökningar från just 90-talister som utförligt förklarar vilka jobb de inte vill göra. Oavsett meriter blir det förstås inget med den inställningen. Och här är en tråd till från en 90-talist helt utan ambition som helt ogenerat ser det som den naturligaste saken i världen att leva på någon annan. Det är en bortcurlad generation som helt saknar insikt om vilka prestationer som krävs för att överleva i en global konkurrens.

Svar på tråden Är det så fel att vilja bli lyxhustru?