• Preimeg

    Förvirrad och totaldeprimerad.

    Hej,

    Jag är pappa till två små änglar på 3 och 5 år.

    Nu ligger det till så här att jag är bosatt i Spanien nu 12 år varav 6 år med ett ostabilt förhållande.

    Min fru vill nu skiljas för att det inte fungerar mellan oss, saken är så att jag känner att om vi skiljer oss så vill jag flytta hem till Sverige men jag vill inte skilja mig från mina barn som jag älskar över allt annat på denna jord, men jag vill inte vara kvar här om jag måste bo här själv efter allt jag byggt upp som bara rasar ner.

    Gör jag fel som tänker så här? Jag är lycklig med mina barn men kommer att bli så olycklig när jag väl måste ut från huset som vi en gång köpte efter vårat giftemål.

    Jag vill inte vara självisk men jag känner att jag måste bygga upp mig på nytt för att känna lycka igen, och som jag då kan bidra min lycka till mina barn även fast jag bor på långa distans.

    Jag i Sverige kommer att komma ner till Spanien för att träffa mina barn på semester och dom får komma till Sverige för att vara med mig där under semester.

    Jag tror att om jag väl börjar jobba i Sverige kommer jag också kunna ta ut del av pappa ledighet eftersom här i Spanien så får man bara ut 15 dagar per barn, altså 30 dagar sammanlagt, villket innebär att jag kan få ut cirka 420 dagar i Sverige.

    Hjäp mig! Känner mig desperat och mår så dåligt av allt det här.

    Är det någon som har gått igenom samma sitta som jag, var snäll och vägled mig lite.

    Tack

  • Svar på tråden Förvirrad och totaldeprimerad.
  • Preimeg

    Angående föräldrapenning, har jag rätt till det om jag skriver in mig i Sverige och börjar att arbeta?

  • Monkii
    Preimeg skrev 2015-11-26 17:56:22 följande:

    Angående föräldrapenning, har jag rätt till det om jag skriver in mig i Sverige och börjar att arbeta?


    Jag har alltid trott att man inte har det men jag tycker att du ska ringa fk och få ett säkert svar.
  • Jasmin Karlsson
    Monkii skrev 2015-11-26 15:27:29 följande:
    Men det är ju inte i alla länder som man har "dagar att ta ut" så hur räknar de då? Är det enbart lägstanivå man får?
    I mitt fall tog jag inte ut några dagar alls utomlands (fick studiemedel), när jag flyttade till Sverige sen fick jag ta ut alla dagar här (480?) när jag vill innan barnet fyller 12 (eller är det 8?, beror på när barnet är fött de har äbdrat nu till 8), jag jobbade inte utomlands när barnet föddes (studerade), men jobbar nu i Sverige. Därför blir de första 180 dagarna (för mig eller min man) på lägstanivån, därefter kommer SGIn baseras på nuvarande lön.
  • aleydis

    Är mamman från Spanien eller är ni båda svenska? Att tvinga dig att stanna kvar i ett land du inte trivs eller lämna barnet är riktigt fult gjort, även om ni skiljer sig så måste hon kunna tänka på els familjens bästa.

    Jag föddes utomlands i min pappas hemland. När de skiljde sig ville min mamma flytta tillbaka till Sverige. Min pappa tyckte det var självklart att flytta tillbaka till Sverige för hennes skull och ville vara nära oss hela uppväxten...

  • Monkii
    Jasmin Karlsson skrev 2015-11-26 20:06:24 följande:

    I mitt fall tog jag inte ut några dagar alls utomlands (fick studiemedel), när jag flyttade till Sverige sen fick jag ta ut alla dagar här (480?) när jag vill innan barnet fyller 12 (eller är det 8?, beror på när barnet är fött de har äbdrat nu till 8), jag jobbade inte utomlands när barnet föddes (studerade), men jobbar nu i Sverige. Därför blir de första 180 dagarna (för mig eller min man) på lägstanivån, därefter kommer SGIn baseras på nuvarande lön.


    Aha intressant :) Bodde du i Sverige under graviditeten?
  • Preimeg

    Tack för alla svaren!
    Ja Mamman är spanjorska och det är hon som vill skiljas.
    Det svåra för mig här som ensam så kommer min ekonomi krascha om jag måste hyra lägenhet, betala ett privatlån,vatten,el,försörja två små barn osv med 9000 kr i månaden, det kan jag ju inte.
    Därför så har jag mer förmåner i Sverige om jag finner Jobb och får mer betalt och någon sorts barnbidrag, pappaledighet för att träffa barnen.
    Jag vet inte vad jag ska göra.
    Stanna kvar här i Spanien kommer jag inte bli lycklig av men inte heller skulle jag vara lycklig utan mina barn, känner mig splittrad.
    Här i Spanien så finns det ingen typ av bidrag så därför ser jag Sverige som en option.

  • Preimeg
    Hot Fuzz skrev 2015-11-26 15:06:53 följande:

    hej
    Jag förstår hur du känner dig, sviken av din fru och att hon nu kastar bort allt som ni byggt upp tillsammans. Kan dina barn svenska? Även om de inte kan det, så är det inga problem, det kommer massor av barn hit dagligen från fjärran länder som snabbt lär sig språket. Barn lär sig jättesnabbt!

    Om jag vore du så skulle jag snarast åka till Sverige, ensam. Ta hjälp av din bror och börja jobba, skaffa en bra lägenhet eller ett radhus. Under tiden kommer ju din fru att få sköta om barnen ensam. Chanserna är goda att hon inom ett halvår kommer böna och be dig att ta dem... så kan hon fortsätta gymma, träffa väninnor och leva sitt liv.

    Var inte rädd. Även tuffa tider har ett slut.


    Du har så rätt!
  • Gina43
    Jasmin Karlsson skrev 2015-11-26 15:09:18 följande:

    Ja, det stämmer. De dagar du tagit utomlands räknas av, men sedan har du rätt att ta ut lika många dagar som andra svenskar även om barnen är födda utomlands. (Vet det av egen erfarenhet)


    Men hur kan man ha rätt till svenska socialförmåner om man inte har en inkomst och betalar skatt i Sverige? Då är man ju inte ens inne i systemet? Hur är det logiskt?
Svar på tråden Förvirrad och totaldeprimerad.