En käftsmäll till undergångsprofeterna

Sysselsättningen ökar i Sverige och om du dividerar Sveriges bruttonationalprodukt med antalet medborgare (inkl asylsökande) så får du också ett värde som ökar över tid.

www.svt.se/nyheter/ekonomi/rapport-kraftiga-skattehojningar-kravs-i-kommunerna

Helt väntat och helt i sin ordning, det är priset vi får betala för att rätta till vår snedvridna demografi.
Och ett väldigt lågt pris, om vi ser på alternativet, det är bara att se på t.ex Japan vad som händer om demografin inte hålls på en nivå, som kan hålla den inhemska ekonomin igång.

Beror på vem du frågar, Vmb, beror på helt vem du frågar. 

Du och som jobbar och som har en inkomst som klarar utgiftshöjningar, och skattehöjningar, utan att vardagen påverkas kanske kan anse att priset är lågt. Eller väldigt lågt för att anv dina ord, men den ensamstående, arbetslösa mamman, hon håller förmodligen inte med !!!

Så är det alltid, och ingen gillar skattehöjningar eller ö.h.t att få sina utgifter höjda. Det finns massar av folk som åker land å rike kring för att få tanka till en 10-öring lägre literpris, trots att det inte ger något alls tillbaka.., men tanka till det lägra priset ska dom promt göra, kosta vad det kosta vill .

Men jag antar du förstår vad jag menar, att det är kostnader vi aldrig kommer undan, fler människor som behöver utbildas och få möjligheter till sin utkomst kommer alltid att ha ett pris.
Och oavsett vilka det gäller så ser kostnaden ungefär likadan ut, så det viktiga är att skapa förståelse, och få folk att ta till sig att det är kostnader vi måsta ta, för att få behålla välfärden.

Vi måste bli fler i produktiv ålder, annars kan vi aldrig klara välfärden för alla, speciellt inte inom vården, med tanke på att en åldrande befolkning undantagslöst kräver mer vård och omsorg.
Klarar vi inte det, så kommer vi om bara nåt årtionde att få se hur vi får ett allt mer uppdelat välfärdssamhälle, där de som har råd kan köpa sig en väfärd många andra bara kan drömma om.

Och de svagaste måste vi så klart se till att det är de som behöver bidra minst, precis som vi hade det tidigare, innan Alliansen fick för sig att sänka skatterna som skogstokiga, så att vi nu har en situation där anställda flyr vård, omsorg och utbildningsyrkena vi driver i egen regi.

Ska vi ha en gemensam bra välfärd så måste vi betala för den själva, det privata har inget intresse av att sköta den, där finns inga vinster att göra, inte om vi ska ha en likvärdig nivå på välfärden för alla.
Tramset om att det privata gör det bättre, tror jag inte ett skit på, dessutom så är det ju vi som betalar dom iaf, vi bara låter våra skattepengar gå direkt till det privata, istället för att betala för egen arbetskraft.

Därmed inte sagt att vi inte ska ha privata alternativ, men det privata får inte bli ett alternativ till vår gemensamma välfärd, utan ska vara ett komplement till det vi kanske inte är lämliga att hantera, eller vad det nu kan vara vi behöver ha hjälp med.

Detta kommer att vara den överlägset mest svårhanterade punkten: nya bostäder. 700.000 bostäder måste fram inom 8 år har man räknat ut.

För här räcker det inte med att ta fram nya pengar genom att låna och höja skatter. Här handlar det nämligen också om resursbrist även i fysisk mening.

Det finns inga grävmaskiner som står och väntar på något att göra. Det finns inga lediga detaljplanehandläggare på kommunerna. Det finns inga konsulter och ingenjörer som går arbetslösa och väntar på att någon vill be dem rita nya hus. Det finns helt enkelt inga lediga fysiska resurser att sätta in för att bygga dessa 700.000 bostäder.

Just nu överlever systemet på att man fyller upp vakanser via dyra hyreskontrakt mellan Migrationsverket och privata boenden samt att invandrarna tränger ihop sig hos landsmän och släktingar. Men det finns naturligtvis en gräns för hur länge det kan pågå också.

Alla är vi nöjda med olika.

Att Sverige de facto går bakåt när vi samtidigt påstås ha "bättre ekonomi än på decennier" kan man ju vara nöjd med. Om man vill.

Sanningen är ju den att trots att det går "bättre än på decennier" så äter invandringens kostnader upp allt detta - och mer därtill.Till de ökade kostnaderna för invandring.

.

Om vi bara kan komma förbi det här motståndet mot att erkänna invandringens kostnader så kan vi sedan föra en nyktrare och nödvändig debatt.

Jag påstår inte att invandringen är gratis. Däremot påstår jag att Sverige kan bära kostnader för invandring. Det har historien visat.

Kan? Ja det kan vi.

Kanske.

Det beror ju på hur mycket av dagens välfärd och ekonomiska status vi vill offra.

Ja, och det är här den egentliga diskussionen borde börja. Ofta nämns invandring/migration bara som en kostnad vi måste ta, ungefär som att man inte direkt funderar på om man ska betala elräkningen eller inte hemma. Men så borde det absolut inte vara hävdar jag. Migration är en utgift bland många, och hur mycket vi som samhälle vill lägga på just den posten ska vara upp till staten/regeringen att bestämma. Och det i sin tur faller tillbaka på vad vi anser vara samhällets huvuduppgifter och vem/vilka välfärden är till för. Ska vi ha en nationalstat över huvud taget, eller ska vi säga att vår välfärd helt enkelt är fri att nyttjas av alla som lyckas ta sig hit för egen maskin, oavsett åtetbetalningsförmåga? Alla svenska barn har ju gratis skola, kan man då hävda att det är rasism att neka barn från andra länder skolgång? Är det rasistiskt att ett barn som fötts här av svenska föräldrar automatiskt får uppehållstillstånd och medborgarskap, men inte ett barn från Aleppo? Osv