Vänsterfolk! Varför tror ni att vi högermänniskor tycker som vi gör?

Det finns fler källor mot att kapitalismen lett till mindre fattigdom. Så då måste det vara sant.

Visa upp en källa som påvisar att privat äganderätt ökar fattigdom över tid.

Byt inte ämne.

Vadå byta ämne? Jag ber dig backa upp dina påståenden.
Haha nåja, vill inte du det så kan jag backa upp mina påståenden med källor.

Vi börjar med The Economist och dess beskrivning av Karl Marx teorier:

">

Dokumentären "The real Adam Smith":

">

Samma Johan Norbergs och Henrik Jönssons föreläsning:

">

UNRISDs rapport från 2008 som beskriver hur stater bör agera för att minska fattigdom (jag hintar lite med att det handlar om att ge trygghet och stabilitet åt industrier för att man ska få en välfungerande handel):

http://www.unrisd.org/80256B3C005BCCF9/(httpAuxPages)/EE2D4DF653F6077BC1257A5D004C7E5E/$file/Leftwichweb.pdf

En hel bok du kan läsa om kapitalismen när du har tid:

https://www.google.com/books?hl=sv&lr=&id=mYW5B4vnuUUC&oi=fnd&pg=PR3&dq=info:xzph63APdFcJ:scholar.google.com/&ots=tOeeGd3Uge&sig=nHXq1INpeLvUYcxd7W0IDG5bw8Q

 Blogg om ämnet: 

https://www.masterresource.org/capitalism-vs-collectivism/the-triumph-of-capitalism-socialism-is-intellectually-dead-but-central-planning-in-the-mixed-economy-lives-on/

 Beskrivning av kapitalism kontra socialism (bra att kunna om man ska ta sig an kapitalism, där det dessutom finns en lista på de mest kapitalistiska länderna i världen):

https://www.thebalance.com/capitalism-characteristics-examples-pros-cons-3305588

 Om frihandel och internationella relationer:

">

 Om globaliseringen och dess effekter på världsfattigdomen:

http://www.nber.org/~wei/data/FinGlobal-F&D.pdf#page=78
(Notera framförallt ett citat: ? Not only does international economic inte-

gration promote economic growth, but 

also, on average, economic growth tends to 

increase incomes of the poor. In fact, with-

out economic growth, there can be no sus-

tained poverty reduction. Globalization has 

also facilitated the spread of technologies 

that have contributed to dramatic improve-

ments in health, life expectancy, and literacy 

in poorer countries and communities.

? Infant mortality rates declined, on aver-

age, by 50 per thousand (to 59 per thousand) 

from 1970 to 1999 in developing countries, 

versus 10 per thousand (to 6 per thousand) 

in developed countries.

? Life expectancy in China doubled (to 

70 years) over 1960?99; in India it rose by 20 

years (to 64 years); and in the United States it 

rose from 70 to 77 years.

? Over the past three to four decades, 

adult illiteracy rates have declined by 30 per-

centage points in China, Ghana, India, Korea, 

and Mexico.?)

 

Mer konkret fakta om varför fattigdomen minskat och, som svar på Tom Arayas fråga, om frihandel verkligen är exkluderande:

https://www.firstthings.com/web-exclusives/2013/11/whats-behind-the-stunning-decrease-in-global-poverty

 

Från World Economic Forum om kapitalismens effekt på produktiviteten och hur den ökande produktiviteten minskat fattigdomen:
https://www.weforum.org/agenda/2015/08/does-capitalism-cause-poverty/

Ska vi titta på det krasst så har det visat sig att kapitalismen gav ökad produktivitet och på det sättet ökade också välståndet. Den enkla förklaringen ligger i hur produktiviteten i sig skapar mer med mindre. Det finns det flera historiska exempel på. T.ex. kan vi ta något så ?enkelt? som väderkvarnen. När den började utvecklas under slutet av den tidiga medeltiden ledde det till att folk inte längre behövde mala säd för hand utan väderkvarnen gjorde samma jobb mycket snabbare och dessutom mer effektivt och med mindre folk. Detta frigjorde mycket tid för bönderna som kunde satsa på annat, vilket ledde till ökad produktivitet på annat håll och således mer föda. Detta skulle leda fram till den högmedeltida demografiska expansionen som fick ett abrupt slut i.o.m. den lilla istidens gryning och digerdöden på 1300-talet. Detta är just varför ökad produktivitet minskar fattigdomen.

Detta har flera faktorer till varför det blev så, men framförallt berodde det på innovationerna som föddes då den privata äganderätten började respekteras på allvar på 1800-talet. Man arbetade för sig själv, och de som vågade ta risker kunde nu börja bära frukten av sitt eget arbete, vilket gjorde att fler tog chansen. Det är egentligen ganska enkelt.

Går vi till idag så ser vi hur världen krymper och blir alltmer internationaliserat. Detta gör att pengaflödet runtom i världen expanderar och det har visat sig att det kommer alla till gagn. Det som egentligen håller tillbaka de fattiga länderna är att äganderätten inte respekteras i dessa länder. Det är ingen slump att det är lägre produktivitet i länder som har en statligt kontrollerad ekonomi och i länder där korruptionen är hög. Tar vi ett land som Kongo-Kinshasa så är korruptionen otroligt hög, vilket gör att äganderätt och avtal aldrig respekteras och därför vågar få entreprenörer ta de risker som behövs för att investera i nya projekt. Korruption är ett hot mot äganderätten och avtalsrätten. När man är fast i korruption kan man sällan genomföra de projekt och innovationer som kan öka produktiviteten, vilket gör att man oftast förblir fattig.

Men om vi dock fokuserar på statens roll så är den viktig i ett kapitalistiskt samhälle. Staten ska dels vara till som ett skydd för den privata äganderätten där man behöver en välfungerande rättsapparat och det ska också ta in skatt som ska komma befolkningen till gagn (Välfärd d.v.s). Detta är Adam Smith, som är Liberalismens tillika den moderna nationalekonomins fader, mycket tydlig med. Han menar vidare att alla resurser ska tänkas som investeringar. Skolan och utbildningen är en investering på framtiden då det skapar bra, produktiva människor. Sjukvården håller befolkningen frisk och därför blir den mer produktiv. Infrastrukturen underlättar handeln, vilket ökar välståndet. Polis och rättstat ser till att medborgarna får rättsskydd, vilket förbättrar möjligheten till mellanmänskliga relationer, osv. Allt detta beskriver Adam Smith tydligt i sin bok ?Nationernas välstånd?. Den borde ni läsa (finns bara på engelska).

Men egentligen är den här diskussionen meningslös på ett sätt eftersom att kapitalismen är ett system som används i stort sätt i hela världen idag. Det som diskuteras är snarare dimensionerna av kapitalismen, hur mycket som ska vara privat och hur mycket som ska vara statligt. Den diskussionen kan man föra fram och tillbaka, men att kapitalismen är effektiv är de flesta slående överens om.

Det är sant. Och det har vi oss själva att skylla för vi har inte varit tillräckligt tydliga i vilka skillnader som finns mellan oss och SD. Därför är det lätt att vi blir förknippade med dem även fast vi Liberaler har fatalt olika syn på många frågor, t.ex. migration.

Flertalet av social- och sjukvårdsförsäkringarna i Japan är inte allmänna utan direkt kopplade till en anställning.
Även bostad är ofta kopplad till anställning.

Barnomsorg finns det två varianter av. En statlig som är mer inriktad på lek och som är billig samt en privat som är mer inriktad på utbildning och den är dyr.

Japan har problem med lågt barnafödande, vilket de flesta härleder till stressen kring yrkeskarriär och inkomst.

Väl täckande föräldraförsäkring erbjuds statligt anställda, medan privata arbetsgivare är mer restriktiva i detta.

Studier på universitet är inte gratis i Japan, som det är i Sverige.

Nja, de är ju allmänna på samma sätt som i Sverige, i det att de är skattefinansierade till syven och sist.

Däremot är det svenska systemet nästan mer elitistiskt eftersom man kan köpa till en ovanpåförsäkring där man glider ovanpå de redan existerande systemen och utnyttjar att de redan finansierats, men där man har bättre tillgång till dem. 

Den stora skillnaden, oavsett formell organisering, är att Japan känns som ett riktigt land, gediget, där man förväntar sig att allt fungerar och så gör det det, medans Sverige hoppas man att det fungerar och blir lite glad om det råkar göra det även om det är rätt kasst.

Om man åker till sjukhuset i japan får man snabb högkvalitetsvård och man upplever det så också, om man ringer polisen får man snabb kontakt och hjälp, om tåget syns komma in på perrongen och man förstår att att det inte kommer att stå helt stilla förrän 40 sekunder efter uppgiven ankomsttid så kan det noteras av de perrongen. Om man lägger brev på postlådan så kommer det fram.

På akuten i Sverige kommer man in och det kan se ut som ett slagfält med rätt illa skadade och sjuka som blivit nedprioriterade, lysrören blinkar i taket, sjuksköterskorna har vänt sina namnbrickor så ingen ska hämnas på dem efter jobbet. Man kan komma ut 16 timmar senare efter att blivit lätt felbehandlad (jag beskriver faktiska egna upplevelser) men ändå lite glad att de faktiskt löste problemen trots allt.

Folk ringer polisen och kommer inte fram, håller kvar tjuvar själva i timmatal, blir ställda i telefonkö efter allvarliga brott. Ibland är tåg försenade ett dygn, ibland kommer de alls inte fram, antal som kommer i tid är runt 60% totalt. Posten tappar bort paket och brev, och valsedlar från poströster kommer inte fram eftersom posten inte lyckas leverera dem lokalt inom Stockholm.

Det här skulle ses som banarepubliknivå i Japan, varje enskild punkt, det går inte ens att jämföra.

Nja, snarare genom avgifter via arbetsgivare.
Arbetsgivaren väljer omfattning.

Här betalar ju alla skatt, på inkomst och konsumtion och alla ingår i social- och hälsoförsäkringssystemet, även om man står utan jobb.
Samma försäkring för alla.

Du missade den delen att frihandelsavtal i stort tappar i betydelse om de skulle inkludera alla, för vissa skulle det innebära att de blir utkonkurrerade av låglöneländer och att undvika det är också en del syftet med dagens system av frihandel.

Nej, det är ett försäkringsbaserat system, som fungerar så att du väljer vilken nivå du vill ha på din försäkring (lägsta nivå är långt bättre än svensk sjukvård). Du får alltid perfekt vård och nivåerna har ingeting med tillgång till vård att göra (vilket det har i Sverige) utan handlar om tex om du får eget rum och vilken typ av rum osv. Med de billigaste försäkringarna delar man rum, vilket man som du vet i princip alltid gör i Sverige om det inte är nåt undantag.

Arbetsgivaren väljer inte omfattning, utan du väljer omfattning från ett antal paket som olika företag erbjuder som är väldigt lika eftersom de framtagna enligt lag.

Sen finansieras det här genom att pengar dras från din lön innan skatt, precis som du är inne på.

Men det är olagligt att inte ha någon försäkring och därmed finns system som gör att precis alla har det.

Om du är arbetslös så dras det från a-kassan, om du är hemmafru från din mans lön, om du är barn från dina föräldrar om du är gammal från pensionen.

Och om du inte omfattas av något av detta så betalar staten din försäkring, ingen är oförsäkrad.

Alltså, i praktiken, så är det helt identiskt med en skattefinansierad vård.