Jag har letat ett tag efter en tråd om bf i september och inte hittat någon så tänker jag att jag skapar en!
Här kan vi samlas, välkomna!
Lite om mig: 24åring som bor med min sambo i Stockholm, väntar första barnet efter ha försökt i 25 månader och ett missfall. Plussade rejält tidigt redan äl+7 på kvällen och har bf 2 september :D
Behöver bara skriva av mig lite. Jag är i vecka 10 och känner mig just nu så otroligt nedstämd och orolig. Känner mig så värdelös då jag varit (och fortfarande är) så väldigt trött nästan hela graviditeten, orkar liksom inte lyfta ett finger här hemma. Mina dagar går verkligen ut på att jobba, gå hem och äta för att sedan sova. Helgerna sover jag i princip mig igenom förutom några undantag då jag orkar titta på tv i soffan. Orkar inte laga mat och känner mig dessutom illamående bara av tanken att ta i ingredienser och stå i matos. I vanliga fall älskar jag att laga mat. Detta har hur som helst lett till mycket onyttig hämtmat och jag som i vanliga fall inte äter kött har gjort fler och fler undantag då kött och brie är typ det enda jag är sugen på.
Jag går också ganska rejält ont i magen då och då, det kommer och går och är som starkast på kvällarna. Min bm säger att det förmodligen är växtvärk men jag blir ändå så orolig. Så fort jag går ont i magen är jag säker på att det blir missfall och stunderna emellan är jag rädd att den lille redan dött för flera veckor sedan. Har inte varit på vul och känner att jag säkert bara lurar mig själv.
Nu blev det en lång och väldigt klagande text men behöver som sagt bara skriva av mig lite. Kanske känner någon igen sig lite?
Är inne i v.7 och mår konstant dåligt och är riktigt trött. Lukter är inget jag vill vara i närheten av, hoppas verkligen det här illamåendet avtar. Hua
Oj för man äta brie? Några särskilda restriktioner eller vilken som helst? Har ett sjukt sug efter goda ostar nämligen ;)
Oj för man äta brie? Några särskilda restriktioner eller vilken som helst? Har ett sjukt sug efter goda ostar nämligen ;)
Behöver bara skriva av mig lite. Jag är i vecka 10 och känner mig just nu så otroligt nedstämd och orolig. Känner mig så värdelös då jag varit (och fortfarande är) så väldigt trött nästan hela graviditeten, orkar liksom inte lyfta ett finger här hemma. Mina dagar går verkligen ut på att jobba, gå hem och äta för att sedan sova. Helgerna sover jag i princip mig igenom förutom några undantag då jag orkar titta på tv i soffan. Orkar inte laga mat och känner mig dessutom illamående bara av tanken att ta i ingredienser och stå i matos. I vanliga fall älskar jag att laga mat. Detta har hur som helst lett till mycket onyttig hämtmat och jag som i vanliga fall inte äter kött har gjort fler och fler undantag då kött och brie är typ det enda jag är sugen på.
Jag går också ganska rejält ont i magen då och då, det kommer och går och är som starkast på kvällarna. Min bm säger att det förmodligen är växtvärk men jag blir ändå så orolig. Så fort jag går ont i magen är jag säker på att det blir missfall och stunderna emellan är jag rädd att den lille redan dött för flera veckor sedan. Har inte varit på vul och känner att jag säkert bara lurar mig själv.
Nu blev det en lång och väldigt klagande text men behöver som sagt bara skriva av mig lite. Kanske känner någon igen sig lite?
Nån mer vars gravidkropp bara öser in virus och bakterier? Avslutade antibiotika mot halsfluss i fredags, och dagen därpå fick jag den värsta förkylningen jag haft, är helt sängliggande. Lägg till illamående så är dagen gjord =\
Behöver bara skriva av mig lite. Jag är i vecka 10 och känner mig just nu så otroligt nedstämd och orolig. Känner mig så värdelös då jag varit (och fortfarande är) så väldigt trött nästan hela graviditeten, orkar liksom inte lyfta ett finger här hemma. Mina dagar går verkligen ut på att jobba, gå hem och äta för att sedan sova. Helgerna sover jag i princip mig igenom förutom några undantag då jag orkar titta på tv i soffan. Orkar inte laga mat och känner mig dessutom illamående bara av tanken att ta i ingredienser och stå i matos. I vanliga fall älskar jag att laga mat. Detta har hur som helst lett till mycket onyttig hämtmat och jag som i vanliga fall inte äter kött har gjort fler och fler undantag då kött och brie är typ det enda jag är sugen på.
Jag går också ganska rejält ont i magen då och då, det kommer och går och är som starkast på kvällarna. Min bm säger att det förmodligen är växtvärk men jag blir ändå så orolig. Så fort jag går ont i magen är jag säker på att det blir missfall och stunderna emellan är jag rädd att den lille redan dött för flera veckor sedan. Har inte varit på vul och känner att jag säkert bara lurar mig själv.
Nu blev det en lång och väldigt klagande text men behöver som sagt bara skriva av mig lite. Kanske känner någon igen sig lite?
Någon mer än jag som får jätteljusa bruna flytningar då och då? Alltså väldigt ljusa. Blir så orolig.
Är inne i v.7 och mår konstant dåligt och är riktigt trött. Lukter är inget jag vill vara i närheten av, hoppas verkligen det här illamåendet avtar. Hua