Jag har letat ett tag efter en tråd om bf i september och inte hittat någon så tänker jag att jag skapar en!
Här kan vi samlas, välkomna!
Lite om mig: 24åring som bor med min sambo i Stockholm, väntar första barnet efter ha försökt i 25 månader och ett missfall. Plussade rejält tidigt redan äl+7 på kvällen och har bf 2 september :D
verkar börjat gå in i de där spökveckorna!! från att jag mått otroligt illa så mår jag nu rätt bra. om jag känner efter så jag har ett litet bakomliggande illamående nästan hela tiden men inte som förut. brösten är inte alls lika ömma.
Det enda jag eg känner av lite grann är att jag går på toa oftare och att jag blir mätt väldigt snabbt... är i v 11+3 och det är 2 v till nästa ul!! känner mig så stressad över att det hänt bebisen nåt!!
verkar börjat gå in i de där spökveckorna!! från att jag mått otroligt illa så mår jag nu rätt bra. om jag känner efter så jag har ett litet bakomliggande illamående nästan hela tiden men inte som förut. brösten är inte alls lika ömma.
Det enda jag eg känner av lite grann är att jag går på toa oftare och att jag blir mätt väldigt snabbt... är i v 11+3 och det är 2 v till nästa ul!! känner mig så stressad över att det hänt bebisen nåt!!
Sökte på missfallsrisk efter ett första normalt ultraljud i v 7-12. Hittade en studie gjord på ca 700 australiensiska kvinnor. Där skriver man att risken för friska kvinnor där man sett hjärtaktivitet i vecka x, i vid graviditet med ett foster, var:
9,4% i v 7,
4,2% i v8,
1,5% i v 9,
0,4% i v 10 och
0,7% i v 11.
Det är ju bara EN studie och det går inte att säga att detta stämmer generellt, men det var trevliga siffror att titta på.
Idag passade jag på att berätta för min chef då jag hade lönesamtal. Hon blev superglad :) känns skönt att hon vet nu även om det är tidigt än. Vecka 15 imorgon!
Sökte på missfallsrisk efter ett första normalt ultraljud i v 7-12. Hittade en studie gjord på ca 700 australiensiska kvinnor. Där skriver man att risken för friska kvinnor där man sett hjärtaktivitet i vecka x, i vid graviditet med ett foster, var:
9,4% i v 7,
4,2% i v8,
1,5% i v 9,
0,4% i v 10 och
0,7% i v 11.
Det är ju bara EN studie och det går inte att säga att detta stämmer generellt, men det var trevliga siffror att titta på.
Sökte på missfallsrisk efter ett första normalt ultraljud i v 7-12. Hittade en studie gjord på ca 700 australiensiska kvinnor. Där skriver man att risken för friska kvinnor där man sett hjärtaktivitet i vecka x, i vid graviditet med ett foster, var:
9,4% i v 7,
4,2% i v8,
1,5% i v 9,
0,4% i v 10 och
0,7% i v 11.
Det är ju bara EN studie och det går inte att säga att detta stämmer generellt, men det var trevliga siffror att titta på.
Det såg fint ut ju! Men märkligt att risken blir högre om man sett hjärnaktivitet i vecka 11, än om man sett i vecka 10. Har du länk till studien? Älskar att läsa fakta :)
Hade några lugnare dagar men nu är jag sjukt orolig för MF igen. Drömmer om det, sover uselt!
Hur sjutton blir man lugnare! Blir ju ångestladdad och deprimerad av detta!!!
Igår fick vi svar på NIPT, en vecka efter att jag tagit provet. Vi väntar en frisk flicka! Är så lycklig just nu. Hade ett extra ultraljud i måndags där vi fick se henne, underbart. Läkaren, som var en äldre kvinna på över 75 år, som jobbat med gravida kvinnor i 50 år sa att allt såg sååå bra ut och när jag oroligt sa: om ca 1 vecka kan jag väl berätta för min familj? Skratta hon och sa att jag kan berätta för hela världen idag. "Det kommer gå bra, risken att något går fel är från och med nu lika stor fram tills bebisen dör av ålderdom". Hon lova ju inget men det var en sådan lättnad att höra dessa ord från en kvinna som har en enorm erfarenhet och sett så mycket. Istället för dagens unga oroliga bm och läkare. Jag kan inte påverka nu i vilket fall som helst, visst finns oro kvar, massor, men nu ska den inte få uppfylla mig, det ska min dotter istället få göra.
Berättade för mamma igår, bara grät och hon blev llte chockad men väldigt glad. Vi bor ju på samma gård ocj ses dagligen massor, så det var en börda spm lyftes från mina axlar. Eftersom jag fått en bebis kula nu, liten men väldigt svår att dölja då jag är ganska nätt, så var det skönt att kunna ha lite skönare kläder igen. Nu kan jag även ventilera med henne. Mina två syskon och pappa fick också veta, är lojal så kan inte utestänga. Känns läskigt, jäkligt läskigt, att ha berättat.... Men men, händer något nu så kommer jag ha stöd. Nästa vecka är ett nytt ultraljud.
Hur går det för er andra?
Igår fick vi svar på NIPT, en vecka efter att jag tagit provet. Vi väntar en frisk flicka! Är så lycklig just nu. Hade ett extra ultraljud i måndags där vi fick se henne, underbart. Läkaren, som var en äldre kvinna på över 75 år, som jobbat med gravida kvinnor i 50 år sa att allt såg sååå bra ut och när jag oroligt sa: om ca 1 vecka kan jag väl berätta för min familj? Skratta hon och sa att jag kan berätta för hela världen idag. "Det kommer gå bra, risken att något går fel är från och med nu lika stor fram tills bebisen dör av ålderdom". Hon lova ju inget men det var en sådan lättnad att höra dessa ord från en kvinna som har en enorm erfarenhet och sett så mycket. Istället för dagens unga oroliga bm och läkare. Jag kan inte påverka nu i vilket fall som helst, visst finns oro kvar, massor, men nu ska den inte få uppfylla mig, det ska min dotter istället få göra.
Berättade för mamma igår, bara grät och hon blev llte chockad men väldigt glad. Vi bor ju på samma gård ocj ses dagligen massor, så det var en börda spm lyftes från mina axlar. Eftersom jag fått en bebis kula nu, liten men väldigt svår att dölja då jag är ganska nätt, så var det skönt att kunna ha lite skönare kläder igen. Nu kan jag även ventilera med henne. Mina två syskon och pappa fick också veta, är lojal så kan inte utestänga. Känns läskigt, jäkligt läskigt, att ha berättat.... Men men, händer något nu så kommer jag ha stöd. Nästa vecka är ett nytt ultraljud.
Hur går det för er andra?
Vilken vecka är du i nu?
Vad skönt!! Stort grattis!
Jag själv går som på nålar och känner mig allmänt deppig och orolig för att allt är som det ska. Gjorde ett vul v 8+1 och det såg helt utmärkt ut...är nu i v 11+4 och allt detta äter upp mig..inväntar KUB som är först om 1.5 v (v 13+2!!) jag vete fan om jag klarar att vänta så länge. Jag mår verkligen fysiskt och psykiskt riktigt dåligt av detta att vara gravid!! Oron äter upp mig!