Anonym (ET) skrev 2019-07-14 00:10:59 följande:
Då förstår du ju precis att jag som tycker att man meddelar inte kan acceptera att man inte gör det. Då vi har ett eget hem och vi har olika syn på uppfostran så kan man bara inte köra sitt eget race och tycka att man ska tycka det är ok? Jag kan inte ändra hur du känner och du kan inte ändra på hur jag känner.
Precis, man kan inte rå för hur man känner. För mig är det den där öppenheten och just det där att man kan komma och gå lite som man vill som nästan definierar "familj". Säger inte att det måste vara så för andra, alltså. Men det är det jag tänker på när jag tänker på min familj. Så jag hade blivit ledsen och besviken om någon annan kom in och ändrade på detta. Hade undrat vad min förälder ser i den personen (det är ju trots allt mina föräldrar som gett mig den här synen på hur det fungerar i en familj).
Så jag har ingen jättebra lösning på ditt problem. Det ena alternativet är väl att försöka gilla läget (men som sagt, att kräva att din sambo meddelar när hen vet att barnet är på väg är ju helt rimligt). Det andra att hitta någon som delar din syn på saken, även om det kanske låter lite drastiskt. Och det tredje är antagligen att försöka hitta någon slags kompromiss, men då finns ju risken att du inte gör dig jättepopulär hos barnet. Det får du kanske leva med i så fall.