Rädsla för att köra bil

Ju mer du kör och får körvana ju bättre känns det. Fortsätt kör bara!

Jag känner såhär att, du kommer att komma över den rädslan och osäkerheten med tiden, jag lovar. Ge det mera tid bara. Ju mera du kör dess säkrare blir du.

Jag var dålig på att köra i början. Tillsist valde jag att köra upp för automat.

Sedan efter två år tog jag lastbilskortet. Efter två år ytterligare tog jag busskort och släpvagnskort (E).

Så jag som hade så mycket svårigheter i början. Jag övade, övade övade nötte och tjatade. Tillsist kom jag dit där jag är idag. Man behöver vara enveten och målinriktad. Se sina svagheter och styrkor.

Du kommer att fixa det, bara du inte ger upp.

Lycka till!!

Jag har försökt ta körkort i omgångar under sex års tid nu. Jag har körrädsla och har verkligen försökt ta mig förbi den, har övningskört med pappa, med bonusmamma, med faster, med två olika kompisar, samt på körskola. Hur jag än gör och hur mycket jag än tränar och övar så känns det som att bilen är ute och kör med mig istället för tvärtom. Känner mig så fruktansvärt korkad för att jag inte klarar av något "så lätt" som att köra bil. 
Det blir inte bättre av att alla säger "åh men det är inte alls svårt att köra bil", "köra bil är ju som att lära sig cykla, plötsligt klarar man allting på rutin utan att tänka!" eller "körkort tillhör allmänbildningen, tänk att omogna 18-åringar klarar av att köra bil". 

Har börjat släppa tanken på körkort faktiskt. 
Skulle nog aldrig ha råd att ha egen bil men det hade varit en fördel i jobbet, eller om jag vill ha ett annat jobb någon gång i framtiden. Men. Är man rädd så är man, och om jag ska känna skräck bakom ratten varje gång jag kör så är det nog bäst att jag inte kör alls. 

Ja, så är det. Fortsätt att köra.

Oavsett du fortsätter med körningen eller inte - fantastiskt att du har den självinsikten. ALLA varken kan eller ska ha körkort. 
De osäkra och rädda skapar också olyckor i trafiken likväl som de övermodiga.
Sätt dig inte bakom ratten om du är så osäker.
Tack för din självinsikt!

Tack! Det är första gången någon ser på det från den synvinkeln. Det enda jag får höra är tjat "Hur går det med körkortet? Ska du inte ta det snart?" eller "Är det inte dags nu?", "I din ålder har man körkort, punkt". Är 34.

Det är ju det jag är orolig för. Att jag, genom min rädsla, ska skada mig själv eller andra. Men folk förstår inte, det är som att min rädsla inte är så farlig, lite "jaja men alla var nervösa i början, fortsätt nöta". 

Har en släkting som tog ungefär dubbelt så många körlektioner som alla andra, men till slut satt det, hon körde bra sen. Hon var perfektionist med allt, så det kanske spelade en roll. Och så var hon envis, vilket hjälpte.
Känner två män som har körkort men insett att dom är inte bra förare, så dom kör aldrig, fruarna kör. Fantastiskt att dom insett detta så dom inte riskerar sitt eget och andras liv.
En tredje kille kraschade tre bilar, sen insåg han att han borde köra så lite som möjligt.
TS du måste ju känna dig säker för att köra, testa att ta ett gäng lektioner, ofta går ju osäkerheten över då. Funkar det inte efter en lång tid, inse att köra bil kanske inte är din grej, alla kan inte bli bra förare. 

Håller med, det är bra att du känner efter, alla är inte lämpade för att köra bil. Visst, kämpa på och försök, men om det efter ett långt tag (vilket verkar vara fallet för dig) inte känns säkert, är ju det smartaste att ge upp. De killar jag känner med körkort som insett att de inte borde köra bil, är båda smarta, välutbildade etc, så har inget med tex intelligens att göra. Det är bara så att någonting gör att dom inte fungerar bra bakom ratten, och dom är smarta nog att inse det, och hymlar inte om det. Dom säger bara till folk att dom inte är så bra på att köra bil, så de överlåter det till någon som är bättre. 
Alla har vi våra svårigheter. Har en smart kollega på jobbet plus två smarta kompisar som inte kan skillnaden på höger och vänster. Ingen höjdare när dom kör bil och någon instruerar om vägen. 
Jag var alltid på top i skolan och vidare studier, men jag lyckades aldrig lära mig ett skolschema, vilket mina klasskompisar alltid visste efter en eller två veckor. Varje dag fick jag kolla vilken lektion jag hade härnäst, eller mina kompisar brukade berätta för mig. 
Min son är intelligent och otroligt sportig. Av någon anledning lärde han sig cykla många år senare än sina kompisar, i alla andra fysiska aktiviteter var han en stjärna.

Skönt att läsa! Det är ju det som gör mig så frustrerad, jag är smart, alltid haft lätt för studier, allmänbildad, har ett bra jobb osv. Hade klarat teoriprovet för körkort utan några som helst problem. Men just bilkörandet har varit en ren och skär pina. Finns tyvärr många som har bilden av att man måste vara megakorkad för att inte ha körkort, eller inte klara av att köra bil. Det gör mig också frustrerad, eftersom jag inte är särskilt korkad, men jag känner mig ju otroligt dum ändå. Har flera vänner och kollegor som tror att jag inte tagit körkort för att jag är lat eller inte "orkar". Vilket också är fel. Jag har verkligen försökt. 
 
Tack för tipset, det kanske är det jag ska börja kontra med när folk tjatar, "jag är smart nog att veta när det är dags att lägga det på hyllan, så jag kommer inte ta något körkort". Det blir ju som att så länge jag försöker och försöker så förväntar sig omgivningen att jag en dag ska ha klarat av det. Att jag liksom håller liv i det, och då håller alla andra liv i det och frågar hur det går, så kommer alla kommentarerna. Jag blir ledsen och frustrerad för att jag inte klarar av det, och alla andra tänker "vad fan är problemet, gör det bara". 

Jag har körkort - tog det för 35 år sedan när jag var 19. Tog 93 körlektioner... klarade det på andra uppkörningen i en lite småstad.

Jag har två akademiska examina och är nu chef över 30 personer. Men jag kan inte köra bil. Har försökt ta tag i det så många gånger .. tog till och med körlektioner på körskola för några år sedan. Till slut menade körläraren att jag körde ju utmärkt att han kunde inte lära mig ngt mer.

Har kört på enskild väg någon och det känns som jag spelar Mario cart...