Regeringens el-fiasko

Efter som det finns en papegoja på tråden som inte förstår hur statliga vattenfall styrs av regeringen, papegojan sprider falska påståenden. så här fungerar vattenfall juridiskt och stärker det jag berättar, regeringen bestämmer över vattenfall och beslut om ex kärnkraft ska byggas:
.

Uttalandet i förarbetena om att de statliga bolagens tillgångar inte står till regeringens förfogande är korrekt, men något kortfattat. De statliga bolagens tillgångar utgör visserligen inte statliga tillgångar, men de statliga bolagen eller snarare aktierna i dem är en del av statens tillgångar. Med andra är inte Vattenfalls brunkolstillgångar statliga tillgångar, men aktierna i Vattenfall är det. Regeringen har med andra ord rätt enligt 9 kap. 8 § RF att förvalta de statliga bolagen, det vill säga att utöva bolagsstyrning. Vid regeringens förvaltning har regeringen skyldighet att iaktta sådana riktlinjer som riksdagen beslutat.10 Regeringens offentligrättsliga förvaltningskompetens, det vill säga att regeringen är det offentliga organ som utövar statens funktion som aktieägare, styrs av regeringsformen. Hur förvaltningen kommer till uttryck är emellertid en bolagsrättslig fråga. Regeringens bolagsrättsliga forum att utöva direkt förvaltning är bolagsstämman i det statliga bolagen, enligt 7 kap. 1 § ABL. Bolagsstämma behöver emellertid inte vara detsamma som bolagsstämmosammanträde, utan bolagsstämma kan genomföras per capsulam genom upprättande av ett protokoll.11 Genom att fatta beslut på bolagsstämma ? genom sammanträde eller per capsulam ? kan regeringen i egenskap av att agera som aktieägare på statens vägnar fatta rättsligt bindande förvaltningsbeslut i de statliga bolagen. 

Jag förstår att du inte förstår vad jag menar. Jag försöker igen hoppas jag kan lägga det på en nivå som du förstår:
1. Kärnkraftsivrare postar en länk där vattenfalls vd uttalar sig, med rubrik: elen hade varit billigare om inte kärnkraften lagts ner. 

2. Det framkommer i artikeln att skälen till stängning var att de var olönsamma och att händelserna i omvärlden ligger bakom större delen av prishöjningen. 

3. Detta påpekas för kärnkraftsivrare som då helt plötsligt tycker att vattenfalls vd är bakbunden av regeringen. 

4. Min enkla reflektion är då varför hänvisar ni till vdn i första läget, när ni tror att det gynnar er och sedan förkastar vdns åsikt i nästa? 

Allt annat du dragit fram om trovärdighet och hur statliga bolag fungerar är helt irrelevant för frågeställningen. (Jag vet mycket väl hur statliga bolag fungerar). 

"Regeringen förbereder för en större omläggning av energipolitiken. En central pusselbit rör styrningen av den statliga energijätten Vattenfall.

För den nya statssekreteraren med ansvar för det statligt ägda bolagen, Lars Hjälmered, är ämnet långt ifrån obekant. Som tidigare närings- och energipolitisk talesperson för Moderaterna samt utskottsordförande i näringsutskottet, har han länge följt och engagerat sig i de statliga bolagens verksamhet i allmänhet och Vattenfall i synnerhet.

Vattenfall bör omedelbart påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser. Ny styrning av Vattenfall, bl.a. genom en ny statsrådsgrupp, med delaktighet från tjänstemän, som får i uppdrag att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i utbygganden av planerbar, fossilfri elproduktion, med bl.a. direktiv för upphandling av ny kärnkraft. Styrningen av Vattenfall ska ske enligt gängse principer för statens ägarstyrning.

? Den modellen som finns för styrning av statliga ägande, den ligger fast. Jag vill börja med att vara tydlig med det. För det kan också gälla andra bolag. Det finns en tydlig fördelning mellan vad riksdag, regering och bolaget gör. I det här fallet innebär det att riksdagen har fastslagit ägardirektivet ? som pratar om vad för uppgift bolaget har. Det jag och vi gör är att utse bolagets styrelse till exempel. Sedan finns det också en mängd frågor som ligger på styrelse och ledningen av företagen. Den modellen kommer inte vi gå in och rucka på, säger Lars Hjälmered till Altinget.

...

Men litar ni inte på bolagsledningens förmåga att följa ägardirektiv?
? Nej, jag skulle inte säga att de inte är följsamma. De har ju ett uppdrag och sitt marknadsmässiga och lönsamma uppdrag...
"

I vårändringsbudgeten 2015 levererades det skarpa beskedet att effektskatten nu skulle höjas till drygt 7 öre. Något som skulle gälla från augusti.

Den nytillträdda vd:n Magnus Hall använde sin första dag på jobbet åt att kritisera uppgörelsen mellan S och MP.

?Det är oklart vad den innehåller och det är rätt svepande ordalag. Det som skapar osäkerhet är inte bra. Och det här med att man ska ge sig på lönsamheten är inte heller bra ? för då får vi mindre till investeringar?, sade Magnus Hall till Dagens Industri.

Han fick direkt mothugg av Miljöpartiets energipolitiska talesperson Lise Nordin:

?Jag blev mycket förvånad. Det är regeringen som bestämmer vad Vattenfall ska syssla med och det är Vattenfalls uppgift att verkställa det som regeringen beslutar?.

...

Vattenfalls ledning gick hem och räknade. I en artikel i tidningen Dagens Industri i januari 2016 släppte man sedan en bomb. Samtliga svenska kärnkraftsreaktorer var hotade på grund av höga kostnader och låga elpriser.

?Den nuvarande situationen är ohållbar i längden. Elpriserna på terminsmarknaden för flera år framåt har fortsatt att falla, och med en effektskatt på 7 öre per kilowattimme är det ingen av våra reaktorer som är lönsamma?, uppgav Torbjörn Wahlborg till Dagens Industri.

Några månader senare, i mars, upprepade Vattenfalls styrelseordföranden Lars G Nordström varningen.

?Detta är ingen skrämselpropaganda. Kärnkraften är olönsam och om inte kärnkraftsskatten slopas kan vi inte köra vidare. Det är ren företagsekonomi. Och det är bråttom, vi behöver besked så snabbt som möjligt?

Frågan diskuterades av den blocköverskridande Energikommission som tillsattes 2016. Deltagande partier var Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna, samt oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Liberalerna hoppade av samtalen på grund av att man inte vill se ytterligare subventioner till vindkraftsutbyggnaden.

Kommissionens syfte var att komma överens om en långsiktig svensk energipolitik.

Vattenfalls dåvarande vd Magnus Hall höjde dock insatserna. Han meddelande i samband med att samtalen inleddes ? om inte effektskatten slopas kommer alla Vattenfalls reaktorer att stängas 2020.

Effektskatten utgjorde cirka en tredjedel av driftkostnaden för kärnkraftsel.

Den första punkten i den Energiöverenskommelse som presenterades i juni 2016 var ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040. Den andra att Sverige inte skulle ha några nettoutsläpp 2045.

De fem efterföljande punkterna handlade dock om kärnkraften där bland annat avvecklingslagen om kärnkraft slopades och ett beslut om att effektskatten skulle avvecklas under en tvåårsperiod.

?Man hade alltid kunnat önska att det skulle gå ännu fortare, men det här ger en förutsägbarhet. Nu kommer skatten försvinna även om det tar ett år extra jämfört med vad vi önskat?, uppgav Magnus Hall till Svenska Dagbladet."