Regeringens el-fiasko

Kärnkraft i Storbritannien kostar, enligt Bloomberg, 159-240 öre/kWh, här antas medelvärdet ca 2 kr/kWh. Vi kan ju då jämföra med vindkraft i Sverige, enligt samma källa 29-40 öre/kWh, dvs ett medelvärdet om 35 öre/kWh. Det tillkommer en så kallad ?värdefaktor? dvs att elen från vindkraft får ett något lägre värde då alla säljer elen samtidigt, men denna skillnad ligger inom felmarginalen för denna översiktliga beräkning. Här inkluderas detta genom att anta att vindkraften kostar 40 öre/kWh.

Angående Hinkley i Storbritannien så är ?Point C?: 2*1600 MW, dvs 2 reaktorer. Ebba Busch föreslog just 2 reaktorer.

Vi kan anta, t ex, att dessa producerar under 90% av året, dvs 0.9*8760*3200 MW= 25 TWh/år. Vindkraft byggs kommersiellt i Sverige idag, och därmed antas här att kärnkraften inte får kosta mer än vindkraften för att också byggas kommersiellt. Med kostnader enligt ovan måste dessa subventioneras på något sätt med skillnaden mellan 2 kr/kWh och 0.4 kr/kWh, dvs 1.6 kr/kWh, för att bli lika konkurrenskraftiga som vindkraft. Totala subventionen blir 25 TWh*1.6 kr/kWh = 1.6*25 miljarder SEK/år = 40 miljarder SEK per år.

Om vi för enkelhetens skull antar en framtida konsumtion om 200 TWh, så blir kostnaden: [40 miljarder SEK]/[200 miljarder kWh] = 20 öre/kWh. Dvs alltid, för alla, och hela året. I dagsläget är konsumtionen ca 140 TWh, men olika prognoser (elbilar, stål-utan-kol mm) talar för en klart ökad konsumtion. Detta är självfallet ingen exakt beräkning, men säger lite om storleksordningen.

Beräkning 2: minst 200 miljarder i investering, med franska kostnader blir det snarare 400
Beräkningen ovan var en beräkning av extrakostnader för kärnkraft i form av ?öre/kWh?. Ett annat sätt är att se vad själva investeringen kräver. Här bifogas två exempel:

? Enligt Montel kostar den EPR-reaktor som håller på att byggas i Frankrike (Flamanville) 19,1 miljarder Euro ? 200 miljarder kronor. Det avser kostnaden för 1 reaktor om ca 1650 MW.
? Enligt The Guardian  är kostnaden för de 2 reaktorerna I Storbritannien, Hinkley point, 23 miljarder pund ? 250 miljarder kronor.

Dvs om man vill bygga ?2 reaktorer? så blir Hinkley-kostnaden 250 miljarder kronor, och med Flamanville-kostnaden 400 miljarder."

Det var inte det som talades om där, utan där pratades om subventioner och hur vi redan vet om att dessa gigantiska subventioner kommer skuldsätta Sverige svårt.

Men intressant, du ser 20miljarder på massor av år samma som 20 miljarder per år.
Och byggkostnaden då?
Redan glömt den?

Det är för mig sjukligt intressant detta, i hur mina subventioner i sammanhanget är det värsta på jorden, men nu extremt stora inga som helst problem.
Det är så man vet att det bara har varit nonsens hela tiden om subventioner, det visste vi inte innan.
Men nu vet vi, och gnälla om subventioner och när något ohindrat står bakom dessa extrema summor.
Så inser man att gnälla om subventioner i framtiden så kommer jag alltid påminna om detta och med glädje och påpeka fromleriet.

Det som är svårt fascinerande är hur man ska bygga något som man aldrig kan räkna hem ekonomiskt.
Undrar om någon inbillar sig detta ger billigare el

Men för din OT, ja, alla energiformer är välkomna och speciellt de som idag lyfter sin egen kostnad.
Jag är inte heller främmande för att bygga ut vattenkraften, dock en sak som MÅSTE ske där, det är att man slutar ignorera djurlivet och fisken och bör läggas ett par miljarder på att fixa det problemet så gott det går.
Men tror inte det sker på överskådlig tid, och djur och fisklivet, om de börjar adressera detta idag, så kanske motståndet minskar.
Och kraftbolagen där är på snudden helt borta, för kommer så väl ihåg programmet om ålarna och hur man såg alla döda ålar, och deras åtgärd att förbättra, det var bygga ett insynsskyddat plank så ingen kunde se dom istället
Det var deras nivå att hjälpa djur och fisklivet, så där kan man ändra opinionen om man gör något åt det.

Lite om den politiska historien om kärnkraft:

Kärnkraftskatt/Effektskatt (som endast fanns på kärnkraft) infördes 1984 av regeringen Palme.
År 2000 döps skatten om från kärnkraftskatt till effektskatt.
Skatten höjdes sedan i omgångar...
-S-regeringen Persson höjde skatten med 85% 2006.
-Den Reinfeldt-ledda högeralliansregeringen höjde skatten med 24% 2008.
-Den rödgröna regeringen ledd av Löfven höjde skatten med 17% 2015.
-2017 sänktes skatten med 90% av samma regeringen som höjde den två år tidigare.
-2018 avskaffas skatten genom en blocköverskridande överenskommelse under 2016.

När skatten var som högst utgjorde den en tredjedel av produktionskostnaden.
62 miljarder kronor totalt har kärnkraften betalat in till statskassan i enbart kärnkraft-/effektskatt 1984-2017.

I budgetpropositionen 2014/15:1där höjningen föreslås avstyrker en rad remissinstanser från höjningen, däribland: Ringhals AB, Forsmark Kraftgrupp och Projekt Basindustririket. Svenska Kraftnät (SVK) framför följande:
"Svenska Kraftnät hyser oro för att ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna vidare."
En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4)." Konjunkturinstitutet anför följande: "Den föreslagna höjningen går långt utöver en prisutvecklingsjustering och motiveras främst av fiskala överväganden. Höjningen kommer att påverka kärnkraftbolagens lönsamhet med åtföljande effekter på produktionsbeslut, investeringsvilja, framtida elpriser och i förlängningen industrins konkurrenskraft."

OKG meddelar nedläggning av O1 och O2 i Oskarshamn samt R1 och R2 i Ringhals, två månader efter effektskattehöjningen 2015.

I januari 2016 varnade Vattenfall att effektskatten hotade att samtliga reaktorer i Sverige skulle läggas ned redan 2020

Vattenfalls produktionschef Torbjörn Wahlborg sade 2021 i SVT att hade det inte varit för kärnkraftsskatten så hade Vattenfall aldrig fattat beslutet om att förtidsavveckla reaktorerna R1 och R2 vid Ringhals. Enligt Sveriges Radio bidrog ovanligt låga elpriser vid tidpunkten till att höjningen av kärnkraftsskatten resulterade i nedläggningsbeslut av reaktorerna Oskarshamn 1 och 2 och R1 och R2 vid Ringhals.

6 § i Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet är den lag som åsyftas när man lite slarvigt uttryckt talar om lag mot utveckling inom kärnkraftsområdet.
Kortfattat lyder lagen:
"Ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor."
Lagen stiftades 1986 och kom att börja gälla fr.o.m. 1987 och fram till lagens avskaffande 2006.