Anonym (Längtartillvår) skrev 2021-03-21 00:39:22 följande:
Hur är era partners i den processen? Känner ni att han vill lika mycket, engagerar sig, förstår besvikelsen när mensen kommer etc?
Min pojkvän vill så himla gärna ha barn och längtar som bara den, men jag tycker att han inte verkar bli lika ledsen och besviken som jag när mensen kommer. "Det händer av en anledning, snart är det vår tur, en extra månad vi kan spara pengar" är några "tröstande" ord jag får när det visar sig att det inte blev något. Stör mig lite på att han verkar ta allt med en klackspark.
Det här med att få barn känns så långt bort, hade hoppats på att få barn under 2021 men nu får man vara glad om det ens blir av under 2022!
Blev långt inlägg så här på kvällskvisten. Men det var Skönt att få skriva av sig lite
L
Är i samma sits! Men vi är väldigt olika som personer, jag o sambon.
Svårt är det verkligen och hört väldigt ofta om denna balans inom en "typisk" heterosexuell parrelation... Dock så tror jag nog att olikheterna gör att man kanske går om varandra och inte riktigt förstår varandra alltid till 100%... I min relation brukar vi behöva "reda ut" saker ibland pga våra olikheter för att vi missförstår varandra ibland och inte hanterar saker på samma sätt.
Även om jag tycker att sambon är tröstande i praktiken och engagerad så känner jag mig inte alltid lugn eller tröstad av min sambo men inte egentligen heller av vänner eller familj... Beror i mitt fall på att jag inte riktigt vet vad som tröstar mig och ingen "lyckas" trösta mig i detta fall... Så jag tror att jag måste hitta saker själv som ger mig lugn...
Blev ett långt svar, men ville bara säga att jag känner igen mig! <3