"I styvfamiljer måste ni skriva testamente," - varför ska ens nya partner ärva?

Anonym (TS)

Mon 3 May 2021 15:30
50 svar

Citera Visa endast Anmäl

"I styvfamiljer måste ni skriva testamente," - varför ska ens nya partner ärva?

I och med kommande giftermål, finns tanken på arv. I dagens läge är vi sambos och har barn på G. Skulle jag falla bort, föredrar jag helt klart att vårt barn får mina pengar. (Vi är kärnfamilj). Annars som jag förstår det, finns ju risken att partnern träffar en ny, har mitt arv, och den nya kan komma åt dessa i antingen en skilsmässa eller genom att min partner skulle gå bort - då i form av arv. För att inte nämna om min partner eventuellt skulle skaffa fler barn som då också kan ta av mitt arv och således minskar mitt arv till mitt egna barn.

Det jag reagerar på, är hur ofta man alltid propsar på att man ska skriva testamente mellan partners så att man ska få fördelaktig del av arvet. Och min fråga är - varför? Jag älskar min partner över allt, men vi har tagit vårt ansvar och har sett till att vi skulle ha råd att köpa ut varandra/barn och att hela arvet kan tillfalla våra barn. För inte vill man ju att ens arv (trots hur mycket vi älskar varandra djupt och bedyrar att vi aldrig skulle träffat en ny - så ser ju verkligen annorlunda ut när man t.ex. läser i detta forum) ska hamna hos en ny partners eller ens partners nya barn som inte är ens egna.

Jag förstår verkligen inte hur man som vuxen ska behöva vara beroende av att få ett arv av en partner istället för att satsa på ett hus man hade haft råd att bo i själv också? Eller arbeta sig till en nivå där man har råd att stå för ett hus själv, försäkringar, etc? Varför ska ens arv gå ut över ens barn för att man skaffar en ny partner som prompt vill ha den större fördelaktiga delen av ens arv?

Är uppriktigt nyfiken då jag och min partner står likt i att vi klarar oss utan varandras arv och ser hellre att arvet tillfaller våra älsklingar till barn och att vi är vuxna nog att klara oss. För mig är det ett otroligt parasitbeteende att vilja ha arv av en partner.

Så min fråga är, hur tänker ni andra kring arv gällande egna barn vs potentiellt "waste'a" allt på att er partner kan skaffa nya familjemedlemmar som spenderar ditt barns arv?
- «
- ‹
- Sida 2 av 4
- 1
- 2
- 3
- 4
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden "I styvfamiljer måste ni skriva testamente," - varför ska ens nya partner ärva?
Anonym (TS) Trådstartaren

Mon 3 May 2021 16:01

#12

Citera Visa endast Anmäl

sextiotalist skrev 2021-05-03 15:45:00 följande:
Det är nästan värre, att man inte förutser att barnen ska klara sig själva, utan måste ha ett arv från sina föräldrar
Hur kan du tycka att det vore mer rimligt att en fullvuxen medelålders+ inte har tagit sitt ekonomiska ansvar till den grad att den är beroende av sin partners arv för att kunna bo kvar, än att dina barn får arv (inte för att de nödvändiga behöver det- utan för att säkerställa att det går inom familjen och inte hamnar utanför hos utomstående som kanske gifter in sig)? Hur kan det vara värre att förmodligen då en 15 åring till 35 åring ska ha mer sparat än sin en person på 50+ år? (Som exempel).
Anonym (AB)

Mon 3 May 2021 16:05

#13

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (TS) skrev 2021-05-03 15:56:42 följande:
Hade du varit OK med att dina barn kanske knappt får något arv alls i och med risken att din partner kan skaffa ny, kanske tom fler barn och att alla dessa personer ska dela på det du slitit för i livet?

På vilket sätt tycker du att de "förtjänar mer" arvet än dina egna barn som du skapat? Tänker på det du framhäver att barnen inte ska vänta på arv (vilket jag håller med om, men hellre det än att en ny partner till min partner ska sitta och leva gott på mina pengar).

Gällande din sista fråga så har vi alltså sett till att inte leva över våra tillgångar utan att huset (som är normalt fint i ett bra område i storstad) är i ekonomi att vi kan köpa ut barn för att bo kvar, samt att det stora arvet (fonder, etc). kan gå direkt till barnen utan att man som partner ska behöva vara beroende och lägga beslag på det. För som sagt, jag vill hellre se att det jag bygger upp går vidare i släkten än att en ny utomstående ska komma in och kunna ta för sig. Eller, potentiellt nya barn.

Med andra ord så har vi tagit ett vuxet ekonomiskt ansvar över att kunna vara ensamförsörjare över barnen utan att vara beroende av varandras ekonomi. Vi har tagit ansvar över att vara såpass ekonomiskt starka att kunna klara det. Därför blir jag speciellt mycket frågsam till hur man runt om i forum (speciellt de juridiska) alltid ska propsa på att en ny partner som kommer utifrån som utomstående, ska få till sig ett testamente där den ska ha möjlighet att kunna bo kvar på bekostnad av barnens arv. Varför? Hade det gått att min partner hade kunnat ärva och att det helt bestämt sedan ska vidare till barnen så hade ju det såklart varit helt idealiskt. Men faktum är att det finns för många kryphål och som jag ser det, så rådgivs det ju för full marknadsföring att man som ny partner ska göra sig berättigad till en fastighet på som sagt, bekostnad av barnens arv. Det är jag inte OK med och tycker att man fallerar i sitt vuxna ansvar.
Jag tycker det känns väldigt creepy att redan nu börja spara pengar som era barn ska ärva, barn som inte ens finns ännu. Men vi är alla olika.

Jag tycker som sagt det är mer viktigt att min man får ett bra liv om jag dör, och det är helt ok att han spenderar pengarna som han och jag har sparat ihop. Min man är inte en slösa eller oansvarig person, så jag är inte så orolig över att de pengar som finns kvar när han dör skulle gå till någon annans barn. Känns inte som att risken att han ska gifta om sig på ålderns höst är så stor. I så fall får han reglerar det genom ett testamente då.

Men det känns som att ni inte riktigt litar på varandra, så ni gör bäst i att säkra upp att ingen annan får del av era pengar än era egna framtida barn, om det är så ni vill att det ska vara.
Gameofthrones

Mon 3 May 2021 16:07

#14

Citera Visa endast Anmäl

Vi vill ju gärna att det ska finnas nått kapital till våra barn. Men man vet inte hur framtiden ser ut. Jag hoppas att våra barn klarar sig med det dom har i sin framtid. Därför jag jobbar mkt. För att det ska finnas pengar för att slippa oroa sig för framtiden. Den är inte i gratis kan jag säga på en gång.

När jag fick arvet av mina föräldrar, det va väldigt bittert. Det va så "onda" pengar det va baea skit dem har jobbat för det ja. Inget snack. Jag levde i ett rikt, destruktivt i deras miljö. Satte in dem pengarna på barnens konto. Lite utav dem pengarna gick till våran köksrenovering. Tackade mina föräldrar ändå.
Anonym (TS) Trådstartaren

Mon 3 May 2021 16:31

#15

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (AB) skrev 2021-05-03 16:05:51 följande:
Jag tycker det känns väldigt creepy att redan nu börja spara pengar som era barn ska ärva, barn som inte ens finns ännu. Men vi är alla olika.

Jag tycker som sagt det är mer viktigt att min man får ett bra liv om jag dör, och det är helt ok att han spenderar pengarna som han och jag har sparat ihop. Min man är inte en slösa eller oansvarig person, så jag är inte så orolig över att de pengar som finns kvar när han dör skulle gå till någon annans barn. Känns inte som att risken att han ska gifta om sig på ålderns höst är så stor. I så fall får han reglerar det genom ett testamente då.

Men det känns som att ni inte riktigt litar på varandra, så ni gör bäst i att säkra upp att ingen annan får del av era pengar än era egna framtida barn, om det är så ni vill att det ska vara.
Förstod såklart att någon skulle påpeka det där med lita på varandra. Skulle snarare mena att jag inte är naiv och ganska bestämd med hur jag vill ha mina pengar vidarefört. För mig handlar det om att mina pengar jag skapar ska hamna i rätt händer hela vägen, precis på lik linje att man testamenterar till enskild egendom för att så gott man kan se till att ingifta till barnen inte lika lätt kan lägga beslag på det här.

Att det känns creepy håller jag inte med om. Döden kommer oavsett liksom. Jag och min sambo lever ju såklart här och nu och njuter av tiden vi har i nuet, så också gällande det ekonomiska. Däremot ser jag till att vara såpass ekonomiskt stark att barnen ska ha en säker ekonomisk framtid genom att inte lägga mig eller min partner i beroendes form av varandra. Således också gör jag det så omöjligt jag kan att en eventuell ny partner skulle kunna lägga beslag på mina barns framtida pengar. Helt enkelt. Min partner kan också ha det bra utan mina pengar och är inte beroende av mina pengar.

Personligen tycker ju jag, att det känns mer creepy att inte ha konsekvenstänk och eventuellt riskera ha sina pengar varav kanske 75% missplaceras till en potentiell ny partner och nya barn, så ska mina stå där och endast få 25% tack vare den extrema marknadsföring idag om att partners prompt ska testamentera till varandra.
Anonym (TS) Trådstartaren

Mon 3 May 2021 16:33

#16

Citera Visa endast Anmäl

Gameofthrones skrev 2021-05-03 16:07:33 följande:
Vi vill ju gärna att det ska finnas nått kapital till våra barn. Men man vet inte hur framtiden ser ut. Jag hoppas att våra barn klarar sig med det dom har i sin framtid. Därför jag jobbar mkt. För att det ska finnas pengar för att slippa oroa sig för framtiden. Den är inte i gratis kan jag säga på en gång.

När jag fick arvet av mina föräldrar, det va väldigt bittert. Det va så "onda" pengar det va baea skit dem har jobbat för det ja. Inget snack. Jag levde i ett rikt, destruktivt i deras miljö. Satte in dem pengarna på barnens konto. Lite utav dem pengarna gick till våran köksrenovering. Tackade mina föräldrar ändå.

Tack för dina svar. Förstår din synvinkel ur ditt perspektiv.
Anonym (AB)

Mon 3 May 2021 16:47

#17

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (TS) skrev 2021-05-03 16:01:25 följande:
Hur kan du tycka att det vore mer rimligt att en fullvuxen medelålders+ inte har tagit sitt ekonomiska ansvar till den grad att den är beroende av sin partners arv för att kunna bo kvar, än att dina barn får arv (inte för att de nödvändiga behöver det- utan för att säkerställa att det går inom familjen och inte hamnar utanför hos utomstående som kanske gifter in sig)? Hur kan det vara värre att förmodligen då en 15 åring till 35 åring ska ha mer sparat än sin en person på 50+ år? (Som exempel).
Behöver inte handla om att vara beroende, utan att man vill att ens partner ska fortsätta ha ett bra liv fast man själva är borta.

Sedan är det så att de flesta har inte så mycket pengar att de både kan leva bra och samtidigt lämna efter sig massor av pengar till sina barn.

Jag tycker du fokuserar alldeles för mycket på att dina barns arv, du har inte ens några barn ännu. Men du kanske är en sådan som även ska spara ihop till bostäder till dina barn...
Anonym (AB)

Mon 3 May 2021 16:50

#18

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (TS) skrev 2021-05-03 16:31:13 följande:
Förstod såklart att någon skulle påpeka det där med lita på varandra. Skulle snarare mena att jag inte är naiv och ganska bestämd med hur jag vill ha mina pengar vidarefört. För mig handlar det om att mina pengar jag skapar ska hamna i rätt händer hela vägen, precis på lik linje att man testamenterar till enskild egendom för att så gott man kan se till att ingifta till barnen inte lika lätt kan lägga beslag på det här.

Att det känns creepy håller jag inte med om. Döden kommer oavsett liksom. Jag och min sambo lever ju såklart här och nu och njuter av tiden vi har i nuet, så också gällande det ekonomiska. Däremot ser jag till att vara såpass ekonomiskt stark att barnen ska ha en säker ekonomisk framtid genom att inte lägga mig eller min partner i beroendes form av varandra. Således också gör jag det så omöjligt jag kan att en eventuell ny partner skulle kunna lägga beslag på mina barns framtida pengar. Helt enkelt. Min partner kan också ha det bra utan mina pengar och är inte beroende av mina pengar.

Personligen tycker ju jag, att det känns mer creepy att inte ha konsekvenstänk och eventuellt riskera ha sina pengar varav kanske 75% missplaceras till en potentiell ny partner och nya barn, så ska mina stå där och endast få 25% tack vare den extrema marknadsföring idag om att partners prompt ska testamentera till varandra.
Det där får du förklara, var ser du den marknadsföringen?
Anonym (AB)

Mon 3 May 2021 16:56

#19

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (TS) skrev 2021-05-03 16:31:13 följande:
Förstod såklart att någon skulle påpeka det där med lita på varandra. Skulle snarare mena att jag inte är naiv och ganska bestämd med hur jag vill ha mina pengar vidarefört. För mig handlar det om att mina pengar jag skapar ska hamna i rätt händer hela vägen, precis på lik linje att man testamenterar till enskild egendom för att så gott man kan se till att ingifta till barnen inte lika lätt kan lägga beslag på det här.

Att det känns creepy håller jag inte med om. Döden kommer oavsett liksom. Jag och min sambo lever ju såklart här och nu och njuter av tiden vi har i nuet, så också gällande det ekonomiska. Däremot ser jag till att vara såpass ekonomiskt stark att barnen ska ha en säker ekonomisk framtid genom att inte lägga mig eller min partner i beroendes form av varandra. Således också gör jag det så omöjligt jag kan att en eventuell ny partner skulle kunna lägga beslag på mina barns framtida pengar. Helt enkelt. Min partner kan också ha det bra utan mina pengar och är inte beroende av mina pengar.

Personligen tycker ju jag, att det känns mer creepy att inte ha konsekvenstänk och eventuellt riskera ha sina pengar varav kanske 75% missplaceras till en potentiell ny partner och nya barn, så ska mina stå där och endast få 25% tack vare den extrema marknadsföring idag om att partners prompt ska testamentera till varandra.

Fast det är ju det det handlar om, att du inte litar på att dina barn får dina pengar om du dör, annars hade du ju inte haft ett sådant behov av att reglerar det. Varför kan du inte stå för det?
Anonym (TS) Trådstartaren

Mon 3 May 2021 16:59

#20

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (AB) skrev 2021-05-03 16:47:51 följande:
Behöver inte handla om att vara beroende, utan att man vill att ens partner ska fortsätta ha ett bra liv fast man själva är borta.

Sedan är det så att de flesta har inte så mycket pengar att de både kan leva bra och samtidigt lämna efter sig massor av pengar till sina barn.

Jag tycker du fokuserar alldeles för mycket på att dina barns arv, du har inte ens några barn ännu. Men du kanske är en sådan som även ska spara ihop till bostäder till dina barn...
Men varför har man inte som vuxen tagit sitt ansvar (tills dess) och sett till att man kan leva ett bra (ekonomiskt) liv utan sin partner? Då är man ju beroende av sin partner för att få leva det livet, ellerhur? Menar inte att låta dryg, utan vill verkligen diskutera, men jag tycker verkligen att du säger emot dig själv i hela din första mening. Behöver man sin partners arv/pengar för att leva ett bra liv, då är man beroende av sin partners arv/pengar.

Min fråga till ditt andra stycke, varför tar man inte det ansvaret? Och varför tycker man att man ska ha rätt till sitt partners arv då? Varför tycker man som ny partner att man ska ha rätt på det mer (och kunna ta över ett hus man egentligen inte har råd med då, bevisligen) än partnens barn?

Ur mitt personliga jag ifrågasätter jag ditt sista stycke eftersom du inte vet mycket om mitt liv alls. Jag startade den här tråden då jag verkligen inte kan förstå fenomenet att man ska göra sig berättigad sitt partners net worth för att "Kunna bo kvar". Jag tänker mig att då bor man ju över sina tillgångar om man inte har råd att bo där 'to begin with', so to speak.

Barnet är här när som, så jo det skulle jag våga säga. Vill du stoltsera med att det kan dö undrar jag om du vill att jag ska slänga mig på lik omogen nivå och propsa på att dina barn också kan dö? (Hör du hur det låter?).
sextiotalist

Mon 3 May 2021 17:02

#21

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (TS) skrev 2021-05-03 16:01:25 följande:
Hur kan du tycka att det vore mer rimligt att en fullvuxen medelålders+ inte har tagit sitt ekonomiska ansvar till den grad att den är beroende av sin partners arv för att kunna bo kvar, än att dina barn får arv (inte för att de nödvändiga behöver det- utan för att säkerställa att det går inom familjen och inte hamnar utanför hos utomstående som kanske gifter in sig)? Hur kan det vara värre att förmodligen då en 15 åring till 35 åring ska ha mer sparat än sin en person på 50+ år? (Som exempel).
Tja, sambon har inte ens räknat med något arv alls. Men varför ska dessa två vuxna, som inte har haft det så fett, inte få känna sig trygga med att de kan bo kvar i sitt hem även om den ena dör.
OK, i dina ögon gjorde den felprioritering, när svärfar valde att köpa loss detta sommarhus från svärmor när de separerade, att hans nuvarande fru och han slitit och kämpat för att kunna ha kvar stället. Alla är inte högavlönade och kan lägga undan flera tusen varje månad. De har valt att göra allt för att kunna behålla detta och vet du, jag tycker de gjorde rätt. Nu har de är bra kvaltitetsliv, och jag hoppas att (troligen blir det hans fru som överlever honom) hon kan bo kvar där så länge hon orkar, utan tanke på att behöva ta lån eller sälja. Det är vad jag och sambon unnar hennr

«
‹
Sida 2 av 4
1
2
3
4
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden "I styvfamiljer måste ni skriva testamente," - varför ska ens nya partner ärva?

"I styvfamiljer måste ni skriva testamente," - varför ska ens nya partner ärva?

INNEHÅLL