Vi som försökt en längre tid - första barnet

@julkula Grattis till ditt efterlängtade plus! Förstår att det känns overkligt. 

Ja hej och hå, vilken jävla resa vi haft de senaste månaderna... Första ET direkt vid första IVF tog sig ju inte, men sen fick vi göra FET direkt. Och fatta chocken när jag då på RD5 fick ett svagt plus med testa tidigt! Mitt livs första plus.

En större blödning innan testdag på RD19, men när testet sen var starkare än någonsin på testdagen så fick vi ju hopp igen och räknade med att allt var som det skulle. Men så var det ju inte.

Tidigt VUL v. 7+1 visade tyvärr på missed abortion/ofostrig graviditet. Medicinsk abort med cytotec och grejer direkt, vid uppföljning 2 v senare var det fortfarande rester kvar (vilket jag misstänkte, graviditetstesten fortfarande lite väl starka om än svagare). Ny cytotecbehandling. Vid uppföljning nämen se på fan, fortfarande rester kvar och tydligt positiva test! Nu hade jag/vi gått vidare rent mentalt och jag var mer jävligt less på att det tar sån tid och att vi nu inte hinner med nästa FET innan jul (har tack och lov 2 blastocyster kvar i frysen). Det var bara att boka in en kirurgisk abort som marsipanrosen på tårtan. 

I dag blev det av och allt gick bra. Jag tyckte väl i ärlighetens namn att det var lowkey lite spännande att få prova på det här med narkos (aldrig blivit sövd innan). Blev snurrig i bollen av nedsövningen när jag låg i gynstolen och sen vaknadde jag upp på britsen 20 min senare när sköterskan frågade om jag ville ha fika. Har förflyttat mig från salen i rullstol ("ehh nej vännen, du var alldeles för lullig för att få gå" ) och fått på mig fina nättrosor med jättebinda och har inget som helst minne av det. Störtskön narkosläkare med. På det stora hela en väldigt bra upplevelse så, har inte speciellt ont och blöder inte allt för mycket (nog vad som är en vanlig mens för de flesta). Nu på kvällen känner jag mig som bakis och trött ungefär, absolut hanterbart. Återbesök den 12:e för uppföljning av det här (och på en klinik bara några kvarter från mitt jobb, jackpot!)

Bara så-förbannat-segt att allt drar ut på tiden. Frustrerad och irriterad, men tack och lov behöver vi nog bara vänta in nästa mens och sen göra nästa FET på äl efter det. Det lär isåfall bli kring min födelsedag i januari, prick ett år efter vi började utredningen. Det måste ju betyda något bra tänker jag! Och nu har vi gått igenom alla jäkla missöden man nu kan hålla på med i det här ungefär, nu är det avklarat och nu har vi gjort vår del i det tänker jag hehe. Nästa FET tror jag kommer gå vägen faktiskt, uppenbarligen gör ju min kropp allt vad den kan för att behålla en graviditet, den vill ju verkligen vara gravid. 

Nä, nu lämnar vi skiten bakom oss och blickar framåt mot nästa år. Och vem vet, vi kanske blir en av de som plötsligt råkar bli gravida på första äl efter en skrapning såhär så att vi får ett julmirakel. Konstigare saker har ju hänt! 

@julkula ååhh stort grattis, ger hopp till oss andra <3 

@AllGoodnamesrgone jag har precis lämnat mensen bakom mig, kul vi ligger hyfsat lika i cyklerna...Bara invänta ÄL nu! 

@mirabilis89 åhh jag beklagar :( Man tycker ju det är så nedrans orättvist när ett par som försökt länge, gått igenom IVF osv och så händer något sånt där. Men så skönt att ni har två blastocyter kvar...Ni får vila upp er och äta och dricka gott under jul och nyår och sen POFF kommer det vara januari och insättning...Om det inte blir ett litet christmas-miracle innan såklart!!!

Melsson: Ååh jag fattar verkligen, så tungt när man är inne i sådana perioder. Jag vet inte hur det är för dig, men jag brukar i alla fall känna att det känns lite mer hoppfullt kring ägglossning, så jag hoppas att du får hoppet tillbaka och att ditt efterlängtade plus kommer snart <3 Här har ÄL precis passerat och jag lämnade de första blodproverna dag 2 i min cykel så ska jag lämna de sista proverna nu på måndag som är cykeldag 22. Spännande!
Julkula: Ååh men wow, stort grattis!! <3 Så stort, att det äntligen hände! Jag säger som Melsson: det här ger verkligen hopp till oss alla, så tack för att du delar med dig! Hur mår du nu? Och av nyfikenhet: vilka exakt preparat var det du beställde? 
AllGoodNamesRGone: Den tiden är ju inte rolig, hoppas att det händer lite saker som kan distrahera tankarna lite och få tiden att gå snabbare, jag känner i alla fall att det brukar kunna vara så när det närmar sig jul och man börjar planera julklappar, kanske julbak och dekorationer etc :) Håller tummarna att det här kommande försöket kan leta till ett plus kring jul <3 När är din nästa BIM?

Fina du, vi har ju följts år rätt länge i lite olika trådar, inte minst den här, och jag är så ledsen för det du behövt gå igenom <3 Så stor och mäktig känsla det måste ha varit när du fick ditt allra första plus, och då hade man ju såklart hoppats att det skulle leda till er efterlängtade bebis istället för de problem och motgångar som ditt missed abortion gav. Så skönt att höra att allt gått bra idag, och det är ju toppen att ni har två blastocyster kvar i frysen! Hoppas att allt ser bra ut på uppföljningen (så skönt med en klinik så nära jobbet för övrigt!) och nästa försök ska det banne mig vara er tur! <3 Som du säger, man känner ju verkligen att tiden bara går och går, när man redan förra julen och kanske även julen innan det hade hoppats få sitta där med gravidmage eller rent av en bebis. Men som Melsson skrev, julen närmar sig ju med stormsteg och då finns det mycket gott att äta och dricka och njuta av, så hinner du snart blinka innan det är dags för nästa FET! Tack för uppdateringen och att du delar med dig, nu hoppas jag först och främst på ett julmirakel men annars att det blir ett plus lagom till din födelsedag :) <3 

Tack. Jättesvårt att ta in när man vant sig att ?det aldrig kommer gå?. Börjar sjunka in lite mer nu att det faktiskt är sant. 

 

Tack så jättemycket! ☺️ 
Jag mår hur bra som helst, lite värk och ömmande bröst så än så länge. 

Jag åt munkpeppar, var inne på 2a dosen. (tog från mensens start till ägglossning). 
Sedan Myo-inositol pulver, lamberts 4g om dagen. 

Känns som att något av det gjort nytta eftersom det helt plötsligt blivit ett plus när det inte hänt något under alla de andra månaderna som vi försökt. Bytte även till att använda de digitala ägglossningstestet istället för stickorna. 

Tack snälla! Ja, det känns så sjukt. Fortsätt kämpa och lycka till ☺️ 

Ja nu tror jag verkligen att det kommer gå på någon av de kvarvarande blastocysterna. Och jag är så glad att jag ändå rent fysiskt fått må så bra i allt det här, inte alls mkt smärta eller liknande. 

Hur ligger ni till i processen nu, måste ni vänta länge till innan ni kan gå vidare med ev. ivf med din nya?

Vad skönt att höra att du mår så pass bra :) Aha, vad spännande! Hade du något problem med din cykel som gjorde att du ville testa munkpeppar och inositol? Min cykel är väldigt regelbunden och jag känner av ägglossning och sånt, så jag vet inte om jag vågar testa så mycket tillskott men man blir ju ändå lite sugen nu när du berättar att det gått så bra för dig!

Det känner jag också, att det kommer att gå hela vägen med någon av blastisarna ni har i frysen <3 Vad skönt att höra det, man hör ju oftast om de som mått jättedåligt under behandlingarna men det är kanske för att man har ett större behov av att skriva av sig och varna/ventilera om man haft en dålig upplevelse. Jag gjorde ju ett IVF-försök med mitt ex och var positivt överraskad över hur bra allting gick (vet att det såklart är individuellt, så jag är tacksam att vi tillhör skaran som fått må relativt bra under IVF). 

Vi kommer att bli kallad till ett läkarbesök i februari förmodligen, och innan det ska vi då göra alla prover för en fertilitetsutredning. Jag lämnade blodprover CD2 i den här cykeln och ska lämna de sista proverna på måndag som är CD22, sedan kommer de att boka in blod- och spermaprov för min sambo. De förvarnade att det är lång väntetid för IVF i vårat landsting, men just nu fokuserar jag mest på utredningen och vad alla prover samt gynundersökningen ska säga i februari. Eftersom jag hade en blockerad äggledare under utredningen med mitt ex är jag mest spänd på att få göra en spolning igen och se hur läget ser ut nu, om det förändrats något eller inte. 

Faktiskt inte, väldigt regelbunden cykel. Men jag blev som sagt lite ?galen? här mot slutet och bara kände att nu beställer jag en massa olika preparat som en sista gång innan vi bestämmer oss för att söka hjälp. 

Min man började i samma veva att äta multivitaminer för män. Så nånting med vårt intag har ju hjälpt till. Fortfarande svårt ta in när man under så lång tid av aktiva försök med misslyckades och så nu bara poff! Jag vill inte förespråka något av det jag testade men jag tror ändå att det är anledning till vårt plus.